Hållbara investeringar 2021

I elva år har Svenska kyrkan tagit fram en rapport om arbetet med hållbarhetsfrågor inom kapitalförvaltningen på den nationella nivån. Rapporten har liksom tidigare år utformats av finansenheten efter samråd med kyrkostyrelsens kapitalförvaltningsråd. Kapitalförvaltningen i stift, pastorat och församlingar tas inte upp i denna rapport. Arbetet med hållbar utveckling bedrivs i hela Svenska kyrkan.

Läs om arbetet på webbplatsen Hållbar utveckling

Read the report Sustainable Investments 2021 in English

Innehållsförteckning

• Året i korthet 
• Uppdrag, förvaltningsmodell och uppföljning
• Finansiell utveckling över längre tid
  
• Resultat och avkastning 2021
  
• Svenska kyrkan som ansvarsfull investerare
• Mer om hållbara investeringar

Året i korthet 

2021 präglades av ett högt risktagande på de finansiella marknaderna och en stark återhämtning i ekonomin efter nedgången i BNP under 2020. Företagens vinstökningar imponerade och låg långt över de prognoser som gjordes i början av året. Vinstökningarna tillsammans med fortsatta stödpaket, expansiv penningpolitik från centralbanker och stigande värderingsmultiplar resulterade i stora uppgångar på världens börser.

Resultatet från kapitalförvaltningen är det starkaste i kronor räknat sedan millennieskiftet. Resultatet blev 1 960 miljoner kronor, motsvarande en avkastning på 19,8 procent. Förvaltningen har genererat en positiv avkastning varje år de senaste tio åren och tagit sig över det långsiktiga avkastningsmålet som sattes år 2000.

Under 2021 fortsatte Covid19-pandemin och nya mutationer av viruset spreds över världen. En stor del av året präglades av hög smittspridning och återkommande förlängningar i nedstängningar och restriktioner.

Klimattoppmötet COP 26 ägde rum i Glasgow. Nationerna antog en klimatpakt i Glasgow, som syftar till att göra 2020-talet till ett decennium av klimatåtgärder och klimatstöd. Beslutspaketet består av en rad överenskomna punkter, bland annat stärkta insatser för att bygga upp motståndskraft mot klimatförändringar, för att minska utsläppen av växthusgaser och tillhandahålla nödvändig finansiering för båda. Nationerna bekräftade på nytt sin skyldighet att uppfylla löftet att tillhandahålla 100 miljarder dollar årligen från utvecklade länder till utvecklingsländer. Och de enades gemensamt om att arbeta för att minska klyftan mellan befintliga utsläppsminskningsplaner och vad som krävs för att minska utsläppen, så att ökningen av den globala medeltemperaturen kan begränsas till 1,5 grader. För första gången uppmanas nationerna att fasa ut kolkraft och ineffektiva subventioner för fossila bränslen. Läs mer om hur vi jobbar med klimatfrågan i våra investeringar längre ner.

I skrivande stund (mars 2022) är kriget i Ukraina ett faktum. Kyrkklockorna i Uppsala domkyrka ringer för fred. Oron är hög på finansmarknaden och ännu en svart svan har på kort tid visat sig.

Nya investeringar

Under 2021 investerade vi i ytterligare två globala aktiefonder. De förvaltas av Ownership Capital och Mirova och syftet var att minska koncentrationsrisken mot vår största förvaltare av globala aktier, Generation Investment Management. Under slutet av 2021 gick vi även in i en för oss ny svensk aktiefond, Odin Sverige. Det är en aktivt förvaltad fond med hög exponering mot små och medelstora bolag. 

Lär mer på webbplatsen Kapitalförvaltning

Tillbaka till innehållsförteckningen

Uppdrag, förvaltningsmodell och uppföljning

Uppdraget från kyrkostyrelsen fokuserar på det långsiktiga resultatet för kapitalförvaltningen för Svenska kyrkans nationella nivå. Det övergripande avkastningsmålet är tre procent per år utöver inflationen, mätt över rullande tioårsperioder.

