Präst vid altaret Ljusnarsbergs kyrkan
Lyssna

Ljusnarsbergs kyrka

Ljusnarsbergs kyrka firade under år 2010 375-årsjubileum. Den ursprungliga kyrkan var liten och fyrkantig och saknade vid invigningen både golv och dörrar. Dagens utseende har kyrkan fått genom bland annat ett äventyrligt byggprojekt i slutet av 1600-talet och en genomgripande restaurering i slutet av 1800-talet.

Genom sitt upphöjda läge, sin mäktiga resning, det grandiosa tornet med sina smäckra spiror har Ljusnarsbergs kyrka en omisskännlig dominans inom de spånklädda bergslagskyrkornas familj från 1630- och 40-talen

Ljusnars - Kopparbergs hembygdsbok

Foto: Nadine Minner

Restaurering 1891-1892
Under slutet av 1700-talet genomgick kyrkan en större reparation då bl a fler fönster togs upp och kyrkorummet målades i en blågrön marmorimitation. Under de kommande hundra åren förföll kyrkan då underhållet försakades. Åren 1891-1892 genomfördes en nödvändig restaurering som starkt påverkades av nationalromantiska drag. Hela interiören byttes ut, golvet lades om, ny altartavla, ny altarring, nya öppna bänkar och nya läktarbarriärer byggdes. Interiören i övrigt fick sin prägel av de tunt oljelaserade furuytorna  och innertakets målade blomsterslingor  utförda efter arkitekt Agi Lindegrens anvisningar. 1975 planerades en ny omfattande restaurering som aldrig blev genomförd så kyrkan som den står i dag är anmärkningsvärt oförändrad sen 1892.

Ljusnarsbergs pastorat, Kopparberg, bildades genom utbrytning ur Lindes pastorat. Allhelgonahelgen 1635 invigdes kyrkan, som då kallades Allhelgonakyrkan, av prosten Petrus Drivius från Arboga. Jämfört med hur kyrkan ser ut idag var den då i det närmaste kvadratisk med ett tresidigt kor. Till invigningen fanns grund, väggar och tak men golv, bänkar, dörrar och predikstol saknades. Byggnaden kunde i allafall användas som kyrka för att fira gudstjänst i. Kyrkbygget fortskred så sakteliga och kyrkan försågs med golv och bänkar och utvändigt kläddes den med spån. Först år 1678 var exteriören färdig med väggar och tak tjärstrukna. 1673 fick kyrkan den predikstol som fortfarande står kvar. Predikstolen tillverkades i Lindesberg på Lindemästaren Lars Stångelsons verkstad. 

Kyrkan utvidgas

Mot slutet av 1600-talet hade befolkningen växt till drygt 2000 personer och kyrkan var för liten. Dåvarande kyrkoherden Simon Bjurbäck genomförde då det äventyrliga projektet med att utvidga kyrkan genom att såga den mitt itu. Kordelen flyttades österut och däremellan infogades ett tvärskepp. Det sägs att Bjurbäck ledde arbetet sittandes på en häst beredd att fly om projektet skulle ha misslyckats och kyrkan störtat samman. Nu gick det hela bra och vi fick den korskyrka som är idag, visserligen sned och vind. Kyrkan blev nästan fyra gånger större än tidigare, fasaden rödfärgades och taket tjärströks.  

 

Klockstapeln
Stockarna i klockstapeln är de ursprungliga från 1640, då den uppfördes. Klockstapeln har tre klockor som ursprungligen gjöts på 1600-talet men samtliga är omgjutna år 1738 av klockgjutare Isaac Rockman från Sala. Storklockan väger 1.300 kg, mellanklockan 900 kg och lillklockan väger 470 kg.  Storklockan skänktes av drottning Kristina 1637.
   

Klockstapeln med Ljusnarsbergs kyrka i bakgrunden

Klockstapeln med Ljusnarsbergs kyrka i bakgrunden

Foto: Birgitha Hedin Hermansson

Foto: Nadine Minner

Foto: Nadine Minner

Foto: Nadine Minner

Foto: Nadine Minner

Foto: Nadine Minner