Perspektivbild över labyrinten i Chartreskatedralen. I labyrintens mitt står ett barn, några vuxna är i eller utanför labyrinten..
Lyssna

Upptäck labyrinten

– symboliken, mystiken och praktiken! Christina Fagerström tar oss med på en upptäcktsresa i labyrinternas vindlande gångar i Visby domkyrka 20 april klockan 14. En föreläsning som ger möjlighet till en fördjupad andlig och själslig praktik.

Drygt fyrahundra stenlabyrinter kantar Östersjöländernas kuster och skärgårdar liksom även kvarvarande inland. Klassade som kulturarv har de inte hamnat där av en slump. De vittnar om för Nordens folk avgörande händelser inom kyrka och mission i början av 1200-talet med konsekvens för ekonomi och politik.

Dessa kan sägas börja med de nordiska korstågen i riktning mot Finska viken. Påven gav tillstånd i bullor år 1210. År 1219 lyckas kung Valdemar av Danmark inta Reval och etablera en besittning där. Längs med Kung Val­demars Segelled mel­lan danska Blekinge, över Ålands hav och in i Finska viken ligger ett flertal stenlabyrinter. Alltjämt med namnet ’Jerusalem’ längs finska landskapet Nyland. Placeringen har samband med fyrbåkar, församlingar och gamla fiskelägen. 

Fjärde Lateran-konciliet ägde rum under år 1215 i Rom och fattade långtgående beslut för katolska kyrkans lagar. Regler för främst kyr­kans folk men också för­­sam­lingarna vad gäl­ler fasta och sakramentet bikten. Östersjöns fisk blev efter­traktad och fick ett ekonomiskt värde för både export till Europa och för betal­ning av ’tionde’. Sikt­linjer mellan kustens och öarnas labyrintanlägg­ningar kunde utgöra gräns­drag­ning mellan församlingarnas fiskevatten.

Pilgrimsvandringar blev vid tiden en möjlig väg för vanligt folks bot och bätt­ring. Om kungar och adel tidigare deltagit i korstågen mot Jerusalem, kom nu hela Europa på fötter längs pilgrimsvägarna. Gamla kartor visar platsnamn som särskilt vid vägskälen indikerar förekomsten av en labyrint. Längs vallfartsväg­arna vand­rade även tiggarmun­kar från de nyinstiftade ordnarna OP och OFM. De nådde först Danmark och därpå Visby med konvent noterade runt år 1230. 

Redan i slutet av 1100-talet hade de tyska handelsmännens gillen etablerat sig i Visby, och deras för­sam­­lings­kyrka Sankta Maria invigdes av biskop Bengt år 1225. Sankt Peters ki­sta, kofferten där Hansan tros ha förvarat sina handelsin­komster, hittades nyligen på kyrkans vind och kunde dateras till cirka år 1240. 

Nära S:t Görans kyrka och hospital från början av 1200-talet ligger Galg­backen på en höjd, vars stenpelare är från 1210-tal. Nedan höjden ligger en sten­labyrint, idag kallad Trojeborg, nära landnings­platserna för fisk. Döden var ständigt när­varande just här; leprasjuka i hos­pitalet, dömda på väg till galgen, från havet fis­kare som dagligen riskerade livet och där drunknade kunde få en symbolisk kris­ten begrav­ning. Men så ock boten och den möjliga fräls­ningen. Likt Dante gen­om sin vandring under bikt i labyrin­ten; genom den och den krist­na eskatologins himmel och helvete och samtidigt på väg, längs hoppets väg, mot ’Jerusalem’.