Den modell vi har inom förvaltningen för att uppnå detta mål består av: allokering av kapitalet (dvs. fördelning mellan olika tillgångsslag), val av förvaltare och uppföljning av förvaltningen. 

Avkastningsmålet, uttryckt i reala termer, sattes år 2000 till sex procent per år, det sänktes sedan till fyra procent 2001 och har sedan 2010 varit tre procent per år.

Läs mer på webbplatsen Kapitalförvaltning

Finansiell utveckling över längre tid

Förvaltningen över 10 år

Ur ett tioårsperspektiv står sig förvaltningen mycket stark. För åren 2012- 2021 har den ackumulerade avkastningen varit 172,9 procent, motsvarande  en genomsnittlig avkastning på 10,6 procent per år. Avkastningsmålet uppgick för samma period till 50,0 procent, motsvarande 4,1 procent per  år (se diagram 1 nedan).

Diagram 1 - Faktisk avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2012-2021

Kapitalförvaltningen har överträffat avkastningsmålet nio av de senaste tio åren. Utfallet för enskilda år har dock varierat kraftigt vilket framgår av stapeldiagrammet (se diagram 2 nedan).

Diagram 2 - Faktisk avkastning, avkastningsmål och jämförelseindex 2012-2021

Tillbaka till innehållsförteckningen

Förvaltningen sedan millennieskiftet: en 22-årsperiod

En del i kyrka-statöverenskommelsen på 1990-talet var att i samband med relationsförändringen år 2000 överföra det av Kammarkollegiet  tidigare förvaltade kapitalet från staten till Trossamfundet Svenska kyrkan.

Tack vare förvaltningens starka resultat under senare år har avkastningen kommit ikapp och förbi avkastningsmålet. Den ackumulerade avkastningen uppgick vid årsskiftet till 216,1 procent medan målavkastningen var 183,6 procent, motsvarande en årlig  avkastning på 5,4 procent sedan millennieskiftet. I reala termer ger det en årlig avkastning på 4,0 procent sedan år 2000. De mycket svaga börsåren 2001, 2002 och 2008 är den främsta orsaken till den svaga avkastningen under det första decenniet på 2000 talet (se diagram 3 nedan).

Diagram 3 - Faktisk avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2000-2021

Tillbaka till innehållsförteckningen

Resultat, avkastning och tillgångar 2021

Resultatet 2021 för Svenska kyrkans kapitalförvaltning på den nationella nivån uppgick till  1 960 miljoner kronor. Detta motsvarar en avkastning på 19,8 procent (jämförelseindex 16,9 procent).

Under nio av de senaste tio åren har avkastningen överträffat den sammanvägda normalportföljens jämförelseindex. 2021 överträffade förvaltningen index med 2,9 procentenheter.

Den främsta anledningen till utvecklingen 2021 är den fortsatta övervikten i globala aktier. Tillgångsslaget hade en mycket stark utveckling under året. 

Marknadsvärdet för placeringstillgångarna uppgick per den 31 december 2021 till   11 519 miljoner kronor (föregående år 9 909 miljoner kronor). I december gjordes ett uttag på 350 miljoner kronor från kapitalförvaltningen till likviditetsförvaltningen på Svenska kyrkans  nationella nivå.

Allokering utifrån en strategisk normalportfölj

För att skapa förutsättningar för att nå det långsiktiga målet utgår vi från en strategisk normalportfölj som vi sedan också använder som referensportfölj vid utvärderingen av vår förvaltning mot en tidshorisont på 10 år.

Beroende på hur de olika marknaderna utvecklas förändras ständigt fördelningen, även kallat allokeringen, mellan tillgångsslagen i vår portfölj.

Fördelningen mellan tillgångsslagen visas i diagram 4, avkastningen per tillgångsslag, tabell 1 och de största aktieinnehaven i tabell 2.

Aktieförvaltning

Aktieförvaltningen bidrog netto med 1 655 miljoner kronor. Högst avkastning bland svenska aktier hade Ethos aktiefond, som förvaltas av SEB, med 38,1 procent (index 39,3). Högst avkastning bland globala aktier och tillväxtmarknaderna (emerging markets) hade Generation IM Global  Equity Fund med 32,8 procent (index 34,0). 

