"Rådande jordmån är lera, här och der sand. Åkerbruk är hufvudnäringen, hvarjemte idkas något skogsbruk, för närmaste orters jernverk. Hemmantalet är ganska betydligt:154 3/4 oförm., 115 1/2 förm., hvaraf 34 3/8 skatte, 11 3/8 krono, 69 3/4 frälse. Ungefär hälften,eller 56 1/8 mantal, lyda under gr. De Geer till Leufsta. Folkmängden år 1840 var 2441 på 485 hushåll, år 1848: 2553.
Socknen har sedan några är en egen sparbank. Vid Örbyhus är station för en distriktsläkare; vid kyrkan är tingställe för Wendels tingslag. -- En väg från Upsala går norr ut genom midten af socknen, utefter sandåsen, mellan Björklinge och Tegelsmora, förbi kyrkan, som ligger o. 3 1/2 mil från nämda stad, och den 1 mil nordligare Österrike gästgifvaregård. En annan östligare väg kommer från Wiksta, och går förbi Öster Ekeby gästgifvaregård, 3 1/8 mil från Upsala, äfven åt norr och nordost, på Wendelsjöns östra sida, till Tegelsmora; till denna socken utgå ännu andra vägar längre i norr, till Tierp en i söder.
Vendil är i handlingar från 1312-17 namnet dels på hela häradet, dels på socknen; kyrkoherdar i denna förekomma redan från 1200-talet, kaplaner från 1593. Pastoratet är regalt af 1:sta klassen. Kyrkan, bygd af tegel, är invigd 1310, men flera gånger förändrad, såsom 1460, och 1736, då den s. k. nya kyrkan tillbyggdes på norra sidan, på Leufsta bruksegares bekostnad; det hela är af betydlig storlek, har äfven i den inre utrustningen många minnen af nämde possessionaters frikostighet, och förvarar för öfrigt flera dyrbarheter från äldre dagar; allt enligt 1829 års uppgifter. -- Af fornminnen förekomma runstenar vid några gårdar i ådalen och vid stora landsvägen. En stor mängd gårdar nämnas 1312.
Gårdar: Älby, s., 1 mantal frälse, 1/4 skatte; har tillhört slägten Bjelke, eges nu af Tottie; här finnes särskildt folkskola. -- Torkelsbo, s., 1/4 m. skatte. -- Husby, s., 1 1/4 m. skatte, tillhörde 1849 Wendblad. -- Åbyggeby qvarn, s. -- Norrby, v., 1 m., Gärdsmyra 3/4 m. frälse säteri, Åkerby 3/4 m. rå och rör, hafva tillhört slägterna Skytte och Bjelke, 1741 Malmer, hörde 1849 under Leufsta bruk. -- Prestgården, vid kyrkan, 1 3/4 m. krono; Kaplansbol 1/2 m. i Allerbäcke. --
Wendels socken, mellan Wiksta, Björklinge och åter Wiksta i sydvest, Tensta och Dannemora i öster, Tegelsmora i nordost och norr, Tierp i nordvest, omfattar 1,339 qv. mil land, 0,038 vatten. Wendelsjön med dess tillopp från norr, och
dess utlopp Wendel-ån, samt den mindre Burungesjön, genomstryka östra och södra delarne, som hufvudsakligen utgöra en föga kuperad slättbygd, dock med utmark vid gränserna, särdeles åt sydost. Genom midten af socknen går en sandås från norr till söder, och genomskäres af flera små tillflöden till nämda vattendrag, kommande från vestra trakten. Denna åter omvexlar med slätter, kärr, skog och bergmark, och når slutligen till ännu en sandås, den största i länet, här utgörande gränsen mot Wiksta.
Vendelån träffar Fyrisån. -- Åter en mil nordligare utgår den mera långväga Wendels-ån. Denna kommer från Gård- eller Tobo-sjöarne på gränsen mellan Örbyhus och Olands härader, går åt öster till Tegelsmorasjön inom det sednare, och mottager der ett nordligt tillflöde från träsk, som äfven hafva aflopp till hafvet genom Strömarns eller Hilleboda-ån. Derpå går detta vattendrag söder ut genom den långa och smala Wendelsjön, och den mindre Burungesjön, vidare åt sydost genom Norunda härad, der Långsjöns vatten tillstöter från vester, och förenar sig med Fyris-ån midtför vestligaste hörnet af Rasbo härad.
