Kuddby kyrka

Den äldsta kända kyrkan i Kuddby var en stenkyrka uppförd under medeltiden på samma plats som den nuvarande. Dess byggnadshistoria är oklar men strax innan dess rivning 1827 gjordes en uppmätning som visar ett långsträckt långhus med en rymlig korsarm i söder, två utbyggnader i norr, varav den östligaste fungerade som sakristia, samt torn i väster. Möjligen tillhörde kyrkans västra del äldre medeltid, men den långsträckta planformen tyder på att den ombyggts troligen redan under medeltiden. Tornet hade en invändig murtrappa vilket kan indikera en medeltida datering. Kyrkorummet var försett med kryssvalv, och tegelstenar från valvbågarna finns bevarade i tornet. Vid kyrkans rivning såldes en hel del inventarier på auktion, bland dessa ett altarskåp från vilket delar räddades och förvaras på Östergötlands länsmuseum.

Den nya kyrkan uppfördes 1828 av byggmästare Johan Holmberg efter ritningar i empirstil av arkitekten Samuel Enander vid Överintendentsämbetet. Byggnadsmaterial kom huvudsakligen från den gamla kyrkan, och eventuellt ingår delar av det gamla tornet i det nuvarande. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med jämnbrett kor med rak avslutning. Smärre avvikelser från godkänd ritning förekommer, bl a byggdes kyrkorummet c:a 5 meter längre. I likhet med Östra Husby och Mogata kyrka bildar altardelen en kolonnförsedd korabsid som belyses bakifrån av ett östfönster. Det är oklart om kolonnerna tillhör byggnadstiden eller om de tillkom vid en renovering 1870 jämte ett draperimålat halvrunt murparti som skulle blända av ljuset från östfönstret. Från 1870 härrör kyrkans gjutjärnsfönster och inredningen målades ljus, troligen i vitt. År 1882 försågs kyrkan med en orgel tillverkad av orgelbyggarna Sven och Erik Nordström.

En mycket omfattande restaurering genomfördes 1901 och präglar till stora delar kyrkan än idag. Arbetet leddes av stockholmsarkitekten Agi Lindegren (1858-1927) som var en av sekelskiftets mer framträdande arkitekter. Han var bl a slottsarkitekt vid Drottningholm och har svarat för ombyggnader och restaureringar av ett stort antal kyrkor. Bl a gjorde han stora förändringar i S:t Larskyrkan i Linköping och Hedvigs kyrka i Norrköping. Han arbetade mycket med rikt dekorerade interiörer, men det mesta av hans förändringar har avlägsnats vid senare restaureringar. Vid restaureringen i Kuddby fick interiören en nybarock prägel. Absidvalvet smyckades med girlanger av gips, långhusvalvet med gördelbågar och kassetter, väggarna gulmarmorerades och försågs med pilastrar och bibelspråkskartuscher. Lindegren ritade den nya öppna bänkinredningen och en altarring. Altaret moderniserades och försågs tillsammans med predikstolen med ett mycket skickligt imitationsmålat intarsiaarbete. Läktaren fick en ny form med indragna sidor och utskjutande rundat mittparti. De nybarocka dragen kom att dämpas något 1954 då Kurt von Schmalensee, stadsarkitekt i Norrköping, vitmålade väggar och valv och täckte för korfönstret med en himmelsblå fondvägg indirekt belyst med lysrör samt återinsatte bänkar i koret. Vid den senaste inre restaureringen 1988, under ledning av arkitekt Bo Sundberg, blev åter östfönstret synligt, en läktarunderbyggnad tillkom, absidvalvet blåmålades och likaså bänkgavlarna.

Exteriör:
Kyrkan är belägen i sydöst-nordvästlig riktning med anledning av dess placering på ett höjdkrön. I texten anges den för enkelhetens skull vara orienterad i öst-västlig riktning. Långhuset är rektangulärt och har ett jämnbrett rakslutet kor som även inrymmer sakristian samt ett torn i väster. Kyrkan är uppförd av sten och tegel. Sockeln är gråputsad och plåtavtäckt. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i en gulvit ton. Hörn, lister och omfattningar är vita och slätputsade. Den profilerade taklisten löper även runt tornet. Under torntaket finns en konsollist. På norra och södra sidan finns en mittrisalit som är rusticerad i söder. Kyrkans sadeltak är belagt med svart falsad plåt. Torntaket är även det belagt med plåt och kröns av en vit fyrsidig trälanternin med avfasade hörn, svarta rundbågiga plåtklädda luckor och tornur. De rundbågiga fönsteröppningarna är symmetrisk placerade på fasaden. Fönsterbågarna är av gjutjärn och insattes på 1870-talet. Fönstrens antikglas tillkom 1954. Över östfönstret finns det ett lunettfönster och därovan ett litet runt fönster.

