Under 25 år var han elektriker: Magnus Pettersson, präst i Norrahammar.
Gymnasieåren var inte de enklaste.
- Skolan var inte min grej, jag var nog litet av bråkiga killen, säger han när vi ses i församlingshemmet i Norrahammars centrum.
Att plugga vidare fanns inte på kartan. Efter två år på praktiskt program blev det alltså elektrikerjobb. Något han trivdes gott med.
Ändå växte tankarna alltefter vad åren gick. Kanske fanns det något annat han skulle vilja göra i livet? Den kristna tron fanns där i botten. Sommaren 2022 vigdes han till präst i Växjö domkyrka.
Att som vuxen sätta sig på skolbänken igen är inte helt lätt (särskilt som när man som Magnus lider av dyslexi). Först var han tvungen att plugga upp gymnasiet för att få högskolebehörighet. Men han tog sig alltså igenom hela prästutbildningen.
Idag stortrivs han i sin nya roll:
- Mötet med människor ger mig mest, att kunna göra skillnad i samtal med andra.
Just möte med människor är något han tagit med sig från sitt förra jobb.
- Det hände att jag fick åka ut på jourjobb. Kunde möta en förtvivlad gammal tant vars värmepump gått sönder.
- Då fick man lugna ner och krama om: ”Vi löser det här tillsammans!”
Nyss har han fyllt 52. På fritiden är han aktiv i Svenska kyrkan i Lekeryd (jo, det blir en ganska lång pendling, genom nästan hela kommunen). Så har han ett annat fritidsintresse:
- Tälja trägubbar, jag är litet av en Emil, skratt han, och pekar på ett vackert träkrucifix han har på sitt tjänsterum.
Text: Erik Lindfelt
