Att lära känna Gud och växa som människa. Det är vad trefaldighetstiden handlar om.
Trefaldighetstiden startar på Heliga trefaldighets dag, söndagen efter pingst och slutar med domssöndagen som är den tredje söndagen i november.
Trefaldighetstiden, tacksägelsedagen, allhelgonahelgen, domssöndagen
På Heliga trefaldighets dag firas treenigheten, att Gud är en men samtidigt tre: Gud, Jesus och den helige Ande. Men, nu är vi alltså redan en bra bit in i trefaldighetstiden. Söndagarnas gudstjänstteman är olika, men många av dem har ett gemensamt: hur vi kan leva och växa som människor och kristna. Bibelberättelserna ger oss möjlighet att lära känna Gud och hur Gud visar sig i våra liv.
En del av bibelberättelserna ger oss möjlighet att läsa om hur Jesus ofta talade i liknelser och med dem svarade han på frågor om vem Gud är, hur Guds rike ser ut och vad det är att vara människa.
I synnerhet några av trefaldighetstidens söndagar brukar uppmärksammas lite mer. Tacksägelsedagen som ligger andra söndagen i oktober ger oss möjlighet att tacka för skörd, svamp och frukt och allt det som jorden ger oss. Många kyrkor är smyckade med äpplen och annat som just då är skördeklart. Temat för just denna söndag är lovsång. Och lovsången, den sjunger vi inte bara i tacksamhet för det som skördats, utan för livet i stort och allt det som Gud ger oss.
Att öva sig i tacksamhet, till exempel genom bön, behöver så klart inte bara vara något du gör just på tacksägelsedagen. Det finns de som mer eller mindre regelbundet skriver tacksamhetsdagbok, där både smått och stort ryms. Kanske är du en dag riktigt tacksam över att du hann med just det där tåget, så du hann hem till din familj i tid? Eller är du tacksam över att din gamla mor blev frisk efter sjukdom? Det kan vara lätt att alltför ofta fokusera på de gånger du inte hann med tåget eller annat som upplevs som negativt. Men, det är väldigt skönt att fundera extra på allt som är bra också.
Lördagen som infaller mellan den 31 oktober och 6 november är alltid en helgdag: Alla helgons dag. Då lyser massor av ljus på våra kyrkogårdar och gör dem ännu vackrare än vanligt.
Från början firades helgen till minnet av martyrer och helgon och ännu lite längre tillbaka hade varje helgon och martyr sin alldeles egen dag. Men, många helgon och martyrer var det, så till slut valde man att ge dem en gemensam dag.
Dagen efter är söndag i form av Alla själars dag och det är just denna söndag som vi bjuder in till minnesgudstjänster över dem som avlidit sedan fjolårets allhelgonahelg.
Finstämt, ljusupplyst, där sorg över dem vi saknar ändå kan blandas med glädje och hopp och tacksamhet för att vi fått lära känna de människor som lämnat oss.
Domssöndagen avslutar trefaldighetstiden och handlar om att tiden är begränsad, men även om framtiden och om Guds rike. Domssöndagstiden är en tid som manar till eftertanke, där vi påminns om att vi behöver ansvara för hur vi lever våra liv, men vi påminns också om döden.
Söndagen därpå inleder något som nog de allra flesta har bra koll på: adventstiden. Men, det är en annan historia …
Tävla om en skrivbok!
Först ett tips!
Rota fram ett gammalt kollegieblock ur gömmorna, eller köp den vackraste skrivboken du kan hitta. Fyll den, så ofta eller sällan du vill och har lust med, med sådant du känner dig tacksam över. Inget är för litet för att skrivas ned! Inget är för stort! Om din dag känns tung, bläddra lite i din tacksamhetsbok, läs några rader här, några där och försök återuppleva känslan du hade när du skrev just dessa rader. Varför inte börja redan idag?
Var med i utlottningen av skrivböcker!
Skicka ditt namn och din adress till:
anna.soderquist@svenskakyrkan.se så har du chansen att få en fin skrivbok. Vi lottar ut tre stycken.
Du kan också skicka ett vanligt brev till:
Anna Söderquist, Ystad-Sövestads församling,
Box 74, 271 22 YSTAD.
Senast den 30 september behöver vi ha ditt mejl eller brev. Märk brevet eller mejlet med ”Skrivbok”.
Den heliga Dorothea
Inom den kristna traditionen är ett helgon en from människa som levt särskilt nära Gud och haft kontakt med det gudomliga. Helgonförklarad blir någon först efter sin död. Ett av de svenska helgon som är ganska känt är den heliga Birgitta, som levde på 1300-talet.
I Mariakyrkan, på en del av väggen i koromgången, finns en kalkmålning som föreställer ett annat kvinnligt helgon, nämligen den heliga Dorothea. Hon led martyrdöden, det vill säga hon dog för sin tros skull, år 304 i Kapadonien, som numera är Turkiet.
Enligt berättelsen inträffade något märkligt när hon skulle halshuggas. Strax innan svärdet svingades ska den kejserlige ämbetsmannen Theophilus hånfullt ha sagt till henne att ”Sänd mig en korg med frukter och rosor från ditt himmelska paradis”.
Dorothea lovade honom att göra det, lade sig sedan på knä för att ta emot svärdshugget. Men, just då uppenbarade sig plötsligt en ung man i purpurfärgad mantel och med stjärnor i håret. Det var Jesus. Han bar på en korg med tre äpplen och rosor.
”Ge korgen till kejsarens ämbetsman”, uppmanade Dorothea den unge mannen.
Theophilus blev väldigt förvånad och samtidigt övertygad om att allt det som Dorothea sagt om det himmelska paradiset faktiskt var sant. Theophilus lät döpa sig. Och dog sedan själv martyrdöden, precis som Dorothea.
I den kristna konsten framställs Sankta Dorothea som en ung kvinna med en krona eller krans av rosor på huvudet, som attribut har hon ett svärd, en korg med rosor och äpplen, samt en rosenkvist. Hon är skyddshelgon för trädgårdsmästare och blomsterodlare.
Hennes reliker, alltså små rester av hennes skelett, finns i kyrkan Santa Dorotea i Rom. Kyrkan ligger vid Via di Santa Dorotea.
Dorotheas minnesdag firas den 6 februari och då har hon, tillsammans med Doris, namnsdag i den svenska almanackan.