Lyssna

Musikens och psalmernas betydelse i kyrkan

Av Lukas Arvidsson

En ny orgel är på väg, men vilken betydelse har musiken och inte minst psalmerna i kyrkan?

Nu börjar advents- och jultiden. Det vill säga den period på året när vi kan höra psalmer i exempelvis alla köpcentrum, parkeringshus och tågstationer. Till Vinslövs kyrka byggs en ny orgel vars huvudsyfte är just psalmer, att hjälpa församlingen att sjunga vid dop, viglsar och begravningar men även vid stora julkonserter och festliga gudstjänster. Att konsultera en församling i byggandet av det som kanske mest påverkar stämningen i kyrkan är ett hedersamt uppdrag. Att dessutom få göra det till sin hemkyrka i Vinslöv ger extra perspektiv. Det är ju i den kyrkan mitt eget liv speglas på olika sätt.

För att beskriva lite vad en psalm kan göra med oss har jag valt att använda mig av Den signade dag. Den signade dag är en dagvisa med nio verser från senmedeltiden. Vad som är historiskt anmärkningsvärt är att psalmen sjöngs på svenska långt före reformationen. Psalmen är alltså ett bevis för att man sjöng på folkspråk tidigare än vi känt till.

SvPs 175

Den signade dag som vi nu här ser
från himmelen ned till oss komma,
den lyser så blid med allt klarare sken,
oss alla till glädje och fromma.
Må Herren den högste oss alla idag
för synder och sorger bevara.

Låt mig reflektera en liten stund. Jag tror att många någon gång känt sig vilsna, förvirrade eller på något sätt befunnit sig i en mörk period i sitt liv. Ett tillfälle när ”allt” verkar hopplöst. Men jag tror också att många varit med om att i en svår situation plötsligt känna att något omfamnar en och att ljuset tar plats. Det kan vara genom en människa, en plats i naturen, ett sammanhang, en längtan eller ett minne. Något där ett ljus har trängt igenom, träffat hjärtat och gjort något med oss. För mig handlar psalmen ”Den signade dag” om just det tillfället. En innerlig bön om att lyftas precis när vi behöver det. En text och melodi som har sitt ursprung redan på 1400-talet i Vadstena. Melodin är enkel, vacker och inspirerad av det gregorianska alleluja som användes på Juldagen. Då med Maria som utgångspunkt, som Guds och vår allas moder, att hjälpa oss och be för oss när vi själva inte orkar eller har styrkan. Texten visar hopp och ljus och att vi människor alltid haft behovet av ljus, en omfamning och att bli lyfta och lyssnade på.

Texten innefattar allt, omsluter hela livet och hjälper oss att förstå det oerhörda i att Gud blev människa, finns hos oss och aldrig sviker oss. Vi ber om skydd mot allt som kan skada oss, och texten visar en stark längtan till himmelen. Förtröstansfullt vandrar texten från inkarnationen, Kristi födelse, död och uppståndelse till himmelsfärden. I de avslutande verserna ber vi för vårt eget liv, och att även vi ska få komma hem till Gud i livet efter detta. Allt förklaras bildligt med naturen som utgångspunkt, såsom så ofta i Sverige, genom århundradena.

 

Från Vadstena kloster spreds psalmen till hela Sverige och de nordiska länderna, och har redan från första psalmböckerna i Norden på 1500-talet funnits med fram tills idag. Att psalmen har varit spridd ser man inte minst på det antal folkliga koralvarianter vi har från många orter och landskap i hela Sverige.

Orglarna fick sitt genomslag som huvudinstrument för kyrkorna i Europa först under 1400-talet. Orgeln som instrument är dock betydligt äldre. Till en början användes de sparsmakat för att ge ton till sången, sedan ackompanjera den och byggdes ut för att på olika sätt gestalta gudstjänsterna. I Sverige finns delar av orglar bevarade från 1400-talet, men inte förrän på 1800-talet blev det mer vanligt med orgel majoriteten av alla kyrkor även långt ut på landsbygden. En orgel ska hjälpa människor att be, genom att leda psalmsången men även genom att på olika sätt ledsaga och sätta an en stämning. I att leda en psalm ligger även möjlighet för den som spelar att gestalta texten genom de olika klanger som finns representerade i instrumentet. Och – inte minst – att låta musiken kännas i hela kroppen.

Där jag bor, i det gamla järnbrukssamhället Lövstabruk i norra Uppland har snön lagt sig, isen täcker dammarna och ett lager snö ovanpå isen. Nu är det så här tills våren kommer om några månader, och då kan man brista ut i den sista versen i Den signade dag, och kanske låta en orgel gestalta den:

”Men såsom en fågel mot himmelens höjd sig lyfter på lediga vingar, han lovar sin Gud, är glad och förnöjd, när han över jorden sig svingar, så lyfter sig själen i hjärtelig fröjd till himlen med lovsång och böner.”

Lukas Arvidsson
Artistic Director Leufsta Cahman Academy
AD European Cities of Historical Organs
Organist vid Cahmanorgeln i Lövstabruk (Tierps Pastorat)