Stadsvandring, den galna trafiken och sa hon verkligen det där?
Dag två på resan och dags för stadsvandring! Vår guide Ulla mötte oss på hotellet och kom med tydliga regler – håll ihop, följ efter älgen (ni vet en sådan där utfällbar guidepinne, med en gosedjursälg längst fram) och svenskar går alldeles för snabbt. Här i Italien är det för varmt för snabba promenader så vi tar det italienska gångtempot. Med de orden var det dags! Vi fick våra radioapparater och började stadsvandringen. Första anhalten – busshållplatsen. Här fick vi mer värdefull information av Ulla: tidtabellerna ska man inte bry sig om – bussen kommer när den kommer. Även om bussen kommer lite när den vill, så när den väl kommer då kör den verkligen! Snabbt, guppigt, hoppigt och en aning galet, precis som vi snabbt lärt oss trafiken är här i Rom. Att trafiken är galen fick vi uppleva på nära håll när en vespa blev påkörd precis bredvid bussen. Som tur var verkade allt gått bra, polis och präst(!) var snabbt framme och tog hand om den skadade och vår buss fortsatte mot sitt mål Piazza Venezia.
Från Piazza Venezia tog vi oss upp på en av Roms sju kullar, Capitolium. Här kom Ulla med mer viktig information. ”Försök inte komma ihåg allt jag säger, om ni inte är jätteintresserade förstås. Det är mer känslan och staden ni ska ta in”. En härlig inställning, väl värd att ta med sig. Så på Capotolium var det något om en staty på någon viktig typ och att Capitol Hill i Washington har tagit namnet härifrån. Men eftersom vi inte skulle tänka på detaljerna så gick vi glatt vidare till en utkiksplats där vi kunde se Forum romanum – det antika Roms centrum. Här fanns allt från senatens mötesplats, det tidiga Roms nekropolis(de dödas stad - alltså begravningsplats), många olika tempel, en triumfbåge m.m. Vi spände öronen lite extra när vi fick delar av Petrus liv berättat för oss: Under Roms glansdagar befann sig aposteln Petrus i Rom för att hjälpa församlingen här. På den här tiden blev kristna förföljda och behandlades verkligen inte väl. År 64 startade en brand på Circus Maximus och ödelade nästan hela Rom. Branden skyldes på de kristna, fast vi vet nu att det var en ren olyckshändelse, och många kristna fängslades och avrättades. En av dem var Petrus som blev korsfäst, upp och ner, då han inte vill dö på samma sätt som Jesus. Efter en stund i solen med alla den här informationen och en härlig utsikt stod det klart för oss alla att det skulle bli en varm dag, ännu varmare än igår. Vår vana guide ledde oss skickligt till vila i skuggan i ett makligt tempo för att spara krafter och hade koll på Roms dricksfontäner där vi kunde fylla på våra vattenflaskor. Alla konfirmander fick storartat beröm av Ulla som aldrig sett en grupp ungdomar vara så noga med att dricka vatten. Jajamän, det är våra konfirmander det!
Sedan gick vi vidare och såg Viktor Emanuel-monumentet, Mussolinis palats, Fontana di Trevi, en kyrka med 3D-kupol, Pantheon och allmänt häftiga byggnader. Vi åt dyr och, för de flesta, god glass. En person fick körsbärsglass som verkligen inte gick att äta. Den åkte rätt ner i papperskorgen!
Efter en välbehövlig lunch bar det i väg till nästa äventyr: katakomberna och framför allt äventyret att ta sig dit – med buss. Ett gäng kom med en tidig buss. Heja det går bra nu, tänkte vi! Sedan kom bussen inte mer, typ. Vi väntade och väntade och väntade. I solen och värmen, så klart. Till slut kom bussen, men under den här bussfärden var inte trafiken det värsta utan det faktum att ledare Camilla nästan blev rånad. Med bara sekunder från att bli av med plånboken upptäckte Camilla en kvinna med handen i hennes väska! En van ficktjuv som hade fått de runt omkring att avledas åt ett annat håll. När ficktjuven väl blev påkommen pep hon ut snabbt som blixten samtidigt som hon skrek ”You no money. F*ck you!”. Vi blev skärrade och chockade – hände verkligen det där och sa hon verkligen det där!? Som om hon var sur över att Camilla inte haft kontanterna lättillgängligt att sno åt sig. Vi fick en tydlig påminnelse om hur viktigt det är att hålla koll på sina tillhörigheter. Men den här gången lyckades inte tjuven!
Kom vi till katakomberna någon gång då? Ja då, precis i tid för att vår guidning skulle börja faktiskt. Här begravdes kristna under den tiden de blev förföljda, fram till 300-talet, under jord och utanför Roms stadsmur. Man räknar med att ca 500 000 personer finns begravda här och att 40 % av dem var barn. Med så många gravar är katakomberna som en underjordisk labyrint i fyra våningar som går hela 20 meter ner. Helt otroligt! Det gör en verkligen ödmjuk och berörd. Tyvärr är det förbjudet att ta bilder här.
Efter en hel dag på vift längtade vi alla efter skugga, mat och hotellet. Det blev ytterligare en vild busstur där konfirmanderna for som käglor och en ledares byxor åkte ner samtidigt som konfirmanderna. Vi fick med oss pizzor och nudlar hem och sedan: Vilken lycka och tacksamhet att få äta god mat i gott sällskap i skuggan med en fantastisk utsikt.
Dagen avslutades med en andakt och OJ och WOW:
OJ
Vilka guppiga vägar
Trafiken
Vad ont i fötterna jag har
Vad trött jag är
Så mycket folk det är
Vad folk ramlade på bussen
Vad dyr glass det var
Vilka röriga bussar
Att Camilla nästan blev bestulen
WOW
Vilket fint hotell
Så många kyrkor det finns
Katakomberna
Så spännande det är vid övergångsställena
Vilken bra guide vi hade
Byggnaderna
Rom
Fontana di Trevi
Det var svalt och skönt i katakomberna
Uppskattat att vara svensk
Vilket otroligt gäng vi är
Att gå omkring i historien