Projektrapporter

Tillgängligare i Visby stift

På Gotland finns många kyrkor med höga kulturhistoriska värden som har en låg eller mycket låg tillgänglighet. Normala åtgärder för ”enkelt avhjälpta hinder” kan i en annan byggnad vara enkla att åtgärda men i kyrkosammanhang kan de vara svårlösta. Det är inte ovanligt att vi ställs inför ett problem i en kyrkoentré med flera höga trappsteg krönt av en decimeterhög tröskel, som av antikvariska skäl inte går att förändra. Handen på hjärtat - är det nog så att ingen av kyrkorna på landsbygden, i ett strikt tillgänglighetsperspektiv, är tillfredsställande.

Med denna skrift hoppas Visby stift kunna inspirera församlingarna att utveckla tillgänglighetsarbetet.

Tillgängligare i Visby stift 2023

Övervakning och styrning av inneklimat i 
gotländska kyrkor

Under en generation har problemen med inneklimat och bevarande i kyrkor ändrats från för mycket värme och uttorkningsskador till för lite värme och fuktrelaterade skador. Den framtida utmaningen är nu att åstadkomma ett tillräckligt bra klimat för både bevarande och komfort med minsta möjliga energianvändning.

När projektet nu har genomförts finns det fjärruppkopplad övervakning med larmfunktioner för inneklimat och brand har installerats alla Gotlands medeltida 92 kyrkor. 

Projektet är ett samarbete mellan GEAB, ENIKI, Uppsala Universitet, Samfällighten Gotlands kyrkor och Visby stift. 

Övervakning och styrning av inneklimat i 
gotländska kyrkor, rapport

Karaktäriseringsprojeket eller kyrkobeskrivningsprojektet

Visby stift genomför med hjälp av statliga medel en beskrivning av de kulturhistoriska värdena på kyrkor och kyrkogårdar. Arbetet utförs av antikvarier på Gotlands Museum. Projektet beräknas vara klart 2024. Rapporterna läggs upp allt eftersom de blir klara. 

Syftet är att rapporterna ska kunna användas i förvaltningen av de kulturhistoriska värdena, i handläggningsprocessen för kyrkoantikvarisk ersättning samt vid tillståndsprövning mot Kulturmiljölagen. Arbetet omfattar de kyrkomiljöer som har det högre lagskyddet enligt samma lag det vill säga 92 medeltida kyrkor med kyrkogårdar, tre kapell (Gnisvärd, Hallshuk och Vibble), en ödekyrka (Bara) med kyrkogård, ett frikyrkokapell (Klinte hamnkyrka) som övertagist av svenska kyrkan samt en kyrka uppförd på 1900-talet (Visborgskyrkan). 

Vid värderingen av kyrkomiljöerna har hänsyn tagits till Svenska kyrkans modell för identifiering av kulturvärden. De gotländska kyrkorna förenas av drag som samtidigt i hög grad särskiljer dem från många av landets övriga kyrkor. Vid såväl analysen som värderingen har en strävan varit att lyfta fram kyrkomiljöerna utifrån frågor som inte bara är relevanta ur ett gotländskt sammanhang utan även i förhållande till kyrkomiljöer i landet i stort. Frågeställningarna har främst rört sig kring ett för historiska kyrkomiljöer etablerat antikvariskt förhållningssätt med inriktning mot konst- och kulturhistoriska och byggnadsarkeologiska perspektiv och mot upplevelsevärden med arkitektoniska, konstnärliga och historiska inriktningar. Hänsyn till teologiska, kyrkohistoriska, personhistoriska och socialhistoriska perspektiv finns med i bakgrunden.

En strävan har varit att finna bra arbetsmetoder för att lyfta fram bruks- och upplevelsevärden. Det har skett genom att frågeformulär placerats ut i vissa av kyrkorna där besökare kunnat svara på hur de upplever och använder kyrkomiljön. Intervjuer har även gjorts med företrädare för pastorat och församling.

Utvärdering av kalkbruksputsade fasader

Under 2020–2021 har en utvärdering ägt rum med fokus på kalkbruksarbeten som utförts med syftet att återskapa kunskapen om medeltida kalkbrukstraditioner. Utgångspunkten har varit de gotländska medeltidskyrkorna och dess specifika problem och möjligheter. Uppföljningen gäller de restaureringsarbeten som utförs på Gotland mellan 2006–2019 med en ständigt pågående kunskaps- och materialutveckling.

Totalt har 28 objekt åtgärdade mellan 2002–2020 studerats varav 24 stycken är kalkstensmurverk och två är sandstenskyrkor på Gotland samt två är granitkyrkor i Göteborg. Att återskapa medeltida materialtradition innebär att lära sig att hantera feta kalkrika bruk som blir beständiga genom att de blir kompakta och därmed frosttåliga. Såväl luftkalkbruk som svagt hydrauliska kalkbruk förekommer i studien. Den ständigt pågående forskningen och kunskapsuppbyggnaden har lett till att nya kalksorter av lokal gotländsk och öländsk kalk börjat användas under denna period där olika egenskaper efterfrågats. Blandningsförhållanden har fått anpassas efter ingående material såväl som brukets användning. Utförandet och de olika moment som hantverkaren påverkar har visat sig vara A och O för huruvida bruken blir beständiga eller ej. I synnerhet bearbetning av ytan är yttersta vikt. Det kräver en ständig utveckling och utbildning av inblandade aktörer och murarnas unika kunskaper är en förutsättning för att erhålla hållbara resultat.

Utvärdering av kalkbruksputsade fasaderrojekt, rapport

Övriga projektrapporter:

Brandskyddsprojekt i Visby stift, Rapport pilotprojekt

Utvärdering av skyddsåtgärder för kulturhistoriskt värdefulla föremål och interiörer

Kunskapsuppbyggnad kring likvagnar. Rapport

Tillgängligare i Visby stift, projektrapport

Tillgängligare i Visby stift, broschyr

Projektrapport migrering till Sacer