Här presenteras pågående forskningsprojekt som vi driver eller är engagerade i.
Tryck på projektnamnet för att navigera direkt till projektbeskrivningen på denna sida.
Vilka resurser finns det inom kristen tradition för konstruktiva visioner och hållbara praktiker för demokrati? Det är den övergripande frågeställningen arbetar projektet med. Projektet undersöker även förutsättningar och möjligheter för religiösa traditioner att delta i det gemensamma politiska samtalet. Detta genomförs genom en diskussion med teoretiker som förespråkar olika demokratimodeller. Särskilt fokus riktas mot den den deliberativa demokratin.
Frågan om förutsättningar för religiösa traditioners medverkan i det offentliga rummet ställs även till några olika teologer som arbetar med politik och teologi. Förhoppningen är att resultatet av undersökningen kan ge svar på frågor gällande vilka former kyrkans politiska engagemang bör anta, och vad kyrkans politiska roll kan vara i ett pluralistiskt samhälle.
Forskare, Svenska kyrkans enhet för forskning och analys
Syftet med forskningsprojektet är att analysera svenska missionärers berättelser om och minnen av sin verksamma tid som missionärer i Zimbabwe, utsända av Svenska kyrkan. Med dessa berättelser och minnen som utgångspunkt är syftet med studien vidare att bidra med ytterligare kunskap gällande Svenska kyrkans roll som aktör i en kolonial och postkolonial situation.
Forskare, Svenska kyrkans enhet för forskning och analys
Projektet är ett samarbete med forskare vid Åbo Akademi. I projektet undersöks kyrkorum och rituella platser ur olika perspektiv. Här ställs exempelvis frågor om hur bruket av religiösa rum och sakrala objekt förändras genom att de definieras som kulturarv, om spänningen mellan tradition och förändring och om användandet av naturen som plats för religiösa riter, både ur ett historiskt och ett samtida perspektiv. Projektet kommer att presenteras i olika sammanhang, vid konferenser och i bokform. Projektet pågår 2023-2025. Läs mer om projektet här.
Forskare, Svenska kyrkans enhet för forskning och analys
I takt med att Svenska kyrkans medlemstal har minskat har också medlemskårens sammansättning förändras. Från att i princip ha utgjort ett tvärsnitt av befolkningen har den utkristalliserats till en mer segmenterad delpopulation av befolkningen. Projektets övergripande syfte är att analysera hur kyrkans medlemskår förändras i relation till landets befolkning i sin helhet i fråga om demografisk, socioekonomisk och etnisk struktur samt geografisk variation. Läs mer om projektet här.
Utredare, Svenska kyrkans enhet för forskning och analys
Detta projekt fokuserar på det samtida bildbruket inom Svenska kyrkan. Kyrkans bildkultur och bildteologi är ett angeläget forskningsområde och i detta projekt undersöks särskilt kyrkans multimodala kommunikation utifrån ekokritiskt orienterade forskningsfrågor. I fokus för studien är därför främst sådana bilder och filmer som används för att kommunicera kyrkans hållbarhetsarbete och som på olika sätt berättar om kyrkans natursyn.
Kyrkorummets utformning har alltsedan medeltiden varit en plats för multimodal kommunikation där bilder fått stort utrymme. Kyrkokonstens historiska betydelse och funktion är väl belagd i den konst- och kulturhistoriska forskningen. Men 2000-talets utveckling, där kyrkan inte längre är statskyrka och nu agerar som en självständig aktör i ett större digitalt medielandskap, är ännu inte närmare undersökt. Svenska kyrkans ibland kommunikation beskrivs som en form av mission samtidigt som den också syftar till att sprida och befästa kyrkan som ett varumärke. Vilka visuella budskap och berättelser kommuniceras i och med detta och vad innebär de ur ett teologiskt perspektiv? Projektet pågår 2024–2026.
Forskare, Svenska kyrkans enhet för forskning och analys
Syftet med projektet är att undersöka såväl majoritets- som minoritetssamfundens ansvar och agerande vid lokala eller nationella katastrofer utifrån olika perspektiv. Under lång tid att politiska beslutsfattare identifierat det lokala församlingslivets viktiga roll när en kris eller katastrof inträffar. Det handlar om samtal och att vara medmänniska, men också om förväntningar som i att upprätthålla lokaler och sprida samhällsinformation till befolkningen, vilka statliga, regionala och lokala myndigheter inte annars når.
Forskare, Svenska kyrkans enhet för forskning och analys