Sjelfva Fyris-ån kommer från en mängd, i betydlig mån genom menniskohand bildade eller förenade sjöar i Olands härad, samt Dannemora och Löfsta tingslag: såsom Lillbiasjön i norr, vid ändan af en af de få bergdalar, som detta län företer; den af flera smärre sjöars förening uppkomna Österby-damm, och Hammar-dammen i söder, i hvilken sednare ett ännu sydligare tillopp möter, från Rastsjön, på gränsen till Rasbo härad, samt Slagsmyran. Båda grenarne förenas i Filmsjön, hvars vatten går åt vester till Grufsjön, och derpå åt söder till den långa Dannemorasjön, som åter från öster mottager Harviken, hvilken ock står i förbindelse med Slagsmyran. Alla dessa sjöars yta ligger föga under landets medelhöjd, äfven föga under mellanliggande åsars. Från Dannemora-sjön går ån först vidare söder ut genom Stock- och Knifsta-sjöarne samt Wattholma bruksdamm, alla i Norunda härad; böjer sig derpå småningom åt sydvest, under flera krökningar, utgörande gränsen för Norunda och Bälinge härader mot Rasbo och Waxala, och mottager efter hvarandra från nordvest de förut nämda Wendels-, Björklinge- och Jumkils-åarne; vänder sig slutligen åt sydost, mellan Ulleråker och Waxala härader, går genom Upsala stad, bildar sjöarne Lilla och Stora Föret, af hvilka den förra mottager åns enda tillflöde af betydenhet från östra sidan; samt utfaller, efter kanske 7 mils väg, i Ekoln vid Flötsund.
Gårdar
Hofgårdsberg, n. o. nära kyrkan, 1/8 m. frälse, har tillhört slägten Bjelke, egdes 1847, jemte 1 1/2 m., af Ödmanns arfvingar. --
Bergby, n. o., 3 m. frälse, 1/4 skatte, har ock tillhört slägten Bjelke, eges nu
af gr. De Geer. --
Kättslinge, ö. vid Wendelsjön, 6 m. krono säteri, tillhörde o. 1640 slägten Duwall, eges nu af gr. De Geer.--
Örbyhus, egentligen Örby, n. o. vid Wendelsjön, 3 3/8 m. frälse säteri, har kanske varit ett Bjelkiskt gods på 1300-talet, bebygdes i följande sekel af familjen Wasa, hvilken äfven såsom Konungar innehade det till 1641, och emellanåt begagnade det såsom lifgeding för Drottningar; nämda år kom det genom byte till enkefru C. S. Baner, född Bjelke, efter hvars son riksrådet Gustaf Carlsson Baner och dess fru, född Bååt, den Bjelkiska ätten egde godset till 1729, under hvilken tid den synes ha grundat ofvan nämda frälsegods; från sist anförda år tillhör Örbyhus slägten De Geer, har varit förenadt med fideikommisset Leufsta, men är skiljdt derifrån, och disponeras af exc. gr. De Geers måg, numera statsrådet gr. v. Platen. Det utgör med de i sambruk dermed varande gårdarne Bergby och Kättslinge, och 32 tillhörande torp, en af länets större och mera betydande landtegendomar. Äfven sjelfva gården är en bland dem, på hvilka mycken kostnad är nedlagd. Den gamla
byggnaden bestod af ett fyra våningar högt torn, omgifvet af mur med bastioner, och derutanför en graf på tre sidor, sjön på den fjerde. Här hafva prins Johan af Ost-Friesland, K. Erik XIV och fältherren Carl Henrikson Horn m. fl. sutit fångna; den sistnämdes son, den ännu ryktbarare Gustaf Horn, skall här vara född. K. Eriks fängelse är ännu att se, ehuru ej oförändradt. Under G. Baners tid tillbygdes det mesta af det nuvarande slottet, åren 1825-32 ökades det åter, marken rundtomkring planerades m. m. Vid gården finnes trädgård, orangeri o. s. v. --
Österväga, långt i norr, 1/2 m. frälse, hör under Leufsta bruk. Af samtliga under bruket hörande mantal äro 1 3/4 frälse säteri, 1 1/4 rå och rör, 3 rusthåll, 36 1/4 frälse, 1 1/4 skatte, 7 torp, samt räntor af 18 1/2 mantal. Under Ullforss hörer 7/8 m. skatte. 82. Tierps socken, omkring Tierps-ån och intill Dalelfven, mellan Wendel och Wiksta i sydost, Harbo och Wåla i sydvest, Hedesundafjärden af nämda elf i vester mot Gefleborgs län, Söderforss socken i norr och nordvest, Tolfta i nordost, ämnas från 1566, kaplaner från 1697. Kyrkan är gammal; af gråsten, återställd efter Ryssarnes härjande framfart 1719, och reparerad 1837, båda delarne på nämde bruksegares bekostnad.
-- Af fornminnen omtalas här tvenne runstenar, vid Ängvreta i nordvest, och Hållen i norr.
Prestgården, vid kyrkan, 1 mantal krono; kaplanen besitter 1/4 m. .
Wendels socken, mellan Wiksta, Björklinge och åter Wiksta i sydvest, Tensta och Dannemora i öster, Tegelsmora i nordost och norr, Tierp i nordvest, omfattar 1,339 qv. mil land, 0,038 vatten. Wendelsjön med dess tillopp från norr, och
dess utlopp Wendel-ån, samt den mindre Burungesjön, genomstryka östra och södra delarne, som hufvudsakligen utgöra en föga kuperad slättbygd, dock med utmark vid gränserna, särdeles åt sydost. Genom midten af socknen går en sandås från norr till söder, och genomskäres af flera små tillflöden till nämda vattendrag, kommande från vestra trakten. Denna åter omvexlar med slätter, kärr, skog och bergmark, och når slutligen till ännu en sandås, den största i länet, här utgörande gränsen mot Wiksta.