Stora Hammars kyrka

Ta en titt på  STORA HAMMARS KYRKA

Kyrkan uppfördes vid sekelskiftet och invigdes den 30 november 1902. Ritningarna upprättades av arkitekt Magnus Steendorff. Den dansk-holländska renässansstilen från Christian IV:s tid tycks ha inspirerat Steendorff. Kyrkans byggnadsstil visar påverkan från Rosenborgs slott i Köpenhamn och Trefaldighetskyrkan i Kristianstad.

Den gamla 1100-talskyrkan i Stora Hammar blev med åren för liten och man beslöt att bygga en ny kyrka mera centralt belägen. Den gamla kyrkan skulle rivas, men rivningen blev inte genomförd. Den gamla kyrkan blev så småningom restaurerad. Därmed har vi nu två kyrkor med namnet Stora Hammar: Stora Hammars gamla kyrka och Stora Hammars kyrka.

Kyrkklockorna härstammar från Stora Hammars gamla kyrka. Storklockan är från 1844 och gjuten av Speip & Liljendahl i Stockholm. Lillklockan är gjuten av G O Fredriksson i Kristianstad 1851.

Altartavlan, målad 1901 av konstnären Julius Kronberg, beskriver hur Maria, Josef från Arimitrea och Maria från Magdala gör den döde Jesus den sista tjänsten. Motivet kallas ”Jesus begråtes”.

Till invigningen 1902 fick kyrkan två nya mässingsljusstakar med ingraverade namn på givarna. De är skänkta av kyrkvärden A. Jönsson och hans hustru Anna. Ljuskronan närmast altaret är en gåva av  f. kyrkvärden Jeppa Andersson. Den närmast vapenhuset av lantbrukaren Bengt Hansson och hans syskon Hans och Mätta Hansson i Kungstorp.

Kormattan är från 1995. Den är komponerad och vävd av Anna-Lisa Menander som inspirerats av havet runt Falsterbonäset. Kormattan kallas:     ”Vi kastar ankar i ljuset”.

Textilgobelängen vid dopfunten är vävd i ljusa färger av textilkonstnären Birgitta Ljungberg, Malmö, 1991. Motivet betecknas ”Gryning”.

I korets sida finns ett inbyggt valv med glasdörr. Här kan kyrkans nattvardskärl ses. En kalk av silver från 1600-talet (omgjord 1749), en vinkanna av silver från 1939 (Wiwen Nilsson) och en vinkanna i nysilver. Paten är av förgyllt silver från 1749 och oblatasken är av nysilver.

I glasmontern i koret förvaras en stor kyrkobibel. Den är ett unikt exemplar av den danske Fredrik II:s foliobibel från 1589 – boktryckarkonst på högsta nivå, en gåva från Jeppa Andersson och Nils Andersson. Danska biblar togs i beslag i Skåne på 1690-talet. Gudstjänst skulle hållas på svenska språket och efter svenska biblar. De danska biblarna gömde man eller sålde till Danmark.
På predikstolen ligger en illustrerad bibel från 1917-1921 med bibliska bildmotiv från svenska kyrkor enligt förslag från ärkebiskop Nathan Söderblom och tilldelad Stora Hammars församling (exemplar 1830). Dessutom en bibel från 1917, som är en gåva från häradsskrivare Hans Collin till minne av hans mor.

Den nya orgeln

Den fantasifulla stumma fasaden och svalboläktaren är från kyrkans första tolvstämmiga orgel från 1902, byggd av Thorsell och Erikson, Göteborg. Den tidigare läktarorgeln var en Krohnorgel från 1968 med sedvanlig orgelrörelsedisposition på 16 stämmor, fördelade på två manualer och pedal. 1986 utökades den med tre stämmor (Principal 8’ och alikvoter) av samma firma. Denna orgel bedömdes otillräcklig, och i för dålig kvalitet för församlingens musikaliska behov. I samband med projekteringen av en ny orgel, beslöt vi oss för att använda en amerikansk orgel på 21 stämmor som grund, och 2016 skrevs kontrakt med Tomaz Mocniks orgelbyggeri om en ny orgel på 31 stämmor.  Den 22 april 2018 invigdes den nya orgeln.

