Artikel: Tid! Vad är tid för mig?

Vad gör vi med vår tid och hur kan man, trots mycket att göra, stressa mindre? Skapar vi onödig stress för att vi inte kan landa i nuet?

Jag heter Davina Hummerdal är 38 år, gift och fyrabarnsmamma, jobbar heltid som församlingspedagog och kbt-terapeut, driver egna företag och tränar regelbundet. Och JA jag handlar, städar, lagar mat, kör barn till träningar, går på utvecklingssamtal, och gör allt det där andra också som hör familjelivet till.  När någon hör det, får jag ofta frågan ”Men hur har du tid till det där?” Eller ”Oj vad stressigt det låter” 

Stress för mig är inte hur mycket jag vill göra eller uppnå. Stress för mig är oreda, ovisshet, oordning med mera. I december förra året blev jag klar med mina deltidsstudier som också fått plats i mitt liv tillsammans med allt jag just nämnde under två år tillbaka. Så idag kan jag till och med känna att jag har mer tid än jag haft på länge. 

Så VAD är tid för mig, och HUR gör jag för att få plats med det jag vill och alla måsten i livet.

Tid för mig är i grunden något väldigt dyrbart. Det är ju mitt liv. Jag vill inte slösa bort tiden, jag vill ta vara på den. Och ta vara på tiden gör man inte om man går i en upplevelse av konstant stress. Den upplevelsen försöker jag hålla mig ifrån genom att öka på mitt lugn, med fokus och en strävan mot att kunna vara i nuet och ta vara på tiden. Ta vara på tiden kan för mig betyda att jag lagar några extra middagar på söndagen, när jag ändå lagar dagens middag. Vill jag spendera tid hemma med familjen, tror jag inte det handlar om hur mycket tid vi spenderar tillsammans med dem vi har nära, utan om jag är närvarande under den tiden eller inte. Jag upplever att när jag kan vara i nuet är jag närvarande. Jag tror vi har svårt att vara i nuet. Vi flyr stunden. Ibland lägger vi ner mer tid på att älta och ångra vår dåtid, eller drömma och längta till vår framtid. 

Det har verkligen inte sett ut så här under alla mina vuxna år. Nej, jag har också varit uppslukad av känslan att jag inte hinner något. Men det var också i den känslan jag började lägga en grund för hur jag ville leva mitt liv. Vill jag ta kontroll över tiden eller ska jag låta tiden kontrollera mig? Grunden för mig blev då att lära känna mig själv bättre. Vad ville jag få ut av min tid och mitt liv? Hur ville jag ta hand om mina barn och min familj? Vad behövde jag för att må bra och orka? Vad är återhämtning för mig? Hur mycket behöver jag sova och vad vill jag ge min kropp att äta? När jag hade ett hum om detta, kunde jag gå till nästa steg. 

I nästa steg delar jag upp min tid i två delar. En del ligger i struktur och planering och den andra delen i Acceptans. Jag börjar förklara vad jag menar med struktur och planering. 

Min struktur, planering och prioritering kan ibland till och med vara på minutnivå. Dygnet, dagarna framåt och veckor planeras och görs till listor på min mobil. Jag skjuter inte upp saker, utan jag vill försöka att alltid ligga i fas. Ett exempel på detta är när jag studerade och kunde börja med att kolla upp hur många sidor böckerna var på som vi skulle läsa under kommande månad. Jag delade boken i hur många sidor det blev per dag. Visste jag sedan att det på kommande tisdag blir tufft för mig att hinna läsa de sidor jag behöver läsa när jag jobbar sent och ska köra barnen till träningar så kunde jag ta tid från måndagen för att läsa fler sidor. Då blev  tisdagen fri från läsningen.
 
Jag upplever att vi är väldigt bra på att skjuta upp saker, och till slut är listan med allt du ska göra så lång att den begränsar våra förmågor och upplevs som en kortslutning inom oss. Då känner vi oss utmattade och orkar ingenting mer. Vi hamnar i soffan framför Netflix eller fastnar i skrollandet på vår telefon. 

Har jag extra mycket att göra på jobbet eller hemma under en dag eller vecka, behöver jag verkligen en checklista på VAD jag ska göra och NÄR. För att inte tappa kontrollen och bara uppleva en stress av att jag har för mycket. När jag har som mest att göra är det viktigaste för mig att få tid till träning och stunder av återhämtning, något som vi ofta plockar bort först. Där hämtar jag min energi. Återhämtning för mig kan vara att korta av en stillasittande lunch och ta halva tiden till att gå en promenad. Eller lyssna på en podd medans jag fixar med tvätten.
 
Ett till exempel är när jag ska handla. Innan jag går in i butiken för att handla behöver jag veta vad jag ska handla, så att jag har kontroll över att inte bara hamna i impulsköp och inte få med mig det jag verkligen behövde. Jag behöver skriva upp på en gång när något tar slut hemma som vi behöver. Men för att veta vad jag ska handla behöver jag också veta vad vi vill äta. Återigen behöver jag ha en grund i strukturen. Vad vill jag ge mig och min familj att äta.

Träningen då? Jag prioriterar inte att åka och träna regelbundet på ett gym eller på olika pass. Regelbunden träning får jag genom att lägga en grund för hur jag vill träna och vad vill jag uppnå med min träning. Jag vill tex träna både styrka och kondition. Då kan det t. ex för mig vara ett HIIT-pass på 20 minuter 3 gånger i veckan hemma i vardagsrummet. Får jag mer tid över till träning kan ett pass med hantlar eller andra vikter planeras in. En löptur eller promenad med gummiband kan läggas till. Jag har även en crosstrainer ute i garaget som jag ibland hinner göra längre pass på, men jag blir även nöjd över en kvart. För mig handlar det om att ta vara på den stunden som ges. Har jag en lördagsförmiddag som är ”oplanerad”, delar jag upp tiden för det jag vill och måste göra och prioriterar. Frukosten får bara bli en kvart om jag vill hinna en halvtimmes träning, innan tvätten, städningen och lunchen måste tas hand om som exempel. Men ville jag prioritera en timmas morgonkaffe framför nyhetsmorgon så får jag lägga om tidsplaneringen efter det.
    
För mig handlar alltså livet om att ta kontroll över tiden och inte låta tiden kontrollera mig. 

Sist, men inte minst den andra delen, Acceptans! Det är när det oförutsedda händer. Det jag inte kan planera eller råda för. Det blir inte alltid som man tänkt sig. Vi är alla bara människor. Låt det inte skapa en stress eller ett obehag i dig. Acceptera det som inte går att förändra, och prioritera om. Ta nya tag. Andas och gör det bästa av situationen. 

Av: Davina Hummerdal
församlingspedagog & samtalsterapeut