Ett antal personer slår en äng med lie
Lyssna

Dags att slå Öster-ängen på Österängen

Strax intill Österängskyrkan, i slänten ned mot Skrämmabäcken, är gräsmattan oklippt. Det lyser vitt av rölleka, gult av kärringtand, blått av knölklocka och rött av skogsklöver. En söndag i slutet av augusti var det dags att ta fram liarna och slå det höga ängsgräset.

-          Vi har faktiskt hittat över 50 olika arter, berättar biologen Magnus Apelqvist som är aktiv i Biosfärområdet Östra Vätterbranterna. Initiativet till ängen kommer från dem.

Magnus är också engagerad i Immanuelskyrkan. Dess hållbarhetsgrupp har nu ”adopterat” ängen. På så sätt blir satsningen ekumenisk. Även Sofiakyrkans klimatgrupp har engagerat sig i Öster-ängen.

Gemensam vårdnad av ängen

–         Vid Immanuelskyrkan har vi bara en bok. Österängskyrkan nappade då på att omvandla sin gräsmatta till äng, så nu har vi gemensam vårdnad, säger han.

Arbetsinsatsen under året är liten.

–         Vi har varit här och bland annat tagit bort tistlar och skräppor och satt små plantor, säger Axel Pihl i hållbarhetsgruppen.

Resultatet, den blommande ängen, är de mycket nöjda med.

Ger biologisk mångfald

–         Ängen är viktig för den biologiska mångfalden, men har nästan försvunnit från det svenska landskapet under hundra år, säger han.

Varför ska då Svenska kyrkan anlägga en äng? Kjell Danfors är präst i Österängskyrkan:

-          Vi är inte separerade från skapelsen, det blir ängen en påminnelse om. Sedan är det ju vackert med en mångfald av blommor och insekter.

Insekter viktiga

Just insekterna är en viktig poäng med satsningen. En skylt intill ängsmarken – den är stor som en fotbollsplan ungefär – har rubriken ”fjärilsrestaurang”. För utan blommande växter klarar sig inte fjärilar, bin, humlor och många andra insekter. De i sin tur pollinerar andra växter;  utan insekterna står mycket av vårt jordbruk sig slätt.

Faktum är att det är två ängar invid varandra på Österängen. Vätterhem – som äger området – har anlagt en strax intill. ”Let it bee” säger en humla på deras skylt (en del har ju undrat över varför man låtit gräsklipparen stå still).

Nu klarar sig inte ängen utan människans hjälp. Ängsmarkerna har skapats under tusentals år genom ett samspel mellan natur och människa. Slåtter är därför viktigt – men först när blommorna fröat av sig.

Dags att slå ängen

I slutet av augusti slogs Öster-ängen. Av ängsgräset – höet – gjordes en hässja på gammalt vis.

–         Det är viktigt att slå gräset och ta bort det och därmed ta bort näring. Ängen ska vara så näringsfattig som möjligt så att växterna får utrymme att växa, säger Axel Pihl.

Alla inblandade räknar med att ängstanken ska få leva vidare.

–         Jag tror att det finns ett intresse från kyrkan att behålla ängen. Den har inte bara ett symbolvärde utan gör verklig skillnad. Så låt många blommor blomma, säger Kjell Danfors.  

Text: Erik Lindfelt/Mikael Bergström