Aktiv kommunikation och jag-budskap

Många par och familjemedlemmar som söker hjälp via Svenska kyrkans familjerådgivning önskar förbättra sin kommunikation. De upplever att de missförstår varandra som i sin tur leder till konflikter eller finns oenighet kring en sakfråga. Båda parter argumenterar för sin sak vilket kan leder till irritation och upptrappning av en konflikt när önskan egentligen är en lösning av problemet. När par eller familjemedlemmar kör fast i viktiga eller svåra samtal kan det vara hjälpsamt att använda sig av nedan kommunikationsfärdigheter.

Jag-budskap

Att använda sig av det som kallas jag-budskap är ofta ett effektivt sätt att få till bättre samtal. I konflikter är det vanligt att fokusera på den andra personens fel och brister. Uttalanden såsom: ”Du är så…” och ” Om du bara kunde…” är vanliga. Faran att prata på det sättet är att den som mottar dessa uttalanden känner sig anklagad och går i försvar, något som ofta leder till liknande formuleringar i motsatt riktning. En överhängande risk är att samtalet går i stå och inte leder fram till någon lösning utan snarare befäster konflikten vilket leder till en känsla av uppgivenhet hos bägge parter.

Att använda Jag-budskap innebär att man fokuserar på att tala om och berätta hur man själv känner och reagerar. Genom att utgå från sig själv underlättar man för den andra personen att lyssna.

Aktivt lyssnande

Att lyssna aktivt är ett annat sätt att få till ett bättre samtal och är en av de viktigaste samtalsfärdigheterna. Aktivt lyssnade innebär att ge den andra personen sin fulla uppmärksamhet under samtalet och på olika sätt återkoppla att de förstår budskapet i det som förmedlas. Att ha ögonkontakt, sitta vända mot varandra och nicka uppmuntrar till fortsatt samtal.

Spegling

Spegling innebär att man kollar av med den andre personen att man uppfattat det som sagts på rätt sätt. ”Förstår jag dig rätt att du blev orolig när jag inte ringde och sa att jag var försenad”. Spegling ger den andre personen möjlighet att förtydliga sig vilket minskar risken för en konflikt på grund av missförstånd.

Validering eller Bekräftelse

Validering eller bekräftelse är viktigt vid aktivt lyssnande. Den personen som lyssnar bekräftar den som talar genom att visa att dennes beskrivningar, upplevelser och känslor är begripliga och viktiga. ”Jag förstår att du blev orolig och upprörd när du tänkte att jag struntade i att ringa och meddela att jag blev sen”.

Aktivt lyssnande kan låta självklar vilket det också är i många relationer men i konfliktfyllda relationer är risken stor att personerna slutar lyssna på varandra när de märker att de är på väg in i en konflikt eller när de tenderar att missuppfatta varandra på grund av tidigare konflikter.       

Jag-budskap och aktivt lyssnande

Vad är bra med jag-budskap?

Genom jag-budskap förmedlar jag för andra vad jag känner, tänker och upplever en viss situation. Andra behöver inte gissa eller tolka.

Jag-budskap förmedlar hur jag har uppfattat och tolkat vad den andre sagt och gjort och hur det påverkar mig.

Genom att använda jag-budskap dömer jag inte mig själv eller andra.

När jag använder jag-budskap minskar jag risken för att andra känner sig attackerade.

Motsatsen till jag-budskap är du-budskap.

Du-budskap uppfattas ofta som negativt av den man pratar med eftersom du-budskap ofta påstår saker om den andra personen genom att anklaga eller etikettera. Meningar som inleds med ”du gör…”, ” du är…” eller ”du borde…” uppfattas ofta som en attack och leder till att den andre personen försvarar sig och attackerar tillbaka. ”ska du säga…”.

Exempel på Du - budskap  -  Jag - budskap

Du bryr dig inte om mig!  -  Jag behöver dig.

Du skall alltid bestämma! -  Jag känner mig inte sedd/lyssnad på.

Aktivt lyssnande

Metoden går ut på att vara uppmärksam, utforskande och att återkoppla till den man lyssnar på genom att visa att man förstår budskapet i det som förmedlas. Detta kan man göra på flera olika sätt.

Kroppsspråk: Ett sätt att signalera lyssnande är att göra det med kroppsspråket. Vänd dig mot den som talar, håll ögonkontakt och undvik negativa signaler som att himla med ögonen eller sucka. Du kan också humma och nicka som ytterligare ett sätt att visa att du deltar i samtalet.

Spegla: Spegla gärna det som sägs genom att kolla av med din partner om du uppfattat det han eller hon sagt korrekt. ”Förstår jag dig rätt att du blev upprörd när jag glömde hämta dig på tågstationen”. Om du gör så blir det tydligt för er båda om missförstånd uppstått och det kan korrigeras innan det leder till nya konflikter.

Validera: Bekräfta din partner genom att tala om för henne eller honom att du förstår och respekterar hans eller hennes upplevelser, känslor och beskrivning av situationen. (” Jag förstår verkligen att du blir ledsen och upprörd om du tänkte att jag struntade i att hämta dig på tågstationen.”) Validering är inte samma sak som att hålla med eller anse att din partner har rätt i sak, det handlar bara om att du bekräftat det han eller hon säger som sant utifrån hans eller hennes perspektiv och därmed värt att respektera, ta på allvar och visa hänsyn inför.