Timmerkonstruktioner berättar om medeltiden

– Här har vi en datering! hojtar Mattias Hallgren, timmerman och hantverksforskare från specialistnätverket Traditionsbärarna, som idag befinner sig i Gärdslösa kyrka på Öland för att inventera medeltida timmerkonstruktioner. Iförd en tunn skyddsoverall har han klättrat upp på kyrkvinden tillsammans med Carl Thelin, teknisk doktor vid Linnéuniversitetet och verksam vid Tyréns AB. Tillsammans gör de en översiktlig inventering, utrustade med ficklampor och kamera.

Dateringen som Mattias upptäckt finns på en av bjälkarna som bär kyrkans ljuskrona. 1534 står det med rödkrita. Gustav Vasas tid. Det är en ganska svindlande tanke att någon plitat dit siffrorna för nästan 500 år sedan. 
– De små detaljerna berättar så mycket. Det är som att lägga pussel, vi lär oss om den tiden. Man kan tro att allt är upptäckt, men det går fortfarande att vara upptäckare på 2000-talet, säger Mattias Hallgren.

Inventeringen är nu inne på sin tredje och sista etapp. Där ingår Öland och Kalmar län. Kronobergs län var först ut, för två år sedan, och Jönköpings läns kyrkor besöktes förra året. Det är enbart kyrkor där man tror att det finns medeltida takstolar bevarade som besöks. Totalt rör det sig om ett hundratal. Resultatet kommer att presenteras i en rapport men församlingarna får också PM där inventerarna kort presenterar iakttagelser från deras besök samt ger tips och råd om de ser något som kan behöva åtgärdas. Resultatet läggs också in i en databas.

Projektet sker i samverkan och samfinansiering med Linnéuniversitetet. Syftet är att hjälpa församlingarna med deras uppdrag att vårda och underhålla det kyrkliga kulturarvet. 
– Det här är ett sätt att få mer kunskap om hur vi kan ta hand om våra kyrkor på bästa sätt. Det är roligt att se när informationen från stiftsprojekten kommer till nytta. Till exempel har ett takstolsarbete genomförts i Våthults kyrka, efter att inventerarna upptäckt skador vid sitt besök, berättar stiftsantikvarie Maria Brynielsson.

Det är enbart det medeltida som inventeras den här gången. Konstruktioner från 1600-talet är inte ointressanta, men det finns fler bevarade av dessa. Dessutom finns det mer skriftliga historiska källor från 1550 och framåt.
– Eftersom det inte finns så mycket skriftligt material så är det här viktiga historiska källor. Det är som att studera hieroglyfer, helt plötsligt kan vi läsa vad det står och har lärt oss något nytt om den här tiden, säger Carl Thelin.

Charlotte Granrot Frenberg