– Ekonomi, ekologi, sociala frågor och andlighet ska vägas på lika villkor, sammanfattar Göran Enander sitt utredningsförslag.
Det handlar om drygt 400 000 hektar skog, mark och fonder (så kallade prästlönetillgångar) värt cirka 43 miljarder kronor, och hur den skogen ska skötas långsiktigt.
Göran Enander, tidigare bland annat ordförande i Naturskyddsföreningen, generaldirektör för Skogsstyrelsen och landshövding, fick uppdraget 2023 att utreda Svenska kyrkans framtida skötsel av sin skog.
– Det var många motioner till kyrkomötet 2021, som då beslöt att det skulle tillsättas en utredning. Kyrkostyrelsen beslutade om direktiven i december 2022 och jag startade i april 2023, så det har tagit lite tid.
Omfattande uppdrag
Uppdraget var förstås omfattande.
– Jag frågade bland andra ärkebiskopen om utredningen bara var för att få den ”varma potatisen att kallna”, eller om de ville ha en förändring. Förändring var svaret, så då tog jag uppdraget.
Resultatet, en utredning på hela 415 sidor, har fått jägmästare att kritisera slutsatsen, stiften att ifrågasätta siffror och skapat en stor intern och extern debatt, där också uppfattningen finns att det är en omställning till mer varsamt skogsbruk som är en långsiktig nödvändighet.
Enander föreläste i Jönköping
Om detta berättade Göran Enander när han söndag 2 februari besökte Kristinagården i ett arrangemang av Jönköpings församlings arbetsgrupp Färdplan för klimatet. Här berättade han om hur han och hans utredningsgrupp har tänkt när det handlar om en omställning som påverkar Svenska kyrkans skogsbruk radikalt och stiftens inkomstbortfall i form av minskad avverkning, men – enligt hans uppfattning – gynnar klimatmålen och långsiktigt kan öka inkomsterna från skogen.
– Inkomsterna kommer att minska de första fem åren med 25 procent – med drygt 100 miljoner per år. Det har jag varit tydlig med. Det är viktigt att vara transparant. Detta för att klara klimatomställningen, den biologiska mångfalden och internationella åtaganden.
I dag avsätts i genomsnitt 10 procent av skogen för att skyddas, något lägre i Växjö stift. Utredningen föreslår en ökning till 20 procent.
”Kan bilda kyrkoreservat”
– Jag föreslår också att man vid kalhyggen lämnar kvar 15 procent, vilket kan vara vid vattendrag eller särskilda biotoper. Mitt förslag är att man ska bilda kyrkoreservat av de finaste områdena. Samtidigt ligger mitt förslag ändå under det som FN beslutade i Montreal 2022, 30 procent, vilket jag fått en del kritik för från miljöhåll.
Växjö stift tillhör det stift i landet som påverkas mest i egenskap av stor skogsägare.
– Men jag vill vara tydlig med att Svenska kyrkan har bedrivit ett ganska hårt skogsbruk. När jag då föreslår att man ska skydda skog, blir det brist på avverkningsbart virke. Men jag tycker inte riktigt att kritikerna använder blanka vapen.
För att kompensera för det ekonomiska bortfallet vid minskad avverkning, föreslår Göran Enander en solidarisk hållbarhetsavgift för alla församlingar från 2027 på omkring 0,4-0,8 öre, som ger kompensation till de som förlorar intäkter.
– I praktiken blir det storstäderna som får vara med och betala till landsbygdsförsamlingarna, konstaterar han.
Avgift under en övergångsperiod
Samtidigt poängterar Göran Enander att hållbarhetsavgiften är under en övergångsperiod.
– Den ska inte gälla i alla tider. När uttaget av timmer från skogen längre fram ökar igen, behöver man inte längre ta ut den avgiften.
Långsiktigt ska omställningen leda till en värdeökning av skogen.
– Vi får en värdeökning genom större timmerandel. Men innan dess blir det mer knapert.
