Hållbara investeringar 2022

För tolfte året i rad har Svenska kyrkan tagit fram en rapport om arbetet med hållbarhetsfrågor inom kapitalförvaltningen på den nationella nivån. Rapporten har liksom tidigare år utformats av finansenheten efter samråd med kyrkostyrelsens kapitalförvaltningsråd. Kapitalförvaltningen i stift, pastorat och församlingar tas inte upp i denna rapport. Arbetet med hållbar utveckling bedrivs i hela Svenska kyrkan.

Läs om arbetet på webbplatsen Hållbar utveckling

Read the report Sustainable Investments 2022 in English

Innehållsförteckning

• Året i korthet 
• Uppdrag, förvaltningsmodell och uppföljning
• Finansiell utveckling över längre tid
  
• Resultat och avkastning 2022
• Svenska kyrkan som ansvarsfull investerare

Året i korthet 

 År 2022 har präglats av kriget i Ukraina. Den humanitära krisen i krigets spår är enorm och miljontals människor är på flykt. På årsdagen av Rysslands anfall mot Ukraina ringer kyrkklockorna i Uppsala domkyrka återigen för fred.
Året inleddes med förhoppningen att Covid19-pandemin skulle klinga av och att den ekonomiska återhämtningen som inletts 2021 skulle fortsätta. Kriget i Ukraina grusade förhoppningen om återhämtningen och förstärkte de problem med inflation och energibrist som grundlades under pandemin. Centralbanker genomförde kraftfulla räntehöjningar för att försöka bromsa inflationen. Succesivt tilltog också oron för en försvagad ekonomisk tillväxt globalt.

Efter en treårsperiod med exceptionellt hög avkastning på aktiemarknaden kom en nedgång. Svenska aktier sjönk med närmare 23 procent. Globala aktier och aktier på tillväxtmarknader (emerging markets) omräknat i svenska kronor sjönk närmare 6 procent respektive 8 procent.
Räntebärande värdepapper och företagsobligationer sjönk med närmare 8 procent respektive 11 procent. Det är ett historiskt svagt år för tillgångsslaget räntor och den negativa avkastningen förklaras främst av kraftigt stigande obligationsräntor.

Året var således svagt avkastningsmässigt för de båda tillgångsslagen aktier och räntor. Expansiv penningpolitik från centralbanker och stigande värderingsmultiplar som tidigare år drivit uppgången har vänts till sin motsats. Resultatet blev -1 095 miljoner kronor, motsvarande en avkastning på -9,5 procent. Förvaltningens tioåriga svit med positiv avkastning bröts därmed 2022.
Under året ägde två större miljörelaterade möten rum. Det första, klimattopp-mötet COP27 i Sharm El Sheikh, bekräftade fortsatt 1,5-gradersmålet, men experter konstaterar att med nuvarande omställningshastighet och ambitioner kommer det vara svårt att nå.¹

Det andra mötet var FN:s möte om biologisk mångfald COP15, i Montreal, där ett nytt globalt ramverk antogs, Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework.² Ramverket betraktas som en milstolpe och innehåller bland annat mål som väntas bidra till att vända den negativa trenden för biologisk mångfald. En tydlig målsättning är 30 x 30-målet vilket syftar till att minst 30 procent av världens land- respektive marina resurser ska stå under skydd senast 2030.

Läs mer om hur vi arbetar med klimatfrågan och andra hållbarhetsfrågor i våra investeringar längre ner på sidan.

Nya investeringar

Under 2022 investerade vi i SEB Nordic Green Energy. Fonden kommer att investera i solcellsparker, bergvärme, vattenkraftverk, kraftvärme och lösningar för energilagring huvudsakligen i Sverige men även i övriga Norden. Vår fondinvestering ligger i linje med att identifiera intressanta placeringar inom tillgångsslaget alternativa placeringar med ett tydligt fokus på hållbarhet, till exempel klimatfrågan. Vi fortsatte även att investera i mikrofinans genom SEB Microfinance Fund X och fastigheter genom en förlängning av investeringen i Domestica Bostäder II med fem år.

