Historiska byggnader i ständig förändring: Att vårda ett Kulturarv

Våra kyrkobyggnader är ett kulturarv i ständig förändring.
Förändringarna har gjorts för att kunna möta samtiden och
är en del av kyrkobyggnadens historia. Det är församlingens
avsikt att kommande förändringar i våra kyrkobyggnader
ska göras med respekt för detta arv, men likväl ska vi kunna
tillföra samtidens arv till kyrkobyggnaden.

Församlingens fem landsortskyrkor i Hedeskoga, Sövestad, Högestad, Baldringe och Bromma, uppfördes under 1100- eller början på 1200-talet med långhus, smalare och något lägre kor med absid. Sedan dess har dessa kyrkor, under
sekel, kommit att förändras.

De största förändringarna skedde främst under 1800-talet. För något år sedan genomförde vi dränering och dagvattenhantering kring dessa.

Två exempel: Kyrkorna i Bromma och Baldringe

Bromma församling engagerade under 1800-talets första hälft domkyrkoarkitekt Carl Georg Brunius som var medeltidsspecialist och professor i grekiska vid Lunds universitet. Han genomförde stora förändringar med nytt kor och korsarmar i norr och söder. 2017 renoverades taket. Något år senare genomfördes en säkring av tornet.

Baldringe kyrka fick under åren 1883–1884 en omfattande om- och nybyggnation efter ritningar av arkitekt Peter O. Boisen, som då var stadsarkitekt i Ystad. Vid mbyggnaden revs tornet som ursprungligen var rest på 1300-talet. Vapenhuset och långhuset förlängdes mot väster och ett nytt torn uppfördes av tegel.

I staden

Latinskolan uppfördes i slutet på 1400-talet och var en del av kyrkans verksamhet. Byggnaden har haft ett antal skepnader då den har byggts om och till, bland annat av Peter O. Boisen. Församlingen övertog Latinskolan 2017 och genomförde då en invändig renovering. Den invigdes 2019 och åter igen knöts det historiska bandet mellan Latinskolan och kyrkan.

Birgittakapellet på Gamla kyrkogården, ritat av Boisen, uppfördes 1886 men omgestaltades 1923–1924. Den södra gaveln fick en påbyggnad som rymmer en liten malmklocka. Under 2016 renoverades taket och sex år senare fasaden.

Uppståndelsens kapell med krematoriet på Västra kyrkogården ritades av arkitekterna Gustaf Birch-Lindgren och Rudolf Holmgren och invigdes påskdagen 1956. Under åren har byggnaderna förändrats i olika etapper och fler byggnader har tillkommit, för verkstad och förråd samt förvaltning och administration. I år byggs kyl- och personalbyggnaderna om.

Församlingshemmet Klostergården består av två sammanbyggda enheter. Den äldsta är från 1958, ritad av arkitekten Rune Welin, dåvarande stadsarkitekt.
Den nya delen tillkom i början på 1980-talet. Även interiören har i etapper förändrats för att möta olika former av behov.

Sankta Maria kyrka

Sankta Maria kyrka uppfördes under 1200-talets första hälft och har sedan dess förändrats i omgångar. Redan under 1400-talet tillkom ett nytt kor, sidoskeppen förlängdes mot öster och i söder byggdes Heligkorskapellet och vapenhus.

I stormen 1648 välte tornet och skadade kyrkans västra del som återuppbyggdes med ett nytt torn och tvärskepp i långhusets västra del.

Under 1830-talet anlitades Carl Georg Brunius. Hans vision var att återställa kyrkan till dess medeltida karaktär. Brunius rev sakristian och vapenhuset. 
1886 skapades ett öppet kyrkorum med öppna bänkar efter ritningar av Boisen. Detta gjordes genom att bänkkvarteren och bänkgavlarna från 1500- och 1600-talen togs bort och lösa bänkar användes.

Under åren 1923–1924 renoverades kyrkan igen av Theodor Wåhlin och kyrkoherde Sam Stadener. Wåhlin ogillade föregående generations tillägg. Dagens sakristia uppfördes, vapenhuset förändrades genom att den glasade nygotiska mellanväggen som avskilde sakristian i öster flyttades dit. Nytt golv av rött tegel lades med bevarade gravhällar. Kalkstensgolv lades i koret. Bänkinredningen från 1886 ersattes av en ny, med återanvändning av de äldre bänkdörrarna.
 
Under 2004–2005 installerades nytt värme -och elsystem. 2010–2011 renoverades sakristian interiört och senast, 2021, en total invändig renovering av väggar, tak och fönster.
2025 ska ny kororgel byggas.

Anders Andersson, fastighetschef

(Då Svenska kyrkan skiljdes från staten år 2000 skapades den så kallade kyrkoantikvariska ersättningen (KAE) för underhåll av våra kyrkor. Att söka och få ersättning beror på vilken antikvarisk åtgärd som planeras. Församlingen ska själv stå för en del av kostnaden.)