De kyrkliga inventarierna är liksom byggnader, kyrkotomten och begravningsplatsen, skyddade enligt Lagen om kulturminnen(numera Kulturmilölagen) och i Kyrkoordningen. Där framgår det att församlingen är skyldig att vårda och förvara sina inventarier väl. Vidare säger lagen att en förteckning ska finnas över och var föremålen förvaras. Detta ska stiftet följa upp med respektive församling minst var sjätte år. Då går man bland annat igenom att gå igenom inventarielistorna för varje kyrka. I genomsnitt finns ca 250 föremål registrerade för varje kyrka.
Ambitiös inventering
I mitten av 1990-talet startade ett stort projekt med att inventera samtliga Gotlands kyrkor. Under 15 år sysselsatta detta arbete många duktiga konstvetare, arkeologer, fotografer och andra duktiga medarbetare. Ett 70-tal personer har under dessa år arbetat med inventeringen. Projektet leddes av bland andra Birgitta Lerberg och Wiveka Schwartz. Joakim Hansson och Birgitta Strandberg Zerpe medverkade från Länsstyrelsen på Gotland respektive Gotlands museum.
- Databasen är imponerande. Den innehåller över 22 000 föremål. Här finns mycket spännande registrerat; berättar Rebecka Svensson, kyrkoantikvarie i Visby stift, och nämner som exempel att det finns 17 kyrkstötar och 430 mässhakor registrerade i databasen. Men också mer ”nödvändiga” föremål som tre pottor! Jag vill nog säga att Inget stift i hela Europa har så god ordning på sina inventarier som vi nu har här på Gotland. Databasen finns såväl digitalt som i papperform, och är tillgänglig både på stiftet och i varje församling.
- Tack vare att varje föremål är så väl beskrivet i både ord och bild, så är risken att föremål ska kunna komma ut på öppna marknaden mycket små. Det är allt för lätt att härleda dem till någon av våra kyrkor, konstaterar Rebecka Svensson.
- Tack var det stora arbetet som gjordes under 1990-talet, så fick vi inte bara bra ordning och reda på alla inventarier; det blev också en viktig kunskapsbas för äldre kyrkliga föremål och kyrkans kulturarv, något som inte minst uppskattas i forskarkretsar. Arbetet väckte också ett stort allmänt intresse, inte bara bland församlingsmedlemmar. Studiecirklar pågår hela tiden. Kyrkan är en så viktig del i socknens historia, så jag förstår att intresset är stort, konstaterar Rebecka. När det gäller stölder eller försvunna inventarier, så berättar Rebecka om de två silverbägare som försvann från Ganthems kyrka på 1980-talet och som i höstas återfanns i ett dödsbo i Skåne. Tack vare databasen kunde de snabbt härledas till Gotland och rätt kyrka.
Text Lars Bäckman