En enorm lokal, med flera meter högt i tak. Tre rader med tangenter för händerna, en rad för fötterna. På sidan ett antal spakar märkta med ord som principal, gedackt och skalmeja. Den mäktiga kyrkorgeln. Församlingens musiker undervisar varje termin intresserade unga i att bemästra detta fantastiska instrument.
På en brun, avlång träpall uppe på Mariakyrkans orgelläktare sitter Gunnar Lundström, 14 år, redo att börja dagens lektion i att spela kyrkorgel. Florence Rooth, organist i Ystad-Sövestads församling, ledsagar honom pedagogiskt genom spelet, bläddrar fram lämpligt stycke i boken ”Orgelpuls” och kommer med peppande tillrop.
– Jättebra artikulation!
Nej, det handlar så klart inte om hur Gunnar uttalar ord utan om hur han flinkt följer noternas anvisningar om att spela exempelvis legato, staccato eller fortissimo.
Häftigt – men klurigt
Gunnar har tagit orgellektioner sedan 2019 och har redan kommit en bra bit på väg på det trots allt svårbemästrade instrumentet. Det är inte det enda instrumentet han trakterar.
– Jag spelar fiol också, säger Gunnar, som gillar klassisk musik och gärna går på Malmö opera.
Emellanåt dirigerar han och det är just dirigent han vill bli. Men, kyrkorgeln är ett häftigt instrument, tycker han. Klurigt.
Tangenter och spakar
Det är en hel del att tänka på. Tangentraderna kallas för manualer, som var och en spelar på olika register. Med hjälp av registerandragen, spakarna vid sidan, regleras hur man vill att det ska låta. Ibland är det kanske en spak som dras ut, men ibland alla. Då kallas det för ”tutti”, vilket betyder ”alla” på italienska.
Förr fanns det personer som hade som sin särskilda uppgift att trampa luft i orgelns blåsbälgar, så att organisten kunde få liv i instrumentet. Numera är bälgarna elektriska. Mäktiga toner dundrar ut ur de flera meter höga silverglänsande orgelpiporna.
Mässor och avslutningar
När de är redo för det, får orgeleleverna emellanåt vara med och spela på mässa i kyrkan. Vid terminsslut har de avslutningar där eleverna spelar upp för varandra och anhöriga.
Det har hunnit gå några år sedan Florence Rooth startade orgelundervisningen i församlingen, något hon inte har ångrat. Dessutom är det bra för yrket att unga har ett intresse för att spela kyrkorgel.
Stort behov finns
Det finns ett stort behov av att rekrytera organister och kantorer för Svenska kyrkan generellt inom de närmaste åren, vilket diskuteras en hel del i branschen. Behovet är så stort att Svenska kyrkan på nationell nivå för ett par år sen satte igång en flera år lång aktionsplan kallad ”Organister i framkant”.
Med hjälp av olika aktiviteter som går ut på att väcka intresset för yrket hos unga människor, hoppas man kunna möta behovet av nyrekryteringar.
– Jag tror att vi genom orgelskolan i Ystad-Sövestads församling kan få upp ögonen för vilket fantastiskt instrument orgeln är! Tänk att få spela på något som kan låta som en hel orkester på en och samma gång, säger Florence.
Och att kunna inspirera så att eleverna sedan fortsätter banan och utbildar sig till kyrkomusiker, är såklart något Florence hoppas på. Att välja att bli kyrkomusiker är något hon själv aldrig ångrat.
– Det är ett fantastiskt omväxlande jobb där man har en stor musikalisk frihet och möter människor i alla åldrar, både i körer och i gudstjänster.