Birgittakapellets byggnadshistoria
Birgittakapellet på Gamla kyrkogården ritades som gravkapell av Ystads stadsarkitekt Peter Boisen.
Kapellet stod färdigt år 1886.
År 1923 byggdes kapellet till efter önskemål från dåvarande kyrkoherden i Ystad, Sam Stadener.
Sydgaveln fick en påbyggnad med en malmklocka som ringer varje hel- och halvtimme dagtid.
Birgittakapellets namn
Det är oklart varför kapellet kallas Birgittakapellet.
En teori är att kapellet fick sitt namn i samband med tillbyggnaden år 1923.
Det finns ytterligare en byggnad i Ystad som också kallas Birgittakapellet.
Denna byggnad från 1500-talet med vackra trappgavlar ligger på Stora Östergatan.
Förmodligen har kyrkan en gång i tiden ägt byggnaden, men den har inte använts som kyrka eller kapell utan som gillesal och magasin.
Karl den tolfte ska ha bott här år 1699–1700 och 1715–1716.
Sevärdheter i Birgittakapellet
Längs Birgittakapellets sydvägg står två gamla gravvårdar resta.
Den ena kommer från repslagarmästaren Johannes Canas grav från år 1825 och den andra gravhällen har legat på skeppare Johan Jörgenssons familjegrav.
Birgittakapellet – ett kapell med ny funktion
Birgittakapellet används inte längre som gravkapell sedan det mer ändamålsenliga kapellet på Nya kyrkogården togs i bruk.
Gamla kyrkogården är dessutom i det närmaste fullbelagd och jordbegravning är inte heller lika vanligt idag då allt fler låter sig kremeras.
Birgittakapellet inte längre lämplig för begravningar
Enskilda församlingsbor har framfört önskemål om att få använda Birgittakapellet till begravningsceremonier.
Önskemålen är förståeliga med tanke på de känslomässiga bindningar som kan finnas till platsen, inte minst om aktuell gravplats dessutom finns på Gamla kyrkogården.
Birgittakapellets status är dock sådan att det är direkt olämpligt som begravningskapell.
I dokumentet En plats att vara på - handlingsplan för Ystads kyrkogårdar 2002-2020 som antogs av kyrkorådet och kyrkofullmäktige i Ystads pastorat år 2002 listas följande anledningar:
- Lokalen går inte att värma upp
- Toaletter saknas
- Lokalen är inte handikappanpassad
- Entrétrappan utgör ett arbetsmiljöproblem vid kisthanteringen
I samma skrivelse konstateras att begravningsverksamheten, vid ett öppnande av kapellet för begravningar, belastas med merkostnader till följd av kisttransporterna mellan förvaringsutrymmet på Nya kyrkogården och Birgittakapellet.
För att kunna använda Birgittakapellet som begravningskapell igen krävs omfattande investeringar.