Lyssna

Pingsten påminner oss om Guds osynliga närvaro

Pingsten är den heliga andens högtid. En högtid där vi blir påminda om att Gud finns både mitt bland oss och inom oss. Den heliga anden är Guds osynliga närvaro.

Det berättas i Bibeln att när den helige Ande uppfyllde alla på pingstdagen, började människor plötsligt prata andra språk, med ord som Anden gav dem. Alla kunde förstå varandra, det spelade ingen roll om de kom från när eller fjärran. Men, vad betyder berättelsen?

Enligt Bibeltexten fanns det de som gjorde sig lustiga och menade att ”de har druckit sig fulla på halvjäst vin”. Petrus tog då till orda och förklarade att det verkligen inte handlade om berusning på grund av alkoholhaltiga drycker. Nej, istället handlade det om att Anden hade utgjutits över folket!

Pingstdagen är den dag som brukar betecknas som den kristna kyrkans födelse. Ordet pingst kommer av det grekiska ordet ”pentekosté” som betyder ”den femtionde”. Den femtionde dagen efter påsk. Judarna firade pingsten till minnen av då Israel tog emot de tio budorden och detta var en tid då många judar från hela Israel, men även från andra delar av världen, samlades i Jerusalem. Där var med andra ord gott om folk i staden, just när den helige Ande utgöts, precis som Jesus hade lovat.

Löftet, det hade getts precis innan Jesus lämnade jorden. Han berättade för lärjungarna att de inte skulle bli övergivna. Istället skulle vi människor få en hjälpare, en sanningens Ande som ska vara hos oss alltid.

Sedan for han iväg, på Kristi himmelsfärdsdag, fyrtio dagar efter att han hade uppstått från döden på påskdagen. Ibland kallas dagen lite skämtsamt för ”Kristi flygare”. Han flög inte bort, men han återvände till himlen. Från att ha varit en fysisk person här, blev han istället osynlig fast närvarande överallt.

Därför hänger Kristi himmelsfärdsdag så tydligt ihop med pingsten. Pingstdagen understryker Anden, som är närvarande överallt.

Livets ande. Anden finns i våra liv. Har du tänkt på ord som andedräkt och att andas? De påminner om livets grund, om Gud. Gud är lika osynlig och lika verklig som vår andedräkt. Ibland jämförs Anden med en vind. Vi kan inte se vinden, men vi ser att träden böjer sig för den. Vi ser inte Anden heller, men vi ser verkningarna av Anden i våra liv.

Och Anden, det är ju Guds kärlek, som aldrig viker från vår sida. En ständig följeslagare att lita på, att finna tröst hos.

Pingsten kallas ibland också för hänryckningens tid. Sannerligen blev människorna hänryckta! Fast, ordet hänryckning finns inte med i den del av Bibeln som berättar om pingstens under. Nej, detta kommer från dikten ”Nattvardsbarnen”, skriven av Esaias Tegner 1820.

”Pingst, hänryckningens dag, var inne. Den landtliga kyrkan stod hvitmenad i morgonens sken. På spiran af tornet, prydd med en tupp af metall, vårsolens vänliga lågor glänste som tungor af eld, dem apostlarna skådade fordom. Klar var himlen och blå, och Maj med rosor i hatten...”

I Tegnérs dikt beskrivs också hur kyrkan var lövskrudad, ljusprydd och vacker. Förr var det vanligt att kyrkorna pyntades med lövruskor och ljus och nattvardsbarnen, alltså konfirmanderna, gick fram första gången. I delar av södra Sverige fanns också en tradition att utse en pingstbrud. En ung kvinna kläddes till brud, hon fördes runt på gårdarna och folket förväntades ge gåvor.

Annandag pingst är i år en röd dag, för ovanlighetens skull. Det var den varje gång i många år, men 2005 gick den från att vara röd dag, till att vara en helt vanlig måndag, även om den firas i en hel del församlingar. Just i år infaller den på nationaldagen, den 6 juni, som är den dag som 2005 fick röd-dag-status i utbyte mot att annandag pingst blev som vilken måndag som helst för de flesta.

Pingst, hänryckningens dag, var inne. Den landtliga kyrkan stod hvitmenad i morgonens sken. På spiran af tornet, prydd med en tupp af metall, vårsolens vänliga lågor glänste som tungor af eld, dem apostlarna skådade fordom. Klar var himlen och blå, och Maj med rosor i hatten...

”Nattvardsbarnen”, skriven av Esaias Tegner 1820.