Förvaltarna inom tillgångsslagen svenska och globala aktier presterade som grupp betraktat sämre än sina respektive jämförelseindex (2,4 respektive 2,3 procentenheter sämre). Förvaltarna inom emerging markets, Stewart Investors och Generation, presterade som grupp bättre än sitt jämförelseindex (6,2 procentenheter bättre).

Ränteförvaltning

För första gången sedan millennieskiftet gav ränteförvaltningen en negativ avkastning. Stigande räntor var huvudanledningen till att svenska räntebärande värdepapper sjönk med 0,8 procent under året. Index sjönk med 1,0 procent vilket innebar att förvaltarna som grupp presterade en avkastning som var 0,2 procentenheter högre än index. 

Företagsobligationer gav en positiv avkastning på 1,5 procent under året medan index sjönk 0,6 %. Förvaltaren presterade sålunda en avkastning som var 2,1 procentenheter högre än index. 

Fastigheter

Tillgångsslaget fastigheter bidrog med 8,8 procents avkastning (index 7,0). Avkastningen grundar sig dock till stor del på årliga externa värderingar av bestånden i de olika fastighetsfonderna som vi har investerat i. Dessa värderingar görs årsvis men fastställs ofta långt in i första kvartalet, varför det blir en eftersläpning på ett år i värdeutvecklingen. Den redovisade avkastningen för 2021 års innefattar därför värderingen per den 31 december 2020.

Alternativa placeringar

Alternativa placeringar gav en avkastning på 31,7 procent, vilket är betydligt högre än det absolutavkastande index på KPI + tre procent som vi använder för fastigheter och alternativa placeringar. Eftersom inflationen (KPI) slutade på 3,9 procent för 2021 blev index 7,0 procent. Betydande värdestegringar inom våra onoterade (icke börsnoterade) investeringar bidrog till den starka avkastningen. Som tidigare konstaterats kan dock den löpande värderingen för främst de aktierelaterade investeringarna och till stor del även illikvida tillgångarna vara förknippad med en stor portion osäkerhet. I de allra flesta av våra innehav inom  detta tillgångsslag får man avvakta till förfall, innan man kan fastställa resultatet.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Diagram 4 - Fördelning mellan tillgångsslag den 31 december 2021

Tabell 1 - Resultat och avkastning 2021 per tillgångsslag samt en femårig översikt

Tabell 2 - Våra största innehav i aktier per den 31 december 2021

Hållbarheten i portföljen 2021: ett axplock

Hur vet vi att de bolag vi investerar i är hållbara? Full insyn kommer vi aldrig att få, men vi kan med hjälp av externa dataleverantörer göra en genomlysning, så kallad screening, av portföljen och få en bild av hur väl bolagen jobbar med hållbarhet. Om något bolag bryter mot internationella konventioner och andra ramverk för människor, miljö och antikorruption, så får vi rapporter om det. Och de förvaltare vi anlitar mäter på olika sätt hållbarheten i sina fonder, som vi får ta del av. Man brukar prata om ESG, Environmental, Social and Governance, dvs miljö, sociala aspekter och bolagsstyrning. Eller kort och gott: företagsansvar. 

Svenska kyrkans portfölj har höga betyg och klarar Parisavtalet

Vår portfölj uppvisar även i år höga betyg för hållbarhet. Det gäller både när man ser till vilka varor och tjänster som bolagen tillverkar, och hur själva tillverkningsprocessen ser ut, dvs arbetsförhållanden i egna eller leverantörers fabriker, utsläpp till luft, mark och vatten, och så vidare. Bolagen är sällan inblandade i allvarliga incidenter och andra överträdelser av internationella ramverk. Visst finns problem, inte minst de svenska storbolag som på sistone hamnat i blåsväder till följd av avslöjade fall av just korruption. I sådana fall agerar vi enskilt eller ihop med andra investerare. Men generellt sett sker detta ytterst sällan i våra portföljbolag, vilket delvis beror på att många tillhör branscher med låg risk för allvarliga överträdelser. Men de har också ofta ett bättre arbete med att förebygga risker i sin verksamhet, inte minst i leverantörskedjan som ofta återfinns i Asien. De flesta incidenter handlar om arbetsmiljöproblem, digital övervakning och brist på fackliga rättigheter. Vi har tre sådana fall som inkom under 2021 och har tagit dem vidare till berörda förvaltare.

