Valspråk, vapen och kläder

–Jag har valt följande motto för min biskopstid: Guds nåd är allt du behöver (Sufficit tibi gratia Dei, 2 Kor. 12:9). Livet är en gåva. Vi får det till låns för en kortare eller längre tid. Egentligen är allt viktigt i livet gåvor: hälsa och kraft, upplevelsen av livsmening och förmågan att både ge och ta emot kärlek. Som människor lever vi som mottagare av Guds gåvor utan att behöva prestera något tillbaka. Det är för mig den grundläggande innebörden i att leva av Guds nåd. Särskilt tydlig blir Guds nåd i Jesus Kristus, som skänker oss försoningens gåva och kallar oss att arbeta för försoning i vardagen. I gudstjänsten kommer Guds nåd oss nära på ett särskilt sätt och vi har uppgiften att välkomna andra till gemenskapen kring ord och sakrament. 

Mottot hör samman med biskopsvapnet. I det finns först och främst mitran (biskopens huvudbonad) och kräklan (biskopens herdestav). I kräklans rundning syns ett så kallat Taizékors. Det finns där helt enkelt för att den lilla kommuniteten Taizé i södra Frankrike varit en viktig plats i mitt liv. Där har jag genom åren fått möta människor som ärligt och utan omsvep ställt livets viktiga frågor. Tillsammans med varandra och i tyst bön inför Guds ansikte har vi sökt svar på frågorna, omslutna av Guds nåd.

Själva biskopsvapnet består av fyra fält. I det första och fjärde ryms Växjö stiftsvapen. Det föreställer missionären S:t Sigfrids tre systersöner Unaman, Sunaman och Vinaman som fick sätta livet till under en missionsresa och blev de första martyrerna i det som senare blev Växjö stift. Att de är tre till antalet leder tanken till ett bibelord som är särskilt viktigt för mig: ”Där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem” (Matt. 18:20).  

I det andra och tredje fältet finns mitt personliga vapen. Det består av en örn och ett lamm. Örnen symboliserar överblick och frihet. En biskop behöver sträva efter överblick och perspektiv för att kunna utföra sitt främjande- och tillsynsuppdrag på ett bra sätt. Frihetstemat är mer personligt: jag har helt enkelt burits av en stark frihetslängtan under hela mitt vuxna liv. I den lutherska traditionen betonas ofta en kristen människas frihet – den som följer av Guds nåd. I sina klor håller örnen en boll. Det är för mig ett sätt att lyfta fram lekens, glädjens, sportens – och humorns betydelse. Sådant som behövs för att livet ska få färg.  

Under örnen finns lammet med segerfanan. Det är en välkänd symbol för Jesus Kristus som människans försonare. I biskopsvapnet är det avbildat som ovanför porten till Sofiakyrkan i Jönköping, en plats där min tro under tonårstiden fick konturer. Mellan örn och lamm syns en svagt böjd linje. Den har två betydelser. För det första är linjen en bro. Bron symboliserar biskopens uppgift att överbrygga motsättningar, att hålla samman och skapa enhet i ett stift. Bron skulle kunna vara Ölandsbron, den som sammanfogar landskapen Småland och Öland i Växjö stift. För det andra är linjen en horisont. Horisonten är en bild för allt det vi inte vet om Gud. Bortom horisonten väntar det eviga, Guds nåd på ett sätt som vi ännu inte förstår. Ytterst är Gud mysterium.  

Fredrik Modéus