Lär mer på webbplatsen Kapitalförvaltning

Tillbaka till innehållsförteckningen

Uppdrag, förvaltningsmodell och uppföljning

Uppdraget från kyrkostyrelsen fokuserar på det långsiktiga resultatet för kapitalförvaltningen för Svenska kyrkans nationella nivå. Det övergripande
avkastningsmålet är tre procent per år utöver inflationen, mätt över rullande tioårsperioder.

Den modell vi har inom förvaltningen för att uppnå detta mål består av: allokering av kapitalet (dvs. fördelning mellan olika tillgångsslag), val av förvaltare och uppföljning av förvaltningen. Avkastningsmålet, uttryckt i reala termer, sattes år 2000 till sex procent per år, det sänktes sedan till fyra procent 2001 och har sedan 2010 varit tre procent per år.

Uppföljningen av hållbarhetsaspekterna i kapitalförvaltningen fokuserar på klimat- och miljöfrågor, mänskliga rättigheter och korruption i syfte att säkerställa en god etisk förvaltning och att bidra till FN:s hållbarhetsmål och Parisavtalet gällande begränsningar av den globala uppvärmningen. Uppföljningen tar stöd i skrivningarna i finanspolicyn och placeringsanvisningar för etik och hållbarhet.

Läs mer på webbplatsen Kapitalförvaltning

Finansiell utveckling över längre tid

Förvaltningen över 10 år

Ur ett tioårsperspektiv står sig förvaltningen stark. För åren 2013–2022 har den ackumulerade avkastningen varit 126,4 procent, motsvarande en genomsnittlig avkastning på 8,5 procent per år. Avkastningsmålet uppgick för samma period till 68,1 procent, motsvarande 5,3 procent per år (se diagram 1 nedan).

Diagram 1 - Faktisk avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2013-2022

Kapitalförvaltningen har överträffat avkastningsmålet åtta av de senaste tio åren. Utfallet för enskilda år har dock varierat kraftigt vilket framgår av stapeldiagrammet (se diagram 2 nedan).

Diagram 2 - Faktisk avkastning, avkastningsmål och jämförelseindex 2013-2022

Tillbaka till innehållsförteckningen

Förvaltningen sedan millennieskiftet: en 23-årsperiod

En del i kyrka-statöverenskommelsen på 1990-talet var att i samband med relationsförändringen år 2000 överföra det av Kammarkollegiet tidigare förvaltade kapitalet från staten till Trossamfundet Svenska kyrkan.
De senaste årens starka utveckling ledde till att avkastningen under 2021 kom i kapp och förbi det ackumulerade avkastningsmålet om man mäter det sedan starten år 2000. 2022 års negativa utveckling i relation till årets målavkastning, som under detta år var ungefär tre gånger så hög som tidigare år till följd av den kraftiga inflationen, har dock lett till att avkastningen sedan start nu understiger den ackumulerade målavkastningen.
De mycket svaga börsåren 2001, 2002 och 2008 är den främsta orsaken till den svaga avkastningen under det första decenniet på 2000 talet (se diagram 3 nedan).

Diagram 3 - Faktisk avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2000-2022

Tillbaka till innehållsförteckningen

Resultat, avkastning och tillgångar 2022

Resultatet 2022 för Svenska kyrkans kapitalförvaltning på den nationella nivån uppgick till -1 095 miljoner kronor. Detta motsvarar en avkastning på -9,5 procent (jämförelseindex -4,9 procent).
Under åtta av de senaste tio åren har avkastningen överträffat den sammanvägda normalportföljens jämförelseindex men där avkastningen för 2022 blev 4,6 procentenheter lägre än detta index. Den främsta anledningen till detta är att våra förvaltare av svenska och globala aktier inte nått indexavkastning. Vår undervikt i svenska aktier bidrog positivt relativt jämförelseindex då svenska aktier hade en svag utveckling under året.
Marknadsvärdet för placeringstillgångarna uppgick per den 31 december 2022 till 10 324 miljoner kronor (föregående år 11 519 miljoner kronor). I december gjordes ett uttag på 100 miljoner kronor från kapitalförvaltningen till likviditetsförvaltningen på Svenska kyrkans nationella nivå.