Klimatprofilen i portföljen är också tydlig och i linje med målet om en global uppvärmning på under två grader jämfört med förindustriell tid, som världen kom överens om 2015 genom Parisavtalet. Parisavtalet strävar efter att begränsa uppvärmningen till högst 1,5 grader i genomsnitt på global nivå, ett mål som vi dessvärre är på väg på att överträda. Enligt senaste rapporten från IPCC som släpptes den 28 februari 2022 är vi med nuvarande inriktning på väg mot tre graders uppvärmning.

Ny fond möter många av de globala målen

Svenska kyrkan investerar en hel del i mikrofinansiering. Det är ett sätt att uppnå god finansiell avkastning till relativt låg risk. Tillgångsslaget samvarierar inte med andra tillgångsslag, t ex börsnoterade bolag, och gör samtidigt en anmärkningsvärt stor samhällsnytta för både människor och miljön. 

Sedan starten 2018 har en av de mikrofinansfonder vi investerar i, Impact Opportunity som förvaltas av SEB, försett 80 institutioner i 40 utvecklingsländer med kapital i lokala valutor motsvarande en knapp miljard svenska kronor. Sammanlagt omkring 62 000 låntagare har nåtts av pengarna, som finansierat i första hand småföretagare, ca 50 000 st, med små lån för att de ska kunna bygga upp och utveckla sin verksamhet. Av dessa småföretagskunder är drygt 12 000 jordbrukare som får chansen att ställa om till mer hållbara jordbruksmetoder, köpa en traktor eller utvidga sin djuruppfödning. 

Fonden har också investerat i Sri Lankas första gröna obligation, som ges ut i syfte att bromsa förlusten av biologisk mångfald och skapa skydd mot klimatförändringarna. Obligationen vänder sig bland annat till lantbrukare för att stimulera dem att använda flera lokala frösorter, något som ökar den biologiska mångfalden. Jordbruket använder mängder med vatten, och med obligationen får bönderna möjlighet att installera droppteknik där varje gröda får exakt så mycket vatten den behöver, vilket sparar enorma mängder vatten. 

Solceller är givetvis ett inslag i fonden, då tekniken är både billig och enkel att installera i minsta hydda, och ger många fördelar. Med en solcell kan barnen få en lampa till läxläsningen och mobilerna kan laddas. Elen från solcellerna ersätter den dyra fotogenen, som dessutom är brandfarlig och skapar luftvägsproblem med sina sotpartiklar. 

Fonden finansierar även studielån och bostadslån till människor med låga inkomster, så att de kan komma ur fattigdomsfällan. 

Sammantaget medverkar fonden till att finansiera flera av de 17 globala målen för hållbar utveckling.

Läs mer om de globala målen här. 

Tonen från toppen som inger hopp – fyra röster 2021

Svenska kyrkan på klimattoppmötet i Glasgow 

Svenska kyrkan centralt följer och deltar i varje klimattoppmöte som en av flera viktiga aktörer inom civilsamhället. Mötet 2021, COP26, ägde rum i Glasgow, i november. Kyrkor och organisationer runt om i världen lämnade in över 150 000 namn i en namninsamling för klimaträttvisa. Från Sverige var det över 13 000 som höjde rösten för ambitiösa klimatåtaganden som tar klimatnödläget på allvar. ⁸ Antje Jackelén, ärkebiskopen, talade vid ett interreligiöst möte om ansvaret hos alla andliga ledare, om vikten av en rättvis klimatomställning och att vi lyssnar till vetenskapen.⁹ 

Finansbranschens viktiga roll i klimatomställningen blev än mer tydlig, när Mark Carney, som förut var chef för den brittiska centralbanken och nu är FN:s särskilda sändebud för klimat och finans, under COP26 sa: ”The core message today is that the money is there, the money is there for the transition, and it’s not blah blah blah”¹⁰, som Greta Thunberg brukar hävda. Alltså att pengar finns, de finns för omställningen, och det är inte bara snack.

