”Jag har funderat på det där med att bli diakon, men hur blir man det?”. Frågan är en av de frågor som Magnus Holst ofta får i sin roll som studierektor på Svenska kyrkans utbildningsinstitut.
Utbildningsinstitutet finns i Lund och Uppsala, och där sker utbildning under ett praktiskt år innan man går ut i församlingstjänst för fyra av de yrkesprofiler som finns i Svenska kyrkan.
– Det är många som vänder sig till Svenska kyrkans utbildningsinstitut om frågor om hur man kan utbilda sig till Svenska kyrkans fyra yrkesprofiler: diakon, församlingspedagog, präst eller kyrkomusiker, berättar Magnus Holst, som under 2021–2022 vikarierar som komminister i Ystad-Sövestads församling.
I rollen som studierektor svarar han bland annat på studievägledningsfrågor. För att bli antagen till utbildningen krävs oftast att man har en universitetsutbildning som grund.
– Många av dem som just nu tar kontakt vill bli diakoner. Inte sällan är det människor mitt i livet som kanske arbetar inom vård eller social omsorg sedan många år och känner ett behov av att också arbeta med människors existentiella frågor, vilket tjänst i region eller kommun ibland inte ger utrymme för. Jag tror det handlar om att samhället har fått upp ögonen för diakonernas viktiga roll, både i samband med flyktingströmmen 2015 och pandemin och det har skapat en nyfikenhet om detta yrke skulle kunna vara något för mig.
För att bli diakon behöver man en universitetsutbildning inom socialt arbete, folkhälsovetenskap, vårdvetenskap eller psykologi eller en yrkesexamen som till exempel socionom eller sjuksköterska. Har man en annan utbildningsbakgrund kan man komplettera med kurser inom dessa områden, vilket många också gör.
Men även de som utbildar sig till församlingspedagog eller präst lämnar ibland andra yrken för att utbilda sig till kyrklig tjänst. Det talas en del om att kyrkan så småningom behöver dra ner på tjänster på grund av att allt färre väljer att vara med i Svenska kyrkan. Arbetsmarknaden är dock för tillfället ljus.
– Just nu ser Svenska kyrkan stora pensionsavgångar och det finns brist inom flera yrkeskategorier, framför allt finns det ett stort behov av personer som vill utbilda sig till präster och kyrkomusiker, men även till församlingspedagog och diakon, säger Magnus Holst.
För att få fler att bli kyrkomusiker pågår det satsningar i flera församlingar med bland annat orgelskola för barn och ungdomar.
Den som funderar på en tjänst som diakon, församlingspedagog, kyrkomusiker eller präst behöver också ha ett engagemang i en församling. Vissa sjunger i kör, engagerar sig i frivilliggrupper eller i barn- eller konfirmandverksamheten. Andra är gudstjänstvärdar eller textläsare.
– Det första steget om man funderar på att arbeta i något av de fyra yrkena som Svenska kyrkan själv utbildar i, är att engagera sig i sin församling. Därefter behöver man ta kontakt med det stift som man tänker sig arbeta i.
Svenska kyrkan är uppdelad i 13 regionala enheter, stift, som i sin tur består av ett antal församlingar. I varje stift finns rekryteringsansvariga som arbetar särskilt med dem som tänker sig tjänst inom Svenska kyrkans fyra yrkesprofiler.