Senare under medeltiden adderades västtorn och vapenhus i söder. 1700- och 1800-talens befolkningsökning ledde till att en stor del av Skånes medeltida kyrkor kom att byggas om eller rivas till förmån för nybygge. I närbelägna Solberga revs den medeltida kyrkan och en ny började 1865 uppföras av byggmästare H.F. Möller efter ritningar av Peter Boisen, stadsarkitekt i Ystad. 1868 tecknar Katslösa församling avtal med Möller om uppförandet av en ny kyrka, som trots att Peter Boisen inte nämns i handlingarna måste anses ritad av honom då den i det närmaste utgör en direkt kopia av Solberga kyrka.
Den nya kyrkan som stod färdig 1870 uppfördes på platsen för den romanska kyrkan, från vars murverk gråsten sannolikt återanvändes. 1883 införskaffas två järnkaminer för kyrkans uppvärmning och 1896 tillkommer en orgel byggd av Rasmus Nilsson, Malmö, vilken ersätter det harmonium som dittills använts.
1928 doneras storklockan till församlingen och mekanisk klockringning installeras i första tornvåningen. 1952–53 genomförs en invändig restaurering under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe, då bänkinredningen glesas ut och byggs om och interiöra ytskikt målas om. Ett äldre odaterat fotografi visar att kyrkans väggar varit dekorationsmålade, möjligen är det nu som dessa övermålas. Kyrkans ombyggnadshistorik är bristfälligt dokumenterad och för ett antal större förändringar saknas fastslagen tidpunkt.
Genom huvudentrén i väster nås vapenhuset vars golv är belagt med handslaget rektagulärt rött tegel. Ovan dörren återfinns en minnestavla med den huggna och förgyllda inskriptionen ”GUDI TILL ÄRA OCH HANS FÖRSAMLING TILL GAGN BYGGDES DETTA HERRANS HUS ÅR 1870 UNDER KONUNG CARL XV:DES REGERING. BEVARA DIN FOT NÄR DU GÅR TILL GUDS HUS OCH KOM TILL ATT HÖRA”.
Sedan 1991 nås läktaren via en svängd trappa i trä i långhusets sydvästra hörn. Orgelläktaren är liksom merparten av kyrkans fasta inredning i trä färgsatt i två grå kulörer.
Sakristian i absiden avskiljs från kyrkorummet av ett skrank i trä utformat med rundbågigt arkadmotiv, vilket upptill avslutas med ett profilerat överstycke och en krönlist med trepass. De yttre rundbågarna är försedda med dörrblad. Skranket är målat i två grå kulörer.
Altartavlan med ådringsmålad och förgylld ram är en oljemålning på duk framställande Jesus i Getsemane. Tavlan ersatte på 1950-talet ett träkors som nu förvaras i tornvåningen. Den halvrunda altarringen i ljust grå kulör med förgyllda detaljer är uppbyggd av smala svarvade balusterdockor med oprofilerade över- och underliggare.
Predikstolen i renässansstil är placerad i korets nordöstra hörn och vilar på en brunmålad fot med oktagonalt tvärsnitt med karnisformat överstycke marmorerat i brunt. Korgen har hexagonal planform och på de fyra sidorna framställs de fyra evangelisterna med respektive attribut i skuren relief ståendes i rundbågiga tempelgavelmotiv där frontonerna flankeras av puttis. Kyrkans brunmarmorerade dopfunt är troligen tillverkad i sandsten och samtida med den medeltida kyrkan från 1100-talet.
Orgeln med åtta stämmor plus pedal tillverkades 1896 av orgelbyggaren Rasmus Nilsson i Malmö och ersatte då det harmonium som använts sedan invigningen av den nya kyrkan. I den medeltida kyrkan fanns en orgel byggd 1758 av Ch. Hardt, Malmö. I Lunds stifts orgelinventering beskrivs orgeln på följande vis: ”En av Skånes viktigaste och klangskönaste orglar från 1800-talet, jämte Bösarp den viktigaste orgeln i vår lokala historia. Helt unik med sin eleganta kägellåda. Rasmus Nilssons sista orgel, efter denna ägnade han sig endast åt service och stämning.”
Kyrkan har två kyrkklockor i malm. Lillklockan som överfördes från den ro- manska kyrkan har medeltida ursprung. Storklockan tillkom 1928 genom en donation från kyrkoherdens änka Emilia Wadstein till minne av hennes make och son.
Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse bör nämnas ett golvur från 1700-talet som är placerat i korets sydöstra hörn samt två psalmnummertavlor som tillhör den ursprungliga inredningen.
Texten är hämtad från ”Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning” av Henrik Nilsson (2019-11-15) på uppdrag av Lunds stift. Du kan ladda ner hela kompendiet här.