År 2000 skildes Svenska kyrkan från svenska staten. Sedan dess ansvarar Svenska kyrkan själv för kyrkovalet, som äger rum vart fjärde år. I kyrkovalet röstar väljarna om vilka som ska vara med och bestämma i Svenska kyrkan de kommande fyra åren.
8-21 september 2025 får de som är medlemmar i Svenska kyrkan och fyllt 16 år rösta i kyrkovalet.
VAD VÄLJS I KYRKOVALET?
I kyrkovalet görs val till tre olika nivåer.
Kyrkofullmäktige, ditt lokala val
Kyrkofullmäktige styr församlingarnas arbete, vars grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning och att utöva diakoni och mission.
Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för den verksamhet som finns nära dig. Till exempel vilken verksamhet för barn och unga som ska finnas i församlingen, eller hur kör- och konsertverksamheten ska se ut.
Val till stiftet, regionalt
Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ. Stiftens främsta uppgift är att stödja församlingarna i deras verksamhet och förvaltning genom expertis inom flera områden. Det kan handla om att stötta församlingars arbete, ge råd och stöd i teologiska frågor, bidrag till att renovera och förvalta kyrkor, textilier och konst.
Val till kyrkomötet, nationellt
Kyrkomötet är Svenska kyrkan högsta beslutande organ med 251 ledamöter. Där fattas beslut om frågor som handlar om kyrkoordningen (Svenska kyrkans regelverk) och andra frågor som har betydelse för hela Svenska kyrkan, till exempel kyrkohandboken och psalmboken.
Kyrkohandboken beskriver hur gudstjänster ska firas och i psalmboken finns de sånger som används i gudstjänster och församlingsliv.