Tornet är försett med runda fönster med svarta träbågar i de första tre våningarna. Tornets klockvåning har svarta plåttäckta rundbågiga ljudluckor. Fönsterblecken är av svart plåt. Huvudingången är via tornet i väster men ingång finns även centralt på sydsidan. Västportalen inramas av ett slätputsat parti med profilerat överstycke och en infälld kalkstensplatta med inskriften KUDDBY KYRKA NYBYGGD UNDER KONUNG CARL XIV JOHANS REGERING ÅR 1828 RESTAURERAD 1901. Dörröppningen är stickbågig med en ockragul dubbeldörr försedd med spegelindelning och smala ribbor i nederdelen. Sydportalen är centralt placerad i den rusticerade mittrisaliten och inramas av slätputsade pilastrar och en profilerad överliggare samt ett ovanliggande lunettfönster. Porten har samma utformning som västportalens dörr. Såväl väst- som sydportal har trappor av granit. På tornets norra sida finns en låg dörröppning till ett litet förrådsutrymme. Troligt är att det har använts som benhus.

Långhuset är rektangulärt med ett golv av obehandlade smala brädor. Även i bänkkvarteren finns ett liknande trägolv dock något högre. Väggarna är vitputsade och indelas av listverk och pilastrar tillkomna 1901. Mellan pilastrarna finns inramade förgyllda bibelspråk och över fönstren girlanger av gips. Taket är ett vitputsat tunnvalv som avslutas nedåt med en profilerad list, samt indelas av gördelbågar tillkomna 1901. I väster finns en ingång till vapenhuset med en rektangulär dubbel svängdörr med ådringsmålade spegelförsedda dörrblad. Den inramas av en portal med ådringsmålade spegelförsedda sidostycken och profilerad överliggare. En liknande utformning har dörren till sydportalens vindfång men med en hög vitmålad portal. Innanfönstren har brun träspröjsning med färgat antikglas. 

Bänkinredningen är öppen i fyra kvarter med sidogångar samt med bänkar i koret. Bänkarna är ritade av Agi Lindegren och tillkom 1901. År 1988 tillkom färgsättningen i grått med klarblå gavlar och pilastrar med förgyllda kannelyrer. Predikstolen är placerad på norra sidan med uppgång från koret, och både korg och ljudtak har en rund form. Tillkomsttiden är osäker, kan tillhöra byggnadstiden. Vid 1901 års renovering försågs predikstolen med ett mycket skickligt imitationsmålat intarsiaarbete. Bakom den textil som utgör ”ryggstycke” syns spår av ådringsmåleri och textfragment även på väggen.  

Läktaren i väster bärs upp av runda ådringsmålade kolonner. Läktaren ombyggdes 1901 och fick sidorna indragna och ett framskjutet mittparti med rundade sidor. Läktarbarriären är ådringsmålad och har förgyllda ramar och kannelyrer. Läktaren nås från tornet. Läktaren är belagd med ett trägolv som till största delen är täckt av en textilmatta. På var sida om orgeln finns grå läktarbänkar på sluttande gradänger. Orgeln som är gråmålad med förgyllda ornament är byggd 1882 av orgelbyggarna Sven och Erik Nordström. Under läktaren finns en läktarunderbyggnad som tillkom 1988 med vita väggar med rundade hörn. I den södra delen inryms ett samlingsrum och i norr kapprum med wc och pentry. Dörrarna är rektangulära vita spegeldörrar.