Allokering utifrån en strategisk normalportfölj

För att skapa förutsättningar för att nå det långsiktiga målet utgår vi från en strategisk normalportfölj som vi sedan också använder som referensportfölj vid utvärderingen av vår förvaltning mot en tidshorisont på 10 år.
Beroende på hur de olika marknaderna utvecklas förändras ständigt fördelningen, även kallat allokeringen, mellan tillgångsslagen i vår portfölj.
Fördelningen mellan tillgångsslagen visas i diagram 4, avkastningen per tillgångsslag, tabell 1 och de största aktieinnehaven i tabell 2.

Aktieförvaltning

Aktieförvaltningen utgör portföljens största tillgångsslag och bidrog negativt under året med -1 067 miljoner kronor, motsvarande en avkastning på - 9,3 procent. Största negativa bidragsgivare var globala aktier som hade en negativ avkastning på -13,1 procent (index –5,7 procent) vilket bidrog med –4,7 procentenheter till portföljens totala avkastning. Svenska aktier avkastade –26,8 procent (index –22,8 procent) vilket bidrog med –4,0 procentenheter till totalavkastningen.
Samtliga förvaltare inom tillgångsslagen svenska och globala aktier presterade sämre än sina respektive jämförelseindex. Förvaltarna inom emerging markets presterade däremot bättre än index och som grupp räknat var de 2,1 procentenheter bättre än sitt jämförelseindex (-5,8 procent jämfört med index som slutade på -7,9 procent). Emerging markets bidrog med –0,5 procentenheter till avkastningen på totalportföljen.

Ränteförvaltning

För andra året i rad och för endast andra gången sedan millennieskiftet gav ränteförvaltningen en negativ avkastning. Kraftigt höjda räntor och ökade kreditspreadar ledde till att tillgångsslaget räntebärande värdepapper avkastade -7,8 procent, vilket var något bättre än index som var ned med -8,1 procent. Räntebärande värdepapper bidrog negativt till portföljen med -1,3 procentenheter. Företagsobligationer gav en negativ avkastning på -11,0 procent under året och bidrog negativt till portföljen med -0,6 procentenheter. Tillgångsslaget slog ändå index som var ned med -13,8 procent.

Fastigheter

Fastigheter gav ett resultat om totalt 124,4 mnkr motsvarande en avkastning på 11,0 procent och bidrog med 1,1 procentenheter till avkastningen för totalportföljen. Avkastningen var 4,3 procentenheter sämre än jämförelseindex som var 15,3 procent (KPI + 3 procent). Den höga inflationen på 12,3 procent gav ett väldigt högt jämförelseindex 2022 för fastigheter. Marknadsvärdet för fastigheterna uppgick till 1 263,8 mnkr. Till detta årsskifte baserades värdet på preliminära värderingar per 2022-12-31. Tidigare år baserades värdet på reviderade värderingar som fastställts först efter någon månad in på det nya året och därmed redovisats först nästkommande år. Det här betyder att resultatet för 2022 blir en effekt av att utvecklingen för 2021 och 2022 möter årsskiftesvärderingarna per 2020-12-31. Den nya principen innebär att vi får mer aktuella värderingar.

Alternativa placeringar

Alternativa placeringar har under perioden januari-december gett ett positivt resultat på 74,4 mnkr vilket ger en avkastning på 7,7 procent. Det motsvarar drygt hälften av vårt jämförelseindex på KPI + 3 procent (som för 2022 slutade på 15,3 procent). Resultatet bidrog positivt med 0,6 procentenheter till portföljens totalavkastning. Marknadsvärdet för de alternativa placeringarna per 31 december 2022 uppgick till 1 062,2 mnkr. Den löpande värderingen för fastigheter och alternativa placeringar som är illikvida tillgångar förknippas med osäkerhet. I de allra flesta av våra innehav inom detta tillgångsslag får man avvakta till förfall, innan man kan fastställa det slutliga resultatet.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Diagram 4 - Fördelning mellan tillgångsslag den 31 december 2022

Tabell 1 - Resultat och avkastning 2022 per tillgångsslag samt en femårig översikt

