Julkrubban – kär tradition med gamla anor

Berättelsen om hur Maria och Josef begav sig till Betlehem för att skattskrivas och Jesus föddes i ett stall, blev början på en fin tradition av julkrubbor.

Det sägs att den krubba som Jesusbarnet en gång legat i, fraktades till kyrkan Santa Maria ad Praesepe i Rom i Italien, för länge, länge sedan. Men, så småningom förstördes den, så när som på fem brädor som klarade sig.

I slutet av 1200-talet fanns det en kanik, alltså en slags lärare i kyrkan, som byggde och lät ställa ut den allra första offentliga julkrubban just i den kyrkan, som senare kallades Santa Maria Maggiore.

Månghundraåriga anor

Det finns också de som menar att den helige Franciskus av Assisi var upphovsman till julkrubban redan på tidigt 1200-tal. Hans firande skedde dock i ett verkligt stall med oxe och åsna och en krubba fylld med halm, fast utan den heliga familjen.

Seden med julkrubbor, oavsett vem som startade den, spred sig och något sekel senare hade en massa kyrkor i framför allt mellersta Italien sina egna julkrubbor. Med tiden blev det vanligare och vanligare med krubbor även utanför landet.

Verktyg för värvning

Krubborna blev ett viktigt sätt att försöka värva fler människor till kristendomen och många blev fascinerade av figurerna som alla såg olika ut beroende på vilken konsthantverkare som hade tillverkat dem.

Under barocken, som sträckte sig från sent 1500-tal till mitten av 1700-talet, hade julkrubborna sin blomstringstid och fenomenet spred sig ytterligare.

Från motstånd till välkomnande

Omkring 1870 var första gången en julkrubba dök upp i Sverige. Från början fanns det ett visst motstånd mot seden från kyrkans håll eftersom man ansåg att det var en katolsk sed. Men, bara några årtionden senare, år 1906, syntes en julkrubba till i svensk kyrklig miljö.

Numera har väldigt många av kyrkorna inom Svenska kyrkan en julkrubba som ställs fram till första advent. På en del ställen lägger man inte Jesusbarnet på plats förrän på julafton. Även i många hem har krubban sin givna plats under julen.

Hans Ahlfors publicerade 2012 en doktorsavhandling vid Lunds universitet. Avhandlingen handlade om julkrubban i Svenska kyrkan.

Varierande utseende

I avhandlingen beskrivs bland annat hur krubborna kan se ut och hur stora de kan vara. Man kan enkelt säga att de kan vara hur stora eller små som helst och nästan se ut lite hur som helst också.

Julkrubbans traditionella figurer är de som nämns i julevangeliet: det heliga barnet, Maria, Josef, änglar, herdar, diverse djur som exempelvis får, samt de tre vise männen. Förutom själva figurerna består en julkrubba också av stallet, stjärnan och så förstås själva krubban som Jesus låg i.

(Källor: katolik.nu, popularhistoria.se, ”Julkrubban i Svenska kyrkan: Julkrubbans reception i Stockholm, Göteborgs och Lunds stifts gudstjänstrum fram till 1900-talets slut” av Hans Ahlfors)