Koret är jämnbrett med långhuset. Golvet består av likadana smala brädor som i långhuset men ligger ett trappsteg högre. Även väggar och tak har samma ytbehandling och dekor som i långhuset. I öster finns en kolonnförsedd absid med ett blått absidvalv dekorerat med kassetter av stuck. Absiden har troligen sin förebild i Östra Husby kyrka som är ritad av Olof Tempelman år 1806-1809. Korabsiden flankeras av två sidoutrymmen varav det södra används som förråd och det norra som sakristia. Dörrarna som leder in till dessa utrymmen består av rektangulära ådringsmålade dubbeldörrar med spegelindelning. Över kordörrarna finns medaljonger med alfrescomålningar föreställande en Fenixfågel och en pelikan, målade 1901 av dekorationsmålare Knut Larsson. Bakom kolonnerna finns det även enklare grå bräddörrar till dessa utrymmen.

Fönstren i söder och norr är likadana som i långhuset. I öster finns ett fönster med vattrat katedralglas i dekorativ blyspröjsning samt en rund glasmålning med bokstäverna IHS i överdelen. Slutna korbänkar finns längs södra och norra muren och har skärmar med samma utformning som långhusets bänkar. Altaret av trä förändrades av Agi Lindegren 1901 och har liksom predikstolen ett mycket skickligt imitationsmålat intarsiaarbete med förgyllt listverk. Altarprydnaden består av ett mässingskrucifix tillverkat av Gusums bruk 1901, placerat på en svart sockel med förgyllningar. Altarringen, ritad av Lindegren, är rundad med ådringsmålade svarvade balustrar samt ett rött sammetsklätt knäfall. Dopfunten i mässing med frukt- och blomsterornament i punsad och driven teknik är från 1700 och står placerad i korets södra del. Uppgifter om tillverkningsort saknas, men troligt är att den är tillverkad i Gusum eller Norrköping. De två nummertavlorna finns placerade på var sida om korabsiden och har rektangulära förgyllda ramar.

Sakristian är belägen på den norra sidan om korabsiden. Golvet är belagt med lackade brädor, taket är plant och vitputsat och väggarna är vitputsade bortsett från altarets rundbågiga nisch som är avfärgad i blått. I norr finns ett fönster som utgörs av nederdelen av ett rundbågigt fönster som är likadant som i långhuset samt försett med invändiga fönsterluckor av trä. Ett textilklätt träaltare, ett antependieskåp samt bord och stolar utgör inredningen. Förrådet ligger på korabsidens södra sida och har samma utförande av golv, väggar, tak och fönster. Den norra väggen är dock av trä och inrymmer skrubbar samt trappan till korvinden. Inredningen består av ett arkivskåp samt skrivbord och stol.

Korvinden nås via en trappa i förrådet i det södra sidoutrymmet i koret. Vinden består av två våningar varav den första används som förråd bl a för äldre arkivalier. Här hänger även två rektangulära nummertavlor med förgyllda ramar, troligen 1800-tal. En stege leder upp till det övre vindsutrymmet som är tomt bortsett från borttagna ornament från predikstolen.

Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning och har golv av kalkstensplattor, vitputsade väggar samt ett vitmålat stickvalv av trä. Västportalens insida har grå brädfodrade dörrblad. På både den norra och den södra sidan finns det grå rektangulära dörrar till torntrapporna. Utmed den södra väggen står tre gravstenar från 1600- och 1700-talen uppställda.

Tornet nås via trappor från vapenhuset, varav endast den norra är i bruk. Den första våningen har ett obehandlat trägolv, vitputsade väggar och ett plant vitt trätak. En hög rektangulär grå dubbeldörr leder till läktaren. Utrymmet nyttjas för förvaring av bänkar och stolar. Våningen användes som gymnastiklokal för skolan så sent som på 1930-talet, och en träställning som förvaras i rummet är delar av en ribbstol. En öppen trätrappa leder till den andra våningen som har ett obehandlat trägolv, grovputsade väggar och det överliggande golvbjälklaget som tak. Förutom förvaring av bänkgavlar finns här byggnadsdelar troligen från den äldre kyrkan såsom kolonnbaser av sten, äldre profiltegel samt ett runstensfragment. Den tredje våningen har samma utformning som den underliggande men står tom förutom två äldre träkistor och ett förgyllt plåtklätt kors som troligen har prytt tornet. Här finns en ingång till långhusvinden. Ovanliggande våningar utgörs av klockvåningarna och lanterninen. Här finns bl a ett urverk av samma typ som i Vårfrukyrkan i Skänninge och i Tingstad kyrka. Storklockan är gjuten 1551 samt omgjuten 1742 av Magnus Hultman i Norrköping och lillklockan 1669 av Peter Dant i Stockholm.