Film från Kungsmarkskyrkans jubileum söndagen den 24 augusti.
Beslutet att låta bygga en stadsdelskyrka i Kungsmarken togs av kyrkorådet 1972, första spadtaget togs 1974 och den 2 augusti 1975 invigdes kyrkan.
Det var en stor dag. Senaste gången Karlskrona stadsförsamling fick nöjet att inviga en kyrka var 1744 då Fredrikskyrkan stod färdig.
Arkitekt var Anders Berglund från Värnamo. Ett av målen med Kungsmarkskyrkan var att den skulle vara handikappanpassad, vilket också skedde.
Kyrkorummet är modernt och luftigt och rymmer cirka 200 personer. Här finns flyttbara stolar istället för bänkar. Kyrkorummet är vackert utsmyckat med bland annat ett kors av stengods utfört av Alf Jarnestad, Karlskrona.
I direkt anslutning till kyrkorummet ligger församlingsgården som rymmer cirka 50 gäster för kyrk- dop- eller begravningskaffe.
Se en film om Kungsmarkskyrkan
Keramikkorset Kungsmarkskyrkan
Intervju med Anna Jarnestad
Ett kors mitt i vardagen
I sommar stundar en högtidsdag, nämligen Kungsmarkskyrkans 50-års jubileum. Kyrkan som var färdig för invigning 1975 har fått prägla stadsbilden i Kungsmarken i hela 50 år. Både glädjedagar och sorgedagar har fått delas under dess valv och framför den symbol som blivit tecknet för kristendomen, korset.
Med anledning av jubiléet så fick jag möjlighet att prata med Anna Jarnestad Kockum som är dotter till Alf Jarnestad (1923-2008) som har gjort Kungsmarkskyrkans kors. Anna berättar med glädje om hennes pappas verk, korset som är uppfört i stengods har en botten glaserad med järnoxid. Järnoxiden har bränts till en specifik temperatur som därmed gett korset en alldeles unik nyans av brunt. De blå delarna samt de gula strålarna som omger korset är glaserade, med Alfs alldeles egna glasyrer. Särskilt varmt pratar Anna om korsets gula glasyr som är en alldeles unik nyans som bara finns på korset i Kungsmarkskyrkan. Det var viktigt för Alf att hitta just den gula färgen, inte för ljus och inte för gult. Resultatet blev en mjuk gul färg som för tankarna till vårsolens milda sken.
Korsets blå detaljer har hämtat sin inspiration ur såväl naturen som den kristna berättelsen. Organiska former blandas med klassiska kristna symboler som fiskarna och på båda sidorna av korsarmarna anar vi Jesu händer. Jesu händer finns där men kroppen är någon annanstans, en skildring av korset som inbjuder till gränslandet mellan död och uppståndelse, känslan av Guds närvaro och frånvaro.
En annan rolig detalj som Anna gjorde mig uppmärksam om var några skatter som lämnats i korsets skrymslen. Vid kyrkorenoveringar finns en tradition av att hantverkare och konstnärer lämnar något av ett fingeravtryck vid sina verk, ett minne av deras medverkan i det specifika projektet. Så har även gjorts i Kungsmarkskyrkans kors, i korset har såväl Alf samt Rune Mattisson som monterat korset lämnat var sitt mynt från tillfället då korset sattes upp. En tidskapsel i miniatyr som vittnar om kyrkans historia och tillblivelse. Anna berättar också för mig att hon inte kunde låta bli att själv lämna en lapp med information om korset och sitt namn vid tillfället då hon fick rengöra sin pappas kors vid Kungsmarkskyrkans senaste renovering. Så sluts cirkeln och far och dotter Jarnestad får båda vara en del av det som är denna kyrkas historia, tillsammans har de fått tillverka och vårda korset som lett, leder och kommer att leda så många i deras sökande efter livets Gud.
Samuel Körner Lilja, präst