Prästlönetillgångar som består av prästlönefastigheter (jordbruks- och skogsfastigheter) och prästlönefonder finns i alla tretton stift i Sverige. Tillgångarna ska enligt kyrkoordningen förvaltas självständigt och är därför egna juridiska personer. Syftet med innehavet är att avkastningen från tillgångarna ska bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse (Lagen om Svenska kyrkan, 9 §). Det kan till exempel handla om gudstjänster, diakoni, barnverksamhet m.m. Läs mer om Prästlönetillgångarna och dess ursprung på Svenska kyrkans nationella sidor.
Varje år i samband med bokslutet beslutas hur stor utdelningen ska bli. Hälften av det utdelningsbara resultatet går direkt till pastoraten och församlingarna enligt ett andelstal baserat på tillgångarna de tidigare haft (pastoraten förvaltade tidigare själva den mark som hörde till pastoratet). Andra hälften bidrar till finansieringen av det kyrkliga utjämningssystemet, som är till för att alla församlingar, även de med svagare ekonomi, ska ha möjlighet att fullgöra sin grundläggande uppgift.
”Prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Tillgångarna ska därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar /…/ Vid förvaltningen av prästlönefastigheterna ska naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning”.
(Kyrkoordningen, kap 46)
Varje stift har enligt kyrkoordningen fått uppdraget att förvalta Prästlönetillgångarna inom respektive stift. I Visby har stiftsfullmäktige delegerat ansvaret till en egendomsnämnd, som i sin tur har delegerat delar av ansvaret vidare, dels till externa aktörer (skogsförvaltningen), dels till tjänstemän som är anställda i Visby stift. Se kontaktuppgifter längst ner på sidan.