Våra orglar

Orgelbyggare i Vingåker

Vingåker var under mitten av 1800-talet ett läroställe för en märklig samling av de mest tongivande orgelbyggarna under andra halvan av samma sekel. Orsaken var församlingens organist Jonas Samuel Strand (1786-1860), som också var orgelbyggare. J.S.Strand gick i lära i sin far Pehr Strands orgelverkstad på Kungsholmen i Stockholm, och var bror till den mer kände orgelbyggaren Pehr Zacharias Strand. Jonas Samuel Strand var församlingens organist från 1811 och fram till sin död 1860. Eftersom han och hans första fru var barnlösa tog de sig en fosterson från Örebro, Eric Adolf Setterquist. Några tiotal år senare gick en ung man från Vingåker som lärling i Strands orgelbyggeri, han hette Per Larsson och tog sig senare namnet Åkerman. Dessa två kom att ha ett oerhört stort inflytande på svenskt orgelbyggeri. Även Åkermans framtida kompanjon Johan Lund gick i lära i Vingåker, liksom en rad mindre betydande hantverkare.

Västra Vingåkers kyrka

I Västra Vingåkers kyrka finns två orglar.

Stora orgeln

1662-1664 byggdes den första orgeln i Västra Vinåkers kyrka ave en okänd orgelbyggare. Kyrkan hade vid denna tid et annat utseende än idag. Golvytan motsvarade dagens långskepp. Två rader med pelare bar upp kryssvalv som formade ett mittskep och två mindre sidoskepp. Den första orgeln placerades på en läktare till vänster i främre halvan av mittskeppet. Det var ett mindre instrument, antagligen med en manual och pedal.

Vem orgelbyggaren var kan vi bara spekulera i. Var upphovsmannen till 1600-talsorgeln i Vingåker någon av de för oss idag kända oreglbyggarna är det inte många att välja mellan. Fyra orgelbyggare r verksamma vid denna tidpunkt. Jonas Rudberus, Petter Hansson Thel, Franz Boll och Georgen Spette. Eftersom Rudberus inte tycks ha byggt så många orglar helt själv och Petter Hansson Thel dessa år färdigställde orglar i Piteå och Söderhamn är nog ingen av dem upphovsmannen vi söker. Georgen Spettes verksamhet känner man inte helt, men han byggde 1661 ett orgelverk i närbelägna Örebro.

Upphovsmannen till Vingåkers första orgel kan också ha varit Franz Bill, även om han 1662 och 1665 byggde orglar i Stockholm och Falun. Den sistnämnda orgeln var påbörjad av Georgen Spette som inte fullföljde arbetet. Vem som än hade byggt den var det ett kostsamt instrument, församlingen hade fått betala 1735 daler kopparmynt för orgeln.

1749 ersätts den äldre orgeln med ett nytt instrument. Orgelns placering ändrades då till västläktaren. Den nya orgeln byggs av Jonas Gren och Petter Stråhle, verksamma i Stockholm och helt dominerande i dåtidens orgelbyggeri. De vistade i församlingen 1749 och han förutom orgelbygget med att utöka den lilla Cahmann-orgeln i Österåkers kyrka. Den nya orgeln kostade 5200 daler kopparmynt.

1822 beslutas att en ny orgel ska uppföras. Orgelbygget, liksom resten av de renoveringar som ägede rum, finansierades till del av greve Gustaf Trolle Bonde på Sävstaholms slott. Uppdraget går till kyrkans organist, orgelbyggaren Jonas Samuel Strand. Egentligen dör det sig mer om en genomgripande ombyggnad än ett nybygge. Enligt sockenstämmans protokoll utökas orgeln med sju stämmor och en ny bälg. Den nya bälgen skulle kunna antyda att Strand bygger till en manual.

Fasaden förändras också. Var den förändringen bestod är lite osäkert. En ritning till fasaden hade skaffats fram genom greve Gustaf Tolle Bondes försorg. Ritningen kan ha varit uför av den berömde arkitekten Carl Christoffer Gjörwell som greven ofta anlitade och som också ritat den nya predikstolen. Protokollen talar om ”dagsverken för stukturens uppsättande” vilket tyder på att fasaden byggdes om från grunden. Samtidigt är likheten med vissa andra fasader av Gren och Stråhle påfallande. Strands orgel invigdes 1:a Advent 1822.
1845 bygger Strand ut instrumentet, i vilken omfattning är oklart. En lokal historiker skriver under andra halvan av 1800-talet:

”Orgelverket, nybyggt år 1822 af församlingens d- v- orgelnist, direktör J. S. Strand, och af hillökadt 1840 och 1855, innehåller manual 15, öfververk 8 och pedal 3 stämmor, eller tillsammans 26”

Årtalen 1840 och 1855 är förmodligen ett missförstånd.

1855 skadas orgeln allvarligt i en brand som uppstår efter ett blixtnedslag i kyrktornet. Redan dagen efter fattas beslut om att en ny orgel ska byggas.

1887 ersätts det brandskadade instrumentet med ett nytt. Det är firman Setterquist och Son som bygger en orgel bakom Strands orgelfasad. Anbud hade också inkommit från Åkerman och Lund. Orgeln har 27 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Erik Adolf Setterquist, firmans grundare och J. S. Strands fosterson har gått ur tiden två år tidigare och firman drivs nu av Gustaf Adolf Setterquist. Orgeln kostar 12000 kronor.

