I en gul äldre stenbyggnad på området, Framtiden, kallad, har kommunala bostadsbolaget Vätterhem skapat en gemensamhetslokal.
Här startade Svenska kyrkan hösten 2024 en öppen förskola.
– Det är en mobil öppen förskola. Vi har köpt in lekutrustning som vi förvarar i ett förråd och det har kommit fem-sex familjer varje gång, säger Stina Dittschlag, diakon i Bymarkskyrkan, som har ansvaret för Svenska kyrkans verksamhet på Strandängen.
Verksamheten ska utvecklas under 2025. Här finns tankar på samtal om Bibeln, skrivarstuga och samtalsgrupp om existentiella frågor, med hjälp av ideella krafter.
Stina Dittschlag och prästen Tore Karlsson tycker att atmosfären på Strandängen är väldigt fin.
”En härlig gemenskap”
– Det är en härlig gemenskap, ett område där människor bryr sig om varandra, säger Stina.
– En välkomnande och tillåtande atmosfär där man arbetar gemenskapsfrämjande och har ett intresse för oss. Vi vill utveckla kontakten med skolan och vi har redan goda kontakter med områdets tre äldreboenden. Det ska bli riktigt, riktigt roligt att utveckla vår verksamhet här i detta vackra område, säger Tore Karlsson.
Svenska kyrkan har gått med i nätverket ”Hjärta för Strandängen” där bland andra Bankeryds missionskyrka och Fjällstugan ingår, och det arrangeras till exempel andakter, språkcafé, våffelcafé och julmarknad i den gemensamma lokalen.
En rad etableringar
Den ständigt ökande befolkningen på Strandängen är i blandade åldrar och familjekonstellationer. Förutom närheten till Vättern och den fina naturen, sker en rad etableringar som gym, restauranger och butiker och Vätterhem ska skapa ett torg på området. Vid infarten pågår dessutom det uppmärksammade bygget av ny skola, Djupadalsskolan.
Bengt Rydell bor på Strandängen sedan några år, och följer utvecklingen av området.
– Jag hoppas att aktiviteter för såväl barn och ungdomar som äldre kan utvecklas och att det blir samlingspunkter där man till exempel kan arrangera skrivargrupper och promenadgrupper. Olika sätt att träffa sina grannar, säger Bengt Rydell, som tillsammans med en arbetsgrupp inom Jönköpings hembygdsförening håller på med en bok om Kortebo där Strandängen blir en del.
Ebba Ramsay profilerar Strandängen
Bengt höll i januari tillsammans med Nils Hjort också föreläsning i Bymarkskyrkan om både Strandängen och den person som är starkt förknippad med området – Ebba Ramsay.
Ebba Ramsay, författare, översättare, konstnär och filantrop, är historiskt starkt förknippad med Strandängen, eller Vilhelmsro som det då hette. Park och gator bär hennes namn, några ursprungliga hus finns kvar och informationstavlor ger dagens invånare mer kunskap om Ebba Ramsay.
– En fantastisk kvinna, vilken entreprenör och vilken handlingskraft, säger Bengt Rydell, boende på Strandängen och sedan några år och kunnig på historien om Ebba Ramsay.
Ebba Gustava föddes i Stockholm 1828 som enda dotter till Wilhelm (som namngav Vilhelmsro) Svedin Karström och Carolina Catharina Almqvist. Hon gifte sig 1856 med Carl Magnus Ramsay, kapten vid Väg- och vattenbyggnadskåren.
Startade vårdhem för sjuka barn
Efter boende i såväl Göteborg (där hon startade barnhem) som Jönköping (där hennes man ansvarade för att bygga järnvägen Nässjö-Falköping) och sedan Göteborg igen, återvände hon på nytt till Jönköping och startade bland annat en småskola på Kanalgatan på 1860-talet.
– En dag åkte hon häst och vagn ut till dagens Strandängen och blev så betagen av platsen att hon bestämde att skapa ett barnhem här, berättar Bengt Rydell.
Så sedan Ebbas pappa 1872 köpte en liten gård som fick namnet Vilhelmsro kunde detta hem för ”sjuka och vanföra barn” öppna 1874 i ”Minnet”, det röda trähus som finns kvar än idag. I början av 1900-talet kom det att fokusera enbart på barn med epilepsi, eller fallandesjuka, som det då hette, en sjukdom som då ansågs smittsam. Det var då det första barnhemmet av sitt slag i Sverige.
Ebba Ramsays avtryck i Jönköping och på Strandängen är många, hela tiden med starkt patos och en gnagande ekonomi som var beroende av donationer. Ebba Ramsay avled 1922, 94 år gammal, och är begraven vid Ceciliakyrkan på området.
– Hon hade ett väldigt socialt intresse och var starkt kristen. Hon hade tidigt ett intresse för att se fattiga och epileptiska barns behov. Hon måste ha haft en stark vilja och drivkraft, konstaterar Bengt Rydell.
MIKAEL BERGSTRÖM