En viktig del är skogens betydelse ur andligt och socialt perspektiv.
– Det handlar om ett mer varsamt skogsbruk, vilket bygger på teologernas resonemang kring skapelsen som jag har försökt transformerna till skogsförvaltning. Det har ju funnits stridigheter i Sverige där idrottsföreningar, barnverksamhet och liknande har kritiserat Svenska kyrkan för att tätortsnära skog har avverkats.
”Hade väntat mig kritik”
Utredningen har fått kritik från flera håll men också positivt bemötande.
– Jag hade väntat mig kritik, men jag hade inte räknat med att kritikerna skulle trixa med siffrorna. Men de små skogsägarna tycker att utredningen är bra, att den pekar på att de stora skogsägarna ska ta större ansvar, säger Göran Enander.
Själv konstaterar han att den omställning som han föreslår är en del i att Sverige ska klara miljömålen till 2030.
– Svenska kyrkan svarar för 2 procent av den produktiva skogsmarken med sina 406 000 hektar. Det är en viktig signal att en stor skogsägare tar dessa steg. Samtidigt har kyrkan stor frihet att själv besluta om sin framtida skogsförvaltning. Staten anger bara minimikrav, säger Göran Enander.
Reportage: Mikael Bergström
Fotnot: Svenska kyrkans 600 resultatenheter erbjuds att svara på utredningen under remisstiden fram till 25 februari. Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare. Växjö stift har näst mest skog av stiften efter Härnösands stift, men högre bonitet, alltså växtkraft.
Kyrkans skog en utmaning i balans mellan produktion, mångfald och sociala värden
Svenska kyrkan är landets femte största skogsägare, med drygt 400 000 hektar, värt cirka 43 miljarder kronor inklusive mark och fonder. Men hur ska skogen skötas? Utredningen Kyrkan och skogen, som nu är ute på remiss har väckt stor uppmärksamhet och kan ge stor påverkan på Svenska kyrkans ekonomi.
– Utredningen speglar en ideologi som inte bygger på fakta och verklighet. Kyrkoordningen säger redan att grundstommen för skogsförvaltning ska vara ekonomi samt sociala och miljömässiga värden, vilket också är första paragrafen i skogsvårdslagen. Men ordet andlig hållbarhet har tillkommit i utredningen. Utredningen vänder också på begreppen och anger att skötseln ska ha sociala och andliga värden med hänsyn till ekonomin, säger Bert-Åke Näslund, pensionerad jägmästare och andre vice ordförande i Jönköpings församlings kyrkoråd.
Det är en omfattande utredning Kyrkan och skogen – ansvar, handling och hopp (415 sidor) som utredare Göran Enander och hans kansli har tagit fram på uppdrag av Kyrkostyrelsen efter beslut 2022.
Målsättningen är ”att säkerställa en så ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt andligt och existentiellt hållbar skogsförvaltning som möjligt, där vikten av aspekter som mänskliga rättigheter, biologisk mångfald och klimatet ska förtydligas, samt överväga hur detta bäst redovisas”, skriver utredningen.
Ett av målen är till exempel att ”Utredningen ska leda till ett förändrat ställningstagande eller agerande från Svenska kyrkan för att bidra till att möta utmaningarna i klimatkrisen och hotet mot den biologiska mångfalden”.
En långsiktig strategi för skogsskötsel innehåller samtidigt en rad perspektiv och hänsyn som gör detta till en komplex fråga.
Mer skog ska skyddas
Enkelt uttryckt handlar det om att mer skog ska skyddas, alltså lämnas orörd och att avverkningar och kalhyggen ska minska. I stället betonas den biologiska mångfalden och skogens betydelse socialt, andligt och för rekreation lyfts fram och får samma betydelse som det ekonomiska värdet som kommer från gallring och slutavverkning.