Tabell 2 - Våra största innehav i aktier per den 31 december 2022

Hållbarheten i portföljen 2022: ett axplock

Kyrkoordningen har fastställt det kvalitativa hållbarhetskriteriet i skrivningen i andra paragrafen i kapitel 51 Kapitalet ska därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. För att säkerställa en god uppföljning av hållbarhet finns en finanspolicy³ utifrån vilken en instruktion utformas till de kapitalförvaltare som anlitas. Instruktionerna ställer hållbarhetskrav vid placering och uppföljning av underliggande innehav i portföljen. Kapitalförvaltningen har ungefär 400 enskilda värdepapper i närmare 30 olika fonder med 13 olika motparter, det vill säga kapitalförvaltare. Kapitalförvaltarna är noggrant utvalda med hjälp av externt analysstöd för att säkerställa god kompetens och förmåga gällande hållbarhet. För att följa upp kapitalförvaltarnas arbete görs med hjälp av extern leverantör en screening av hela portföljen gentemot finanspolicyns etiska kriterier, som brukar sammanfattas som ESG-kriterier, det vill säga miljö, sociala aspekter och bolagsstyrning (environmental, social and governance). Hållbarhet utgör också ett tema i den regelbundna dialogen med förvaltarna.

Den nationella nivåns finansportfölj har höga betyg och klarar Parisavtalet

Kyrkostyrelsen har undertecknat FN:s principer om ansvarsfulla investeringar, PRI⁴, och den nationella nivån deltar i en rad andra nationella och internationella initiativ som direkt kopplar till de hållbarhetsrisker som identifierats i portföljen.
Portföljen uppvisar generellt höga betyg för hållbarhet med relativt få allvarligare incidenter och andra överträdelser av internationella ramverk. Det gäller både sett till bolagens tjänster och vilka varor bolagen tillverkar liksom hur själva tillverknings-processen ser ut, till exempel arbetsförhållanden i egna eller leverantörers fabriker, eller utsläpp till luft, mark och vatten.
Klimatprofilen i portföljen är tydlig och i linje med Parisavtalets mål om en global uppvärmning på under två grader jämfört med förindustriell tid. Parisavtalet strävar därtill efter att begränsa uppvärmningen till högst 1,5 grader i genomsnitt på global nivå, ett mål som dessvärre är på väg på att överträdas. FN:s klimatpanels senaste rapport⁵ från den 20 mars 2023, bär budskapet att klimatarbetets hastighet och omfattning i världen idag är otillräcklig för att kunna hejda den globala uppvärmningen. Rapporten menar att världen närmar sig den kritiska brytpunkten för när de negativa effekterna är oåterkalleliga.
En oberoende klimatanalys av aktie- och obligationsportföljen gjordes senast 2019 med stöd av beräkningsverktyget PACTA för att säkerställa att förvaltningen utvecklas i linje med Parisavtalets mål om max 1,5 graders global uppvärmning. Portföljens klimatpåverkande utsläpp är sammantaget lågt, enligt PACTA:s analys.
Under 2022 blev Svenska kyrkan medlemmar av the Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC)⁶ och ett klimatåtagande för investerare kopplat till medlemskapet undertecknades.⁷ Det betyder att den nationella nivån för kapitalförvaltningen åtagit sig att halvera utsläppen i portföljen till 2030 och uppnå netto noll utsläpp senast 2050.
Under 2023 kommer finansenheten arbeta fram skarpa målsättningar i linje med åtagandet för 2030 och 2050. I det arbetet tas också fram en så kallad baslinje för utsläppen från kapitalförvaltningen på den nationella nivån.

