Varför heter det lussekatt?
Och vem var egentligen den där Jansson?
För många är just julen förknippad med särskild mat. Hos vissa dignar julbordet av flera sorters sill, bröd i olika kulörer, smaker och grovlekar, kål i varianter, godis och andra gotter. Hos andra är det mer sparsmakat, där kanske urtida traditioner bytts ut mot modernare mat som alla garanterat tycker om.
Det går så klart inte att räkna upp alla rätter och tillbehör som finns och funnits på julbordet genom tiderna. Men, låt oss kolla lite närmare på några av dem.
Brödbak i dagarna två
Förr var brödbaket en väldigt viktig del av alla förberedelser inför julen. Det var dessutom något som tog ganska så mycket tid i anspråk. Julbaket pågick inte alltför sällan oavbrutet i ett par dygn. Julbrödet bakades i flera olika varianter och i så pass stor mängd att det kunde räcka över hela högtiden, till många personer – inte bara till det egna hushållet utan även så att man kunde dela med sig till de fattiga.
Och det gick inte för sig att bara baka det bröd man åt till vardags. Nej, julbröden var ofta vackert dekorerade och kryddade på ett annorlunda sätt.
Saffransbröd med form
En del av bröden var av det lite sötare slaget. Brukar du också äta lussebullar kring lucia och jul? Dagens lussekatt är en kvarleva från traditionen att ha figurbröd vid högtider. Fortfarande finns den i olika former, en del bakar den med saffran, andra utan denna dyrbara krydda.
Men, varför heter det lussekatt? Det är inte helt klarlagt egentligen. Kanske kommer ”lusse”-delen av Lucifer? I äldre tider hette bakverket i vissa delar av Sverige dövelskatt, eller dyvelskatt, alltså ”djävulskatt”.
Frestande favorit förbryllar
En kär favorit på julbordet i många hem är Janssons frestelse. En ansjovisgratäng som har sina rötter i 1800-talets ansjovislådor. Vem var Jansson, då? Även här är det tyvärr oklart. Namnet ”Janssons frestelse” dök upp för snart hundra år sedan. Vissa vill koppla ihop det med Pelle Janzon, en operasångare som levde under den senare halvan av 1800-talet.
Det skulle också kunna komma ifrån filmen ”Janssons frestelse” som hade premiär 1928. I den berättas om hur den unge storbonden Gunnar Jansson, spelad av Edvin Adolphson, på Ekelunda gård processar med baronen på Werneholm om ett vattenfall som ligger på gränsen mellan deras ägor. Baronens dotter inleder en avancerad flirt med faderns ärkefiende. Efter diverse förvecklingar vinner så småningom Gunnar Jansson målet om vattenfallet och till slut även baronens dotter.
(Källor: isof.se, svenskfilmdatabas.se)