När Erik Keijser som nyanställd fick uppdraget att se över policy och riktlinjer för sammanläggningar så insåg han att det saknades en pusselbit. Han ville hitta ett sätt för att titta på församlingars hållbarhet utifrån både ekonomiska förutsättningar och verksamhet. Han ansåg att det behövdes ett system för att visa på att de båda perspektiven inte alltid hänger ihop på det sätt som man ofta föreställer sig.
Han tog sin an utmaningen genom att välja ut sex indikatorer för det pastorala arbetet och fyra för ekonomin. Vilka det är syns nedanför artikeln.
– Dessa valdes ut inte för att de i sig är viktiga, utan för att de berättar något om det som är viktigt. Det kan såklart diskuteras hur väl vi mäter det vi låtsas att vi mäter. Det hjälper att tänka på det som en karta. Kartan är inte en exakt och detaljerad bild av verkligheten, men den duger till att orientera sig med, säger Erik Keijser.
När rapporten landade hos stiftsstyrelsen hösten 2020 väckte den föga intresse utanför sammanträdesrummet. Men när samma rapport, fast uppdaterad och med namnet ”Pyspunka” presenterades ett år senare så hände det något. Det blev väldiga diskussioner. Denna interna rapport väckte intresse långt utanför stiftsstyrelsen och har avhandlats på ledarplats i Barometern och Smålandsposten och gett upphov till diskussion på debattsidorna i Kyrkans tidning.
– Bilden pyspunka har visat sig väldigt anslående. Tittar man från år till år är minskningen så liten att den knappt märks. Men på längre sikt ser vi en ganska dramatisk förändring. Det är ingenting vi märker när vi trampar på cykeln, förrän det börjar gå trögare. Egentligen händer det jättemycket saker, men det går långsamt, säger Erik Keijser.
Utöver rena siffror och mått består rapporten även av ett antal utläggningar, som sätter in siffrorna i sitt sammanhang. En av de mest omtalade delarna berör slutsatsen att större inte alltid är bättre. Ett stickprov visar att där sammanläggningar genomförts är förändringen nedåt mycket brantare. Att skapa ekonomiskt bärkraftiga enheter för att värna kyrkolivet kan få motsatt effekt om närheten inte bevaras.
Erik Keijser säger att Svenska kyrkan har förvånansvärt många medlemmar för att vara kyrka i ett så sekulariserat land. Men de medlemmar vi har är väldigt lite engagerade i sin kyrka.
– Det är helt okej att som medlem inte vara så engagerad. Men vi har en dålig återväxt på engagerade. För att det ska finnas något att komma till ibland så måste det finnas några som kommer oftare, någon slags kärna.
Han menar att vi har ett återväxtproblem i Svenska kyrkan och att vi behöver återuppfinna oss själva för att överleva på sikt.
– Det är lite provocerande att säga detta, för det finns en rädsla för elitkristendom, att bara de som går varje söndag räknas: Vi gör ett jättebra jobb med de vanliga medlemmarna, men basengagemanget som bär upp allt det andra pyser ut och det behöver vi hitta ett sätt att hantera, säger Erik Keijser.
Ett annat exempel från rapporten är dopet. Hur man än mäter så syns en tydlig försvagning i dopseden.
– För 10-20 år sedan kunde vi rida på vågen av traditionen att döpa, det kommer vi inte att kunna göra så länge till. Kanske är det inte en satsning till på ökad tillgänglighet som kommer att öka efterfrågan, frågar han sig lakoniskt.
Vad som då ska till är inte Erik Keijsers sak att ta ställning till.
– Det jag gjort är att förse stiftsstyrelsen med ett underlag att tänka utifrån och göra vettiga saker. Det är det som är uppdraget jag fått. Med ökad kunskap får styrelsen bättre möjligheter att fatta kloka beslut. Det ska bli spännande att se hur stiftsstyrelsen går vidare.
Till hösten kommer nästa rapport. Erik Keijser klurar fortfarande på vad den ska heta.
Charlotte Granrot Frenberg
Indikatorerna som används i rapporten
För utvecklingen i pastoralt hänseende:
- dopfrekvens bland alla födda
- dopfrekvens bland födda med minst en kyrkotillhörig förälder
- andel av alla i konfirmandåldern som konfirmeras
- andel av ungdomar i konfirmandåldern med minst en kyrkotillhörig förälder
- huvudgudstjänstdeltagande i relation till medlemsantal
- det förra måttet jämfört med personaltäthet
För utvecklingen i ekonomiskt hänseende:
- medlemsantal
- antal kyrkotillhöriga per kyrka
- likviditet i månader kyrkoavgiftsintäkt
- soliditet