.jpg?DoProcessing=&ci=0,274,3345,2091&w=1680)
Marianne Zingmark arbetar ideellt i Värnamo pastorat. När hon gick i pension 2015 hade hon bestämt sig för att vara helt fri och ville ha lyxtid för sig själv. Fem månader senare anmälde hon sig som volontär när kyrkan efterlyste hjälp. Över en natt kom det över 120 flyktingar till Värnamo.
Flyende familjer och ensamkommande från krigsdrabbade länder fick komma till församlingshemmet i Värnamo. Det upprättades där en matsal som blev en central plats där det serverades lunch och middag dagligen med insatser från över 200 volontärer från olika håll genom ett stort ekumeniskt samarbete.
– Det var ett katastrofalt läge. Det var då kriget härjade som värst i Syrien och man mötte människorna bakom alla dessa siffror, berättar Marianne. Man hörde om många fruktansvärda livsöden och fasansfyllda flyktvägar. Det fanns de som förlorat någon närstående i vattnet.
När evakueringsboendet upphörde i Värnamo efter 6 månader, ville Marianne fortsätta hjälpa till i kyrkans diakonala arbete. Hennes värme och engagemang för andra är så genuint och blir påtagligt när vi möts. Marianne är aktiv med Återväxt som är en del av Pelarsalen i Värnamo pastorat.
Text tagen ur artikeln En plats att växa på, Kyrkans Tidning nr 20 2019 av Ellen Ekström.
Läs hela artikeln från Kyrkans Tidning här.
