Taizé är en betydelsefull plats för dig, hur var det att återvända dit och tillbringa en lite längre tid där?
Det var fint att få återvända. Tidigare har jag bara varit här max två veckor, så detta har gjort att jag verkligen lärt känna platsen på djupet. Kontakten med bröderna har varit mer intensiv den här gången, vi har till exempel ätit tillsammans en gång i veckan, arbetat tillsammans i krukmakeriet och mötts på olika sätt i vardagen.
Vad är det med platsen som tilltalar dig så mycket?
Tystnaden, enkelheten och framtidstron. Jag tycker om att stillheten har en så central plats i gudstjänsten, enkelheten gör att den som kommer från ett rikt land får perspektiv på vad man egentligen behöver och att här finns så mycket ungdomar som verkligen vill göra skillnad i världen ger mig mycket framtidstro.
Varför ville du ta tre månaders fördjupningstid?
För att möjligheten ges i biskoparnas avtal och för att det bara är den som fyller på som har något att ge.
Starkaste upplevelsen under tiden i Taizé?
Svårt att svara på. Vissa sångtexter har gått på djupet, somliga av de riktigt stora gudstjänsterna har varit starka upplevelser, men också vardagssamtalen med bröder om hur det är bo och leva i Taizé, att se att de är alldeles vanliga människor som fattat ett ovanligt beslut. Och mitt uppdrag att undervisa de nyaste bröderna om luthersk teologi har gett mig väldigt mycket tillbaka.
Du skulle påbörja en bok om existentiell hållbarhet, hur har det gått?
Tack fint, det finns en allra första version. Men det är mycket arbete kvar.
Nu är du snart hemma igen. Vad händer nu?
Jag arbetar som vanligt några veckor före semestern. Bland annat är det snart en präst- och diakonvigning som jag ser fram mycket mot.
Hur ska du förvalta de erfarenheter du gjort?
Frågan har en väldig räckvidd och är knepig att svara kort på. Att fördjupas och fylla på gör ju något med hela ens person. Man får liksom syn på sig själv. Jag hoppas att den här tiden kommer att innebära att jag kan fortsätta länge till som biskop och känna att jag har kraft och glädje i vardagsuppgifterna.
Hur har tiden påverkat dig?
Jag har verkligen gått ner i tempo, kunnat fundera kring vad som är viktigt i mitt liv och fått rikligt med möjlighet att be, läsa och skriva. Jag känner mig glad och tacksam och sugen på vardagsuppgifterna hemma.
Har tiden påverkat hur du tänker kring biskopsrollen och hur du vill förvalta din tid framåt?
Eftersom tempot har gått ner så har jag också fått möjlighet att fundera över vad som är stort och smått i uppdraget som biskop. Jag hoppas att fördjupningen innebär att jag ser klarare var jag verkligen behövs. Ibland är tempot högt som biskop, och uppgifterna är många. Det är viktigt med urskiljningen.
Vad kommer du inte att sakna?
De små ludna djuren med många ben som ibland tittar upp ur avloppet. Den hårda sängen som gett mig ont i axeln. Och jag behöver inga baguetter på några år.
Vad har du saknat mest med sitt ordinarie uppdrag?
Alla människor hemma i Växjö stift.
Hur har det gått med franskan?
Franskan är ett svårt språk, men jag har talat mycket och det går mycket bättre nu. Jag har sagt en del roliga fel som gjort att bröderna tittat förvånat åt mitt håll. Men vid den sista lunchen höll jag för första gången i mitt liv tal på franska, bara ett kort tacktal till bröderna, men ändå.
Charlotte Granrot Frenberg
