Gällaryds kyrka

Kyrkohistoria

År 1307 byter en Gudmund Bondesson från Gällaryd bort sina ägor till Nydala kloster. Det finns inga uppgifter om när den första kyrkan i Gällaryd byggdes. Troligen var det en träkyrka med klockstapel. Man vet att en kyrka fanns på 1200-talet. Kanske byggdes den redan tidigt på 1100-talet. Vi vet med säkerhet att den fanns på 1200-talet eftersom de två skadade triumfkorsen i ek är från denna tid.

Den första uppgiften om präst i Gällaryd är från 1312. Det var en kyrkoherde vid namn Dom Thorius de Gelleryd.

 På 1600-talet blev kyrkan för liten och utvidgades 1664.

 I sockenstämmans protokoll från 1776 och 1777 framgår att kyrkan skadats av röta och svamp. Den var dessutom för trång. Vid denna tid uppgick socknen till ungefär 850 invånare. Vid stämman i maj 1777 beslutades att en ny kyrka skulle byggas. Kyrkan skulle byggas i sten, eftersom Kunglig Förordning av den 31 juli 1776 förbjöd att nya kyrkor byggdes i trä. På förslag av majorden David Gerorg Silversparre skulle kyrkan vara 40 alnar (24, 4 m) lång och 20 alnar (12.2m) bred.

 År 1781kom muraremästare Hans Lundström från Laholm till Gällaryd för att förbereda kyrkbygget. Lundström presenterade förljande materiallista; 1740 lass sten, 1000 lass lera, 2000 tunnor gråkalk samt 100 lass sand. Sockenborna skulle under vintern 1781 tillsammans köra fram allt material. Vid sockenstämman i oktober studerades den av Kungl. Maj:ts av nåder fastställa ritningen. Stämman fick även ta del av den skrivelse från landshövdingen i Jönköping, vilken uppmanade sockenborna att skynda på med byggnationen.

 Träkyrkan revs 1782. Grundstenen för den nuvarande stenkyrkan lades på våren samma år. Exakt hur långt från den gamla kyrkan den placerades är okänt, men den nya kyrkan byggdes norr om träkyrkan, troligen ett 40 tal meter norr om den gamla. Byggnadstiden beräknades till 10 år. Kyrkan skulle enligt ritning bestå av storkyrka, torn och sakristia. Kostnade beräknade till 1400 riksdaler.

1783 byggdes murarna till en höjd av 6 alnar (3,6m). 

Arbetet med murarna och taket fortsatte under 1784 och för att minska kostnaderna kom sockenstämman överens om att inte omedelbart bygga färdigt tornet. Församlingen behövde samla in ytterligare "några penningar". Tornet beräknades vara klart 1789. Tornbyggnationen tog längre tid än beräknat.

År 1793 var det 30 m höga tornet färdigt. I tornet hängdes först bara den den stora klockan från tidigt 1500-tal. Klockan fick i folkmun heta " Silverklockan". Legenden berättar, att den ringde med ett rent och mäktigt ljud och hördes ända till Växjö. För att dämpa klangen, skulle ortsborna under medeltiden ha borrat ett hål i klockan.

Exakt när den lilla klockan flyttades från klockstapeln till tornet är inte känt. Troligenvar det någon gång under 1811 till 1812.

1908-1909 restaurerades kyrkan invändigt under ledning av arkitekt A. Lindgren. Predikstolen flyttades, färgtonen ändrades till grått-grönt-blått och guld i listverk. Kyrkan fick nytt golv och nya bänkar.

Under 1944-1945 bytte man ut den gamla uppvärmningen med kamin till elvärme. Västra porten byggdes om och bredare träportar monterades. Kyrkan fick nya slutna bänkar med rödmarmorerade dörrspeglar. Arbetet utfördes under ledning av akitekt P. Broberg.

1979 utfördes en utvändig renovering och långhusvinden tilläggsisolerades. Firman var R.Bergström, Lidhult.

1983 togs tvärgången mellan bänkarna bort, fyra kvarter blev till två. Predikstolen fick ny dekoration. För den nya färgsättningen svarade konstnären Sten Dunér, Stockholm. Nytt elvärmesystem sattes in och golvet slipades.

