Sövestads kyrka

Sövestads kyrkas byggnadshistoria

Sövestads kyrka byggdes troligen av stenhuggaren och kyrkobyggaren Carl Stenmästare som var verksam i Skåne från mitten av 1100-talet.
Det var en liten och anspråkslös kyrka som bestod av ett långhus med två valv, ett lägre och smalare kor och en halvrund absid i öster.
Kyrkan saknade torn.
Idag kan man se delar av den ursprungliga kyrkan i absiden, korets väggar och valv och de två östra valven i långhuset.

Ursprungliga kyrkan förlängdes

Mellan 1300- och 1500-talen förlängdes långhuset västerut med 7 meter.
Utbyggnaden fick ett så kallat stjärnvalv och långhusets platta tak försvann och ersattes med kryssvalv som dekorerades med kalkmålningar.
Dessa målningar målades senare över.
Långhuset avslutades i väster av en gavel med trappstegsformade avsatser.
Under senmedeltiden byggdes ett torn i väster och i söder byggdes ett vapenhus till, det som idag är korsarmen.

Omfattande renovering vid sekelskiftet

Under slutet av 1800-talet genomgick Sövestads kyrka en omfattande renovering, både utvändigt och invändigt.
Bland annat fick kyrkan nya bänkar och altartavlan reparerades.
1916 restaurerades kyrkan ännu en gång, denna gång efter ett program som togs fram av Theodor Wåhlin. 

Familjen Piper – Sövestads kyrkas patronus

Sövestads kyrka var under åren 1649–1930 underordnad Krageholms slott.
Familjen Piper som bodde på slottet var kyrkans patronus. Det innebar att adelsfamiljen fick vissa inkomster från kyrkan mot att familjen ansvarade för att underhålla och smycka kyrkan.
Systemet avskaffades 1922.

Sevärdheter i Sövestads kyrka

Medeltida dopfunt

Sövestads kyrka har en enkelt utformad medeltida dopfunt i sandsten.
Delar av kyrkans ursprungliga dopfunt finns på Historiska muséet i Lund.

Altaruppsats med motiv från Golgata

Altaruppsatsen i Sövestads kyrka från år 1627 i svart kalksten med reliefer i alabaster och carraramarmor, är tillverkad av den anonyme men mästerlige och flitige "A.S".
Den donerades till kyrkan av Otto Marsvin och Mette Brahe på Krageholms slott.
Tavlan har motiv från Golgata. Vi ser Jesus på korset, Maria och bredvid henne står Johannes. Vi ser också en ryttare till häst och i bakgrunden skymtas Jerusalem med mur och tinnar.
På kolonnerna finns bokstäverna J, H, K, W, I O, K W. Vad de står för vet vi inte.

Övre delen av altaruppsatsen utgörs av en rund vacker relief som föreställer gudsbilden med jordgloben i sin hand.
Altaruppsatsen avslutas längst upp med en kristusgestalt som har handen lyft till välsignelse.
På sockeln i svart kalksten kan vi se den adliga familjen Marsvins vapen i marmor.

Stjärnbestrött stuckparti

Runt koret och över altaruppsatsen finns ett vackert himmelsblått, stjärnbestrött stuckparti med draperi som hålls upp av två änglar och 1700-talets tidstypiska tofsar och rep, tillverkat av Johan Jehrling.

Gravsten framför altarringen

Framför altarringen ligger en större gravsten i Komstadsten.
På gravstenen kan man läsa att här vilar Lars Andersson som bodde och dog i Bellingaryd 1705 i en ålder av 72 år och hans hustru Mette Olsdater som dog 1697, även hon 72 år.
Förmodligen ligger stenen inte på sin ursprungliga plats, utan kan ha flyttats in i mitten av 1800-talet då det beslutades att vissa äldre gravstenar skulle flyttas in i kyrkan eftersom kyrkogården skulle planeras om.

Rikt dekorerad predikstol i barockstil

Sövestads kyrkas rikt dekorerade predikstol i barockstil är tillverkad år 1727 av Johan Jehrling.
På 1800-talet målades predikstolen om, först i vitt och guld och senare i mörk ek.
År 1916 togs de ursprungliga färgerna guld, grönt, grått och blått fram igen.
På baldakinen till predikstolen ser vi gudssymbolen med triangel och gloria.
På korgen syns Jesus med törnekrona och på baldakinens innersida Andens duva.
Dessutom är predikstolen dekorerad med kerubansikten och blomsterdekorationer.
Tidigare stod predikstolen längre västerut i kyrkan men flyttades 1854 till sin nuvarande plats.

Triumfkrucifixet

Triumfkrucifixet i triumfbågen i långhuset är från 1720-talet.
Det är tillverkat i skuret trä och målat i svart, grått och vitt med inslag av guld.
Kristusfiguren är muskulös och försedd med törnekrona.
Krucifixet är troligen tillverkat av någon av Johan Jehrlings medarbetare.