Orgeln inköptes från orgelbyggaren Ray Brunner i Lancaster, Pennsylvania, till ett förmånligt pris. Den var byggd 1897 för Lutheran Church on 22nd Street i Philadelphia, som opus 65 av Charles Sylveski Haskell (1839-ca 1903). Denne var verksam först i Chicago som snickare och tillverkare av pianotangenter, därefter 1867-79 i Boston som orgelbyggare och snickare, mot slutet av perioden i samarbete med C T Harris.  Från 1880 var han anställd på ett av Roosevelts orgelbyggerier, det i Philadelphia. Där avancerade han till verkmästare och samarbetade nära med Hilborne Roosevelt (1849-1886) i många av dennes innovationer inom orgelbyggnadskonsten. 1888 lämnade han Rooseveltfirman tillsammans med sin son William E. Haskel (1865-1927) för att starta egen firma (Haskell Pipe Organ Manufacturing Co.) i Philadelphia. Det är sonen William E. som är den kände uppfinnaren av så kallade Haskellbasar med flera olika patent registrerade. Av någon anledning lämnade han faderns orgelbyggeri omkring 1901 för att starta eget, William E. Haskell Co. of Philadelphia, Pennsylvania. Ganska snart flyttade han vidare till Estey Organ Co i Vermont som ansvarig för deras piporgelavdelning.

Efter Charles S Haskells död omkring 1903 togs firman över av den yngre sonen Charles E Haskell (f 1877). Samtliga orgelbyggare i familjen Haskell har åtskilliga patent knutna till sig och kanske kommer uppfinningslustan från Hilborne Roosevelts nydanande orgelteknik, som bekant även hade stor betydelse för svenskt orgelbyggeri i slutet av 1800-talet.

Haskellorgeln som köptes till Stora Hammar är dock en klassisk ”Tracker-organ” med gedigna slejflådor och parallellbälgsmagasin. Tyvärr fanns det ingen plats i Stora Hammar för att återanvända mer än det förstklassiga pipverket. När man ska återanvända amerikanska pipverk måste man vara mycket uppmärksam på de extrema variationer i lufttryck som utvecklas i och med att pneumatiska och elektriska system blir vanliga kring 1900. En normal ”Tracker” har knappt 3 ½” (85 mmVp) tryck men på 1900-talet är normala tryck snarare 5-15”. Särskilt vad gäller rörverk bör lufttrycket vara ungefär detsamma som stämman byggts för om man inte vill spoliera originalintonationen och byta tungor. Genom upparbetade kontakter i USA skaffades ytterligare stämmor till en ganska komplett orkestral orgel i amerikansk stil med en klangpalett man sällan finner i vårt land. Som synes av dispositionen finns många kända amerikanska orgelbyggare representerade i pipverket.

Farrand & Votey var verksamma i Detroit och tog över Frank Roosevelts verksamhet när denne upphörde med orgelbyggeri 1893. Austin är ett av USAs mest namnkunniga orgelbyggerier, kända för sitt Universal Airchest System, enormt stora luftlådor som kan servas under tryck. Austin var också Edwin H Lemares favoritorgelbyggare. M P Möller i Hagerstown var av dansk härkomst men blev världens största orgelbyggeri under en period, med devisen ”An Organ a Day”. Midmer-Losh är mest känd som byggare av världens största orgel i Atlantic City Convention Hall. Aeolian är berömt för sina självspelande Residence Organs och för att de 1932 slogs samman med E M Skinner till Aeolian-Skinner som sedan utvecklade orgeltypen ”American Classic”. Kimball byggde huvudsakligen teaterorglar, men är också leverantören bakom alla stråkstämmorna i Wanamakerorgeln.

 Orgeln är placerad i tornrummet med en uppställning som följer klassisk anglosaxisk tradition. Orgeln har både ett smäckert korspelbord och ett traditionellt fristående mekaniskt spelbord på läktaren. För att korspelbordet ska bli så litet som möjligt har det fått manubrier, medan läktarspelbordet har sedvanliga andrag och manubrier i en amerikansk ”Coupler-rail” över man III. Med tanke på amerikansk repertoar och oktavkoppel har orgeln stort konsertomfång i både manual och pedal.

Kom gärna och lyssna på denna unika orgel när ni har tillfälle, det är även möjligt att få en privat orgelvisning. Kontakta församlingens musiker vid intresse.

Text: Anders Johnsson, bearbetning Martin Haksten

Kyrkogården med Bibliska trädgården

Stora Hammars kyrkogård är karaktäristisk med sin minneslund och den stora blodboken.
På östra sidan finns unik trädgårdsanläggning – Bibliska trädgården -med växter som har namn hämtade från bibeln.

Stora Hammars kyrka är församlingskyrka i Höllvikens församling. Den är öppen hela året för gudstjänst och kyrkliga handlingar. Med sitt centrala läge nära Kyrkans hus med pastorsexpedition, församlingshem, förskola, fritidshem m.m. är kyrkan ett naturligt centrum för Svenska kyrkans verksamhet i Höllviken.