– Redan idag skyddar Svenska kyrkan tio procent av sin skog, medan lagen säger fem procent. Utredningen föreslår nu att det ska öka till 20 procent. När man skyddar skog så tar man äldre skog, alltså den skog som står på tur att avverkas. Så det blir en dramatisk skillnad, menar Bert-Åke Näslund.
”Finns ingen konsekvensanalys”
Med ett helt yrkeslivs erfarenhet som jägmästare och anställning på bland annat Skogsstyrelsen, tycker han att utredningen har en del brister.
– Den svenska skogsindustrin har idag ett exportvärde på 160 miljarder kronor och 140 000 anställda, inklusive förädlingsledet. Det finns ingen konsekvensanalys vad som händer om man gör stora förändringar för landets femte största skogsägare, tycker han.
Dessutom konstaterar han att den statliga utredning som tillsattes i februari 2024 har som fokus ”att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart svenskt skogsbruk och en växande bioekonomi”.
– Här är det fokus på att få så mycket produktion som möjligt av skogen, konstaterar han.
Stora ekonomiska konsekvenser
Den analys som Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), gjort av utredningen Kyrkan och skogen och som Kyrkans Tidning berättar om, visar på stora ekonomiska konsekvenser om utredningens förslag genomförs.
För Svenska kyrkan totalt kan det handla om minskade nettointäkter i storleksordningen 100 miljoner kronor årligen, men med stora variationer mellan stiften.
Växjö stift stor skogsägare
Jönköpings församling har knappt någon skog alls. Men Växjö stift är en stor skogsägare, näst störst av stiften, efter Härnösand. Dessutom växer skogen ”bättre” i Växjö stift.
På kort sikt, upp till tio år, skulle Växjö stift tappa cirka 70 procents avkastning per år, eller i pengar cirka 57 miljoner kronor per år. Tittar man på längre sikt, upp till 100 år, blir siffrorna bättre, med en minskad avkastning på knappt 30 procent per år.
Utredningens förslag är att införa en solidarisk hållbarhetsavgift som innebär att stiften får betala cirka 0,7 till 1,5 öre på varje medlemskrona.
– Samtidigt är det sagt att kyrkans verksamhet med gudstjänster, diakoni, barn- och ungdomsverksamhet med mera, inte får påverkas. Då handlar det i stället om att höja kyrkoskatten, säger Bert-Åke Näslund.
Tycker perspektiv saknas
Han tycker också att vissa perspektiv saknas i utredningen:
– Svenska kyrkan arbetar med Färdplan för klimatet och har under lång tid varit positiv till att hyra ut sin mark till den som vill satsa på solcellsparker eller vindkraft, men det tas inte upp. Dessutom har en hel del mark sålts till kommuner för bostadsbyggande. Svenska kyrkan ska vara en röst i samhället och kyrkans skogar är en del av den svenska skogen.
Men Bert-Åke Näslund ser också bra förslag i utredningen.
– Man vill förlänga omloppstiden, alltså hur länge ett träd ska växa innan avverkning. Om man låter det växa 10-20 år längre så innebär det att trädet blir större och lagrar mer kol.
Samtidigt tycker han att utredningens förslag att höja den lägsta åldern för när slutavverkning får ske, inte rimmar med dagens verklighet, och i stället riskerar slutavverkningen att ske tidigare än vad som i praktiken sker idag.
Utredningen Kyrkan och skogen är nu ute på remiss och kyrkorådet i Jönköpings församling har tillsatt en arbetsgrupp som till nästa sammanträde ska ta fram ett förslag till yttrande, inför den slutliga behandlingen av utredningens förslag vid Kyrkomötet i höst.
– Så frågan om hur vi ska sköta skogen kan mycket väl bli en diskussion inför årets kyrkoval, gissar Bert-Åke Näslund.
MIKAEL BERGSTRÖM
Mer fakta:
Växjö stift förvaltar cirka 60 000 hektar mark och cirka 48 000 hektar skogsmark.
Läs mer: https://www.svenskakyrkan.se/skogsutredning