Mer information om Ludvika Ulrika kyrka

Exteriör
Byggnadens fasader har täckning av gråmålat stavspån. Hörn och takfot är fodrade med vit-målade brädor; fönster och dörrar har vitt foder. Kyrkan ligger numera på en betonggrund som har kantövertäckning av kopparplåt. Nivåskillnader i terrängen kompenseras med stentrappor vid ingångarna.

Interiör
Kyrkorummet har välvt tak, något spetsbågigt, fodrat med vitmålade brädor. Valven bildar ett kryssvalv i korsarmarnas mitt. År 1885 övertäcktes valven med puts men allvarliga problem medförde att det ursprungliga utförandet med vitmålade brädor återställdes i början på 1990-talet. Väggarna är rappade och vitputsade. Kring kyrkorummet löper en gråmålad bröstpanel med golvlist, lister och speglar uppsatta i dekorativa infällningar. Bröstpanelen tillkom 1908 och utgörs till större del av de forna fasta bänkarnas dörrar som återanvändes för ändamålet i samband med renoveringen av kyrkan.

Predikstolen har stilmässigt samhörighet med altaranordningen och är sannolikt från tiden kring 1830

Dopfunten av sten är utförd 1954 av skulptören Erik Sand. Den bär en relief med bl.a. korset som genomborrar draken ett motiv som hör samman med träreliefen uppsatt på södra väggen, vilken har som huvudmotiv Maria i gloria och S:t Göran och draken.

En första klockstapel uppfördes i anslutning till det nya kapellet i samband med dess uppförande kring mitten av 1700-talet. Klockstapeln ombyggdes på 1850-talet och ersattes så småningom med nuvarande som uppfördes på samma plats 1908-1909, efter ritningar av arkitekt Gustaf Améen