Hållbarhet, ekonomi och strategi för kyrkobyggnader i fokus för Vetlanda pastorat
Vetlanda pastorat har tagit flera steg framåt mot en lokalförsörjningsplan. I stället för att lägga fram detaljerade förslag över vad som ska hända med olika byggnader, så har man tagit fram flera mål som ska vara vägledande för det fortsatta arbetet.
– Målen är något vi ska uppfylla på lång sikt och som vi ska koppla till verksamheten. De handlar till stora delar om ekonomi, vilka besparingar vi behöver göra utifrån kostnader och intäkter. Hållbarhet är också en viktig del, likaså att identifiera och ta fram en tydlig strategi för våra kyrkobyggnader med högt kulturvärde. Vi har tagit fram de här målen under de senaste månaderna och det känns som ett bra sätt att komma vidare, berättar Jens Hillström, kyrkogårds- och fastighetschef som är ansvarig för arbetet.
Han säger att kyrkofullmäktige ska fatta beslut om målen i november och att steget efter det är att gå ut till församlingsråden och tillsammans diskutera tankar och lösningar på hur man kan uppnå dem. Beslut är taget i kyrkorådet att lokalförsörjningsplanen i helhet skall antas av kyrkofullmäktige under 2022.
– Vi måste såklart prata om syftet med lokalförsörjningsplanen, kopplat till behov och användande av byggnader och lokaler även i det här läget. Vi har ju kunskap om vilka eventuella församlingshem som skulle kunna vara aktuella att avveckla hos oss. Den diskussionen för bland annat jag tillsammans med en grupp förtroendevalda ifrån kyrkorådet. Våra nya mål gör att vi inte omedelbart måste besluta om och gå ut med exakt vilka fastigheter vi ska sälja, hyra ut eller göra om. Det är en process som vi nu tar oss an successivt med bättre möjlighet att involvera församlingarna.
Vetlanda pastorat började arbetet med lokalförsörjningsplanen redan 2019. Dåvarande processansvarig tog fram och sammanställde underlag på bland annat energiförbrukning och hur användningen av lokaler såg ut. Sen bromsade pandemin upp arbetet något, innan det tog ny fart i år igen.
Jens Hillström har arbetat i pastoratet sen årsskiftet 2018, då det också skedde en sammanslagning av fyra mindre enheter som tillsammans bildade Vetlanda pastorat med totalt 23 kyrkor och cirka 20 församlingshem.
– Allt nytt gjorde att det tog lite extra tid för oss att komma i gång med arbetet kring lokalförsörjningsplanen, men nu känns det roligt att vi är i full gång. Vi har under tiden även gjort förändringar för att nyttja verksamhetssystemet på ett bättre sätt. Nu kan vi enklare revidera data genom systemet med avseende på nyttjandegrad för våra fastigheter och lokaler.
Dra nytta av lokalsamhället
Vetlanda är ett stort pastorat rent geografiskt med många kyrkor i små församlingar. Som en del i arbetet med lokalförsörjningsplanen tittar de på hur församlingarna skulle kunna samarbeta för att bättre dra nytta av varandra. Likaså tittar man på hur samarbetet med lokalsamhället kan utvecklas.
– Vi började ganska tidigt fundera på vilka alternativ det kan finnas till de lokaler vi har i dag och som inte nyttjas så mycket. Vi ser att en möjlighet kan vara att hyra in oss i lokaler som finns i närheten av kyrkan, men som tillhör andra aktörer. Flera av de församlingsansvariga prästerna ser det dessutom som en möjlighet att utveckla samarbetet lokalt. Det kan här få en positiv följd att vi skapar kontakt med människor som inte har en naturlig koppling till kyrkan idag.
Hög energiförbrukning i kyrkorna en utmaning
Ett av de mål som Vetlanda pastorat satt upp för arbetet med lokalförsörjningsplanen handlar om hållbarhet och utgångspunkten är den färdplan för klimatet som Svenska kyrkan tagit fram. En av de största utmaningarna är energiförbrukningen.
– Vi har stora fasta kostnader för abonnemang i många kyrkor på landsbygden på grund av hög uppsäkring. Det är en utmaning att tänka till kring hur vi kan sänka de kostnaderna. Trots automatisk styrning av temperaturer i kyrkorna har vi en hög energiförbrukning, vilken måste sänkas för att minska vår klimatpåverkan. Alternativa energikällor kan vara en lösning, men det är svårare att hitta möjliga och hållbara investeringar när förbrukningen är så ojämn. Vi tittar på möjligheten att i framtiden kanske kunna använda batterier för att kapa topparna, säger Jens Hillström.
Vilka är de viktigaste insikterna hittills i arbetet med lokalförsörjningsplanen?
– Från början tänkte vi att vi redan när planen skulle antas behövde ha exakt klart för oss vilka fastigheter vi ska åtgärda och på vilket sätt. Nu har vi i stället valt att titta på de här målen och koppla dem till användandet för att stegvis genomföra åtgärder för att klara lägre intäkter och nå våra klimatmål. Det gör förhoppningsvis att vi kan få en ökad förståelse och inkludera både församlingar och förtroendevalda bättre i arbetet.