1965 sker den senaste ombyggnaden av orgeln. Redan på 1940-talet väcks frågan om en ny orgel, och kontakter tas med olika orgelbyggare men utan att ett orgelbygge inleds. 1951 beslutar kyrkorådet att inte anta ett anbud från Nils Hammarberg, eftersom leveranstiden anses vara för lång. Till slut går dock uppdraget till Nils Hammarberg i Göteborg, som då var ett av Sveriges ledande orgelbyggerier. Kostnaden har nu stigit från 56 000 kr till 187 000 kr (ca. 1,75 milj. i dagens penningvärde).

Hammarberg bygger om den befintliga Setterquistorgeln och utökar den. Den nya orgeln får tre manualer och pedal och 36 stämmor. 19 av dem härrör från Setterquistorgeln. Fasadpiporna, som förmodligen varit stumma tidigare, blir nu ljudande. Det nya bröstverket placeras ovanför spelbordet utan att vara synligt i fasaden.

Orgeln invides av Alf Linder 26 september 1965.

Orgeln har mekanisk traktur och registratur och är försedd med normalkoppel.

Huvudverk

Gedackt 16´
Principal 8´
Flute harmonique 8´
Oktava 4´
Gedackt 4´
Kvinta 2 2/3´
Oktava 2´
Sesquialtera 2ch
Mixtur 5ch
Mixtur 2ch
Trumpet 8´

Bröstverk

Gedackt 8´
Rörflöjt 4´
Principal 2´
Gemshorn 2´
Nasat 1 1/3´
Cymbel 2ch
Regal 8´

Svällverk

Rörflöjt 8´
Fugara 8´
Principal 4´
Flute octaviante 4´
Koppelflöjt 2´
Oktava 1´
Terzian 2ch
Scharf 3 ch
Dulcian 16´
Skalmeja 8´
Tremulant

Pedal

Principal 16´
Subbas 16´
Oktava 8´
Borduna 8´
Oktava 4´
Nachthorn 2´
Mixtur 3ch
Basun 16´
Trumpet 4

Orgeln i Mariakapllet

I Mariakapellet finns en orgel med en manual och fyra stämmor byggd av I. Starup & Søn i Köpenhamn och finansierad genom en donation.

Inskriptionen på orgeln lyder "Tack vare donationer av framlidna Ester och Elov Hultman Ekesjö och Ester O. Andersson Kubbetorp samt bidrag från enskilda församlingsbor kunde denna kororgel invigas den 30 September 1973".

Manual

Gedackt 8´
Principal 4´
Rörflöjt 4´
Kvintadena 2´

Österåkers kyrka

I Österåkers kyrka finns två orglar, läktarorgelns samt en digital Viscount-orgel inköpt 2011 med tre manualer och pedal.

Läktarorgeln

1727 byggde Johan Niklas Cahman kyrkans första orgel, ett tvåstämmigt positiv som utökades till 6 stämmor av Jonas Gren & Petter Stråhle 1749, det vill säga samma år som de byggde en ny orgel i Västra Vingåkers kyrka. Gren & Stråhles orgel ersattes 1853 med en ny orgel, byggd av A. W. Lindgren. Av detta instrument på 1 manual, bihangspedal och 8 stämmor finns hela pipverket förutom Trumpet 8´ bevarat som det nuvarande instrumentets huvudverk. Några av uppsatserna till Trumpet 8´har återfunnits. Nuvarande orgel är byggd 1940 av Bo Wedrup.

Koppel: HV/P, SV/P, SV/HV, SV 16´/HV, SV 4´/HV, SV 4´/P.
Två fria kombinationer.
Pneumatisk taktur och registratur. Huvudverket har en slejflåda från 1853, svällverket och pedalen kägellådor. Fasaden är från 1853.

Huvudverk

Principal 8´
Rörflöjt 8´
Fugara 8´
Oktava 4´
Flöjt 4´
Kvinta 2 2/3´
Oktava 2´
Mixtur 4ch

Svällverk

Gedackt 8´
Spetsgamba 8´
Gemshorn 4´
Nasard 2 2/3´
Blockflöjt 2´
Krummhorn 8´

Pedal

Subbas 16´
Oktava 8´
Nachthorn 4´

Högsjö Gårds kapell

Orgeln i det privatägda gårdskapellet vid Högsjö gård är ett av få bevarade instrument av Jonas Samuel Strand. Tyvärr färdigställdes inte orgeln innan hans död, varför två stämmor är vakanta. Gissningsvis skulle Oktava 2´och Trumpet 8´ha stått på de tomma lådorna. Fasaden saknar pipor, men det kan också vara en följd av att arbetet lades ned i förväg. Orgeln i gårdskapellet byggdes 1853 och ersatte då en annan Strand-orgel, byggd 1830. Denna flyttades till grannkyrkan i Brevens bruk. Gårdskapellet saknar elförsörjning och därför trampas orgeln fortfarande. Fasaden är troligen ritad av Axel Nyström.

Koppel Man/Ped, mekanisk traktur och registratur.
Spelbordet är placerat på orgelns kortsida.

Manual

Principal 8´
Rörfleut 8´
Gamba 8´
Octava 4´
Fleut 4´

Pedal

Borduna 16´
Violoncelle 8´

Baggetorps församlingshem

I kyrksalen i Baggetorps församlingshem finns en orgel byggd av Liareds orgelbyggeri 1958 på 1 manual och 7 stämmor. Instrumentet köptes 1985 till Högsjö församlingshem från Jenny kapell, Västervik och har dessförinnan funnits i Blidsbergs missionskyrka. Instrumentet flyttades till Baggetorps församlingshem när församlingshemmet i Högsjö såldes 2014.