Den 2 februari 2025 firar vi Kyndelsmässodagen. Förr brukade man säga att just denna dag var tidpunkten då björnen vänder sig i idet.
Vad var det som gjorde att björnen behövde vända sig, det var väl bara att sova vidare? Nja, enligt traditionen brukade nallen – innan den lade sig att nanna för vintern – först stoppa en tuss av lavar och kåda i rumpan för att kunna ha det rent och fint omkring sig i sovstugan. Sen stoppade han ena framramen, som björnens tassar kallas, i munnen för att ha något gott att suga på under sömnen.
Dags att byta tuss och ram
Men, så kom Kyndelsmäss. Då var det hög tid att byta ut rumpetussen samt börja suga på den andra framramen istället och somna om. Så Kyndelsmäss betydde att halva vintern var gången, inte bara för björnarna utan också för bönderna. Det var lämpligt att just vid denna tid på året ta en titt i förråden så att både människor och djur hade mat och foder kvar att klara sig fram tills det kom nytt.
Dagen är också slutklämmen på jultiden, sett ur ett kyrkoårsperspektiv och kallas även för Jungfru Marie kyrkogångsdag.
Grattis på 40-dagsdagen
Då handlar det om vad som hände när Jesus bars fram i templet av Josef och Maria. Jesus fyllde fyrtio dagar på Kyndelsmässodagen. I templet mötte de tre det äldre paret Symeon och Hanna. Den helige Ande hade sagt till Symeon att han inte skulle dö förrän han fick se
Messias. När Symeon mötte Josef och Maria tog han Jesus i famnen och prisade Gud, för nu fick han se ljuset och kunde dö i frid.
Att Maria gick till templet den dag Jesus var fyrtio dagar gammal, hängde ihop med att kvinnor på den tiden, men också långt senare, behövde ”bli renade” efter att ha fött barn. Hade en kvinna istället fött en dotter så var hon portad från templet eller kyrkan ytterligare fyrtio dagar.
Var så god och sitt här
När det var dags att gå i kyrkan igen så kallades det för en kyrktagningsceremoni. I Mariakyrkan finns fortfarande de så kallade ”kyrktagningsbänkarna” kvar. Där fick kvinnorna sitta när de kom tillbaka efter barnafödandet.
Var kommer ordet kyndel ifrån? Det betyder ljus och hör ihop med gamla traditioner att fira ljusfest denna dag. Ordet finns kvar i en del dialekter fortfarande, till exempel i form av verbet ”kynda” som betyder tända.
(Källor: ”Den svenska julboken” av Jan-Öjvind Swahn, samt www.svenskakyrkan.se)