Som en del av klimatarbetet genomför prästlönetillgångarna i Växjö stift just nu en inventering för att identifiera vilka av kyrkans fastigheter som är lämpliga för återvätning. Mattias Magnusson är specialist inom skog och miljö på prästlönetillgångarna och arbetar med inventeringen.
– Återvätning är ett bra exempel där kyrkans mark blir en möjliggörare för den gröna samhällsomställningen som vi vet är nödvändig vilket känns väldigt bra, säger Mattias.
Våtmarker är att betrakta som skapelsens ”dyrgripar” eftersom de gör så stor nytta! De utgör livsmiljö för flera olika arter av växter, djur, svampar och insekter och är därför viktiga för att bevara vår biologiska mångfald. Vattnet rör sig långsamt genom våtmarker vilket gör att våtmarker effektivt renar vatten från kväve och andra föroreningar. Kväve är ett näringsämne som orsakar övergödning av vattendrag och hav. Våtmarker fungerar också som vattenutjämnare vid både torka och översvämning. Vid torka kan våtmarker lagra vatten och vid exempelvis ett skyfall dämpar våtmarken det framforsande vattnets fart. Många människor uppskattar också våtmarker för rekreation och friluftsliv.
På senare tid har våtmarkers klimatnytta uppmärksammats mer och mer eftersom de binder stora mängder kol genom att bilda torv. Jordens yta täcks endast till tre procent av våtmarker men beräknas innehålla dubbelt så mycket kol som världens alla skogar. Sverige har stora områden med våtmarker och det finns stor potential att återställa tidigare utdikade torv- och våtmarker. Naturvårdsverket rapporterar ett årligt utsläpp på 11,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter från torrlagda våtmarker i Sverige vilket överstiger koldioxidutsläpp från personbilstrafiken och motsvarar 25 % av landets territoriella utsläpp. Att bevara och återställa våtmarker är därför en mycket effektiv och viktig åtgärd för att bekämpa den pågående klimatkrisen vilket inger hopp!
I början av 1900-talet dikades stora områden med våtmarker ut. Syftet var att få mer odlingsbar mark, betesmark samt en bättre skogstillväxt. Stora delar av marken som torrlades var gammal torvmark. Torv har bildats under tusentals år genom att gamla växtdelar lagras på varandra i marker som är mättade med vatten. Den syrefria miljön gör att växtdelarna inte förruttnar och kolet i växterna blir kvar i torvmarken. Om marken dikas ut försvinner vattnet och torven kommer i kontakt med luftens syre. Kolet i marken ombildas då till koldioxid vilket har en negativ inverkan på klimatet.
Avsikten med inventeringen är att hitta cirka 10–15 områden på kyrkans mark där grundvattennivån kan höjas. Områdena kommer sedan återvätas under 2022–23.
– Det är viktigt att välja rätt sorts marker för återvätning annars riskerar den goda klimateffekten att utebli. Främst är det torvmark som lämpar sig för återvätning men även jordbruksmark kan bli aktuell, säger Mattias.
Ett område som redan har återvätats ligger på vägen mellan Hollstorp och Hemmesjö ungefär en halvmil väster om Växjö stad. Det rör sig om drygt en hektar granskog på torvmark och ligger i en naturlig sänka. Troligen dikades marken ut i början av 1900-talet och användes kanske för slåtter. När området slutade att användas för jordbruksändamål och så småningom återtog skogen marken. Förra året avverkades granskogen och därefter pluggades de grävda dikena igen med stockar och marken är idag blöt och mättad med vatten. Nu kommer skogen att få utvecklas fritt utan skötselåtgärder och Mattias tror att björk kommer att växa upp här.
– Förmodligen kommer det bildas en lövsumpskog här i framtiden. På norra Visingsö pågår just nu också arbete för att återväta en bit jordbruksmark och om några år har fler våtmarker återställts till glädje och nytta för hela skapelsen!
Text och bild: Sara Nodmar