1999 var det bröderna Bergström Byggnads AB, Halmstad som utförde puts och avfärgningsarbete på tornet. Underentreprenörer till Bröderna Bergström: Skiffer AB, Halmstad, utförde omläggning av samtliga skiffertak. Firma R. Bergström, Lidhult utförde renovering och ommålning av fönster. Plåtslageriarbeten utfördes av Värnamo Plåt. Underlag och handlingar, Kyrkobyggnadsrådgivning Sivert Holmberg, Lekeryd.

Gällaryds kyrkas orgel, text av Gull-Mari Ståhl.

Gällarydsorgeln är en Mårtensson-orgel från 1960, enligt säker källa vilket i detta fall är Sven Hullfors. Han har för övrigt gjort en intressant historik om Gällaryds kyrka och i den står det bl.a. om orgeln. Den första orgeln var från 1850 på 6,5 stämmor och var byggd av August Rosenberg i Örberga. Den ersatts av en ny orgel på 10 stämmor, byggd 1908 av E Wirell, Växjö (enligt Inventarium över svenska orglar från år 1988).

Den nuvarande från 1960 är mekanisk och har 14 stämmor, 5 på 1:a manualen, 6 på 2:a manualen och 3 i pedalen. Det går att koppla ihop stämmor med varandra, vilket gör den extra fyllig. I denna nya orgel finns inget sparat från någon av de gamla orglarna, enligt samtal med A Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Däremot kan man gå  upp i tornrummet och titta på de gamla piporna som ligger där. Många av metallpiporna är skadade, däremot verkar träpiporna, utifrån sett relativt oskadade. Det vore intressant att veta om de är från orgeln från 1850 eller 1908.

Den nya orgeln har ett parallelbälgmagasin som förser orgeln med luft. Orgeln har dessutom handpump så att man kan pumpa i luft i magasinet manuellt om strömmen skulle "gå".

Svällverk finns för andra manualen. Ett fenomen som kan inträffa speciellt vid låg temperatur är att om man har gått ifrån orgeln med stängda luckor och man sedan värmer kyrkan så får piporna i svällverket inte samma temperatur och stämmning som på första manualen. Det kan låta rent bedrövligt falskt. Det är ungefär som ett blåsinstrument. Som ni kanske sett så står ofta blåsare och blåser lite i sina instrument innan de skall spela. Det är för att de skall få samma temperatur på sitt instrument som de hade när de övade tillsammans med orgeln före framförandet. Allt har sin förklaring. Orgelfasaden är sparad från 1850 och insatt av orgelbyggaren E. Wirell. Den är mycket vacker i blått, gult och rött. Fasaden har bara blindpipor, alltså stumma pipor.

Skönt att orgelpallen är utbytt till en höj- och sänkbar sådan. Eftersom jag är kort i rocken har det varit många gånger som det varit nära att jag trillat ner på pedalerna. Är det sånt som kallas klavertramp?

( Gull-Mari har spelat på pastoratets orglar sen 1973, kan verkligen sina orglar och gör dem begripligar även för icke orgelnördar.)

Lillklockan

Den utsprungliga Lillklockan känner vi inte så mycket till. Vi vet att den var inblandad i den benämda klockuppbörden 1532 som upprörde hela svenska folket. Gustav Vasa ville ta en klocka från varje församling. Gällaryds församling hade dock råd att betala lösen för sin klocka (vars vikt var 26 lispund dvs  221 kg) med 51,5 lod silver och en mark dansk (idag 3.500 kr).

Den lilla klockan gjöts sedan om 1541 och omgjöts igen 1740 sedan den hade spruckigt. Man återanvände då den gamla dopfundskitteln, som legat undangömd sen 1724 och smälte samman den med klockan till en ny lillklocka. År 1811 var det dags igen med att den inlämnades och omgjöts av inte mindre än den omtalade gjutmästaren Jonas Magnus Fries, Jönköping. Omgjutningen kostade 220 riksdaler. Troligen ringde de båda klockorna tillsammans igen 1812 i Gällaryds nybyggda kyrktorn.