Den flera veckor långa fastan bryts på natten mot påskdagen, då långfredagens outhärdliga sorg och smärta byts ut mot fest och glädje. Olika människor tar sig an fastetiden på olika sätt: En del väljer att avstå mat, andra kanske istället avstår sådant de känner tar för mycket tid, som att sitta och spela datorspel eller kolla på teve. Oavsett hur – eller om – du väljer att fasta, så är varje söndag ändå fastefri, för söndagen är Herrens dag. Varje söndag och helgdag har olika tema på kyrkoåret. Häng med på en resa från fastlagssöndagen till och med annandag påsk!
2 mars ”Kärlekens väg”
Fastlagssöndagen
Denna dag inleder fastlagen och följs av blåmåndag och fettisdag. Fettisdagen är den dag då många av oss gärna mumsar på semlor. I södra Europa är det vanligt med karnevaler dessa dagar. Ordet karneval kommer från latinet och betyder ”farväl kött”.
5 mars ”Bön och fasta”
Askonsdagen
Askonsdagen är visserligen ingen röd dag, men det är just denna dag som är fastans allra första dag på den fyrtio dagar långa fastan som fortsätter fram till och med påskafton. Namnet på dagen kommer efter den gamla kristna sedvänjan att strö aska på dem som kom till kyrkan och lyfte fram sina synder. På morgonmässan i Klosterkyrkan denna dag kan du, om du vill, låta prästen ge dig ett kors av aska i pannan. Korset är en symbol för Jesu vandring mot korset.
9 mars ”Prövningens stund”
Första söndagen i fastan
Bibeltexterna denna söndag handlar om vår kamp mot frestelser och prövningar på alla möjliga nivåer.
16 mars ”Den kämpande tron”
Andra söndagen i fastan
Förr längesedan var fastan en förberedelsetid för dopet. Dopkandidaterna, de så kallade katekumenenerna, undervisas om det kristna livets villkor. Kampen berättas det bland annat om i några verser i Första Korinthierbrevet: I den grekiska staden Korinth blir de kristna ofta osams om hur de ska leva som kristna.
23 mars ”Guds mäktiga verk”
Jungfru Marie bebådelsedag
Ända sedan slutet av 600-talet har detta varit en särskild helgdag. Nuförtiden firas den på den söndag som infaller mellan den 22 och 28 mars, såvida den söndagen inte är Palmsöndagen eller Påskdagen. Enligt den gamla julianska kalendern inföll vårdagjämningen den 25 mars och det gjorde det naturligt att låta den dagen också bli bebådelsens dag,
alltså den dag Maria fick veta att hon bar på Jesus.
30 mars ”Livets bröd”
Midfastosöndagen
Flera söndagar med ganska tunga teman har nu passerat. Och då kommer midfastosöndagen som en glädjefylld vilodag. På latin heter dagen ”Laetare”, som betyder ”gläds!”. Men, den kallas också för ”brödsöndagen” eftersom Kristus, livets bröd, är temat.