Internationella Energimyndigheten, IEA, presenterade under våren sin rapport där de stakade ut vägen till en fossilfri värld 2050. Enligt IEA måste bland annat alla nya investeringar i fossil energi upphöra redan nu, och fossildrivna bilar sluta säljas efter 2035. All el i världen är förnybar eller når netto-nollutsläpp 2040.¹¹ Att snabbt ersätta fossil energi med förnybar kan skapa miljontals jobb, en starkare energibransch och högre tillväxt i världen, enligt rapporten.

Även FN:s generalsekreterare António Guterres höjer tonläget efter att ha läst IPCC:s senaste rapport från augusti. Den internationella klimatpanelens rapport är en röd varningsflagg för mänskligheten, säger Guterres. Ska vi klara klimatkrisen menar han att vi måste ställa om energisektorn snarast, inte bygga nya kolkraftverk framöver utan i stället fasa ut befintlig koleldning, växla över subventioner från fossila bränslen till förnybar energi och fyrdubbla sol- och vindkraften till 2030. ”Lösningarna är tydliga. Om vi svarar på denna kris med solidaritet och mod, så kan vi alla få grönare, mer inkluderande och starka ekonomier, renare luft och bättre hälsa.”¹²

Nytt investerarforum mot korruption

Korruption skadar såväl bolagens lönsamhet som investerarnas avkastning. Dessutom lägger sig korruption som en våt filt över allt arbete med miljö och arbetsförhållanden i bolagen. Svenska kyrkan startade därför under hösten 2021 en investerargrupp inom Transparency International Sverige, som ett svar på att vi som investerare behöver bättre förståelse för hur bolagen jobbar mot korruption och hur de kan bli bättre. Transparency International är en global organisation som sprider kunskap om hur man kan motverka korruption i alla dess former. De ger varje år ut ett index där de rankar världens länder. Sverige som stat kommer ut bland de bästa, men vi har haft flera företag i blåsväder de senaste åren. Investerargruppen inom Transparency International Sverige kallar sig Investors Integrity Forum och vänder sig främst till svenska bolag, för att kunna vara både ett stöd och en påtryckare för att bolagen ska jobba mer genomgripande med att minska riskerna för korruption. Läs mer om Investors integrity forum här.

Nya krav på granskning av mänskliga rättigheter och miljö

EU har lyssnat på finansbranschen och tagit fram sin gröna taxonomi, eller klassificeringssystem, för vad som kan kallas grönt utifrån vetenskapliga grunder. De sociala frågorna har också behandlats på EU-nivå, men är svårare att mäta. Som investerare har vi länge sett att mänskliga rättigheter i leverantörskedjan är en svag länk hos bolagen. En lagstiftning är dock i antågande från EU, med bindande krav på större bolag att göra en genomlysning (due diligence) av sina risker att bryta mot dels mänskliga rättigheter dels miljö. Under 2021 ordnade Svenska kyrkan tillsammans med en grupp andra svenska investerare, inom nätverket Hållbart värdeskapande, tre seminarier om hur företag bäst kan jobba med mänskliga rättigheter i hela sin värdekedja, inte minst i leverantörsledet. Gruppen anlitade expertorganisationen Shift, som är ledande i dessa frågor.¹⁴

 Svenska kyrkan jobbar med hållbarhet i sin kapitalförvaltning av två skäl. Det ena är etiskt och moraliskt, som handlar om respekten för allt liv på jorden. Det andra är ekonomiskt - om inte vår planet kan förse oss med ett drägligt klimat och fungerande ekosystemtjänster står vi oss slätt i vår strävan efter en stabil och stark ekonomi, som kan ge finansiell avkastning. Och om inte människors grundläggande rättigheter respekteras runt om i världen kommer vi inte att kunna genomföra de stora förändringar i samhället som behöver ske i rask takt för att klara ekonomin, och något betydligt större, bevara framtidstron för oss alla.