Avvikelsehantering

Vid årsslutet 2022 genomfördes en hållbarhetsgranskning av den nationella nivåns finansportfölj med hjälp av Sustainalytics screeningverktyg. Resultatet⁸ av granskningen bekräftade att innehaven i portföljen i hög utsträckning lever upp till finanspolicyn. Några mindre allvarliga avvikelser identifierades och följs upp och hanteras i dialog med kapitalförvaltarna. De flesta avvikelser handlar om arbetsmiljöproblem, brist på fackliga rättigheter, integritetsfrågor och misstankar om tvångsarbete samt om frågor som relaterar till korruption. Avvikelserna bedöms utifrån allvarlighetsgrad baserat på Svenska kyrkans finanspolicy och Sustainalytics modell för flaggning av avvikelser samt kyrkokansliets egen bedömning. Alla ärenden, oavsett allvarlighetsgrad, hanteras av Sustainalytics i linje med deras dialogmodell. Avvikelserna är också en grund för den nationella nivåns informationsinhämtning från, och dialoger med, våra kapitalförvaltare.
Kyrkokansliets sammantagna bedömning är att avvikelsernas allvarlighetsgrad är låg och att antalet avvikelser inte avviker onormalt från ett normalår. Hanteringen av dem sker i första hand genom dialoger med kapitalförvaltarna under våren 2023 för att säkerställa att innehaven följer finanspolicyn samt bevakas av kyrkokansliet baserat på graden av allvarlighet. Under 2022 har anmälda avvikelser inte föranlett någon direkt bilateral dialog med något av innehaven i portföljen.
Utöver denna screening gjordes en utökad analys av innehav i olika branscher som bedöms som särskilt riskfyllda utifrån ett mänskliga rättigheter-perspektiv, som tech/it-, fordon-, textil- och livsmedelsbranschen, för att säkerställa att innehaven uppnår finanspolicyns krav på samhällsnytta och ansvarsfullt beteende. Detta gjordes med hjälp av etablerade rankingar baserade på väl dokumenterade externa analyser.⁹ Sammantaget är bedömningen att innehaven i de flesta fall inom dessa branscher är innehav som anses ligga i framkant, men att det finns skäl att studera några av innehaven lite närmare, utifrån hur finanspolicyn formulerats.

Rysslands invasionskrig

I samband med Rysslands invasion av Ukraina gjordes en översiktlig portföljscreening för sanktionsöverträdelser och direkta affärskopplingar till Ryssland och Belarus, där inga träffar noterades. Frågan om sanktionsöverträdelser kommer fortsätta bevakas under 2023.

Andra viktiga initiativ för Svenska kyrkan kopplat till hållbarhetsmålen och mänskliga rättigheter

Investerare för de globala målen i Agenda 2030

Sedan 2016 deltar Svenska kyrkan i Swedish Investors for Sustainable Development (SISD) som syftar till att främja investeringar inom de 17 globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 (Sustainable Development Goals) som antogs av världens ledare 2015. Där har vi lett arbetet inom sanitet och rent vatten (mål 6) och hållbara städer (mål 11) och ingått i en referensgrupp till den globala motsvarigheten, GISD. SISD samlar ett tjugotal av Sveriges största investerare.

Investors Integrity Forum mot korruption

Korruption skadar såväl bolagens lönsamhet som investerarnas avkastning. Dessutom lägger sig korruption som en våt filt över allt arbete med miljö och arbetsförhållanden i bolagen. Svenska kyrkan startade därför under hösten 2021 en investerargrupp inom Transparency International Sverige, som ett svar på att vi som investerare behöver bättre förståelse för hur bolagen arbetar mot korruption och hur de kan bli bättre. Transparency International är en global organisation som sprider kunskap om hur man kan motverka korruption i alla dess former. De ger varje år ut ett index där de rankar världens länder. Sverige som land kommer ut bland de bästa, men vi har haft flera företag i blåsväder de senaste åren. Investerargruppen inom Transparency International Sverige kallar sig Investors Integrity Forum¹⁰ och vänder sig främst till svenska bolag, för att kunna vara både ett stöd och en påtryckare för att bolagen ska arbeta mer genomgripande med att minska riskerna för korruption.

Exempel på ytterligare initiativ

I Global Network Initiative, GNI, samverkar Svenska kyrkan med andra investerare, telekom- och sociala mediebolag, civilsamhällesorganisationer och akademin om yttrandefrihetsfrågor inom it-/techbranschen globalt. Yttrandefrihetsfrågor kopplat till snabb global digital omställning blir alltmer brännande. Auktoritära regimer utnyttjar i allt högre grad möjligheterna att utnyttja it-teknologi för att begränsa demokrati och försvåra för försvarare av mänskliga rättigheter och miljöförsvarare, inte minst i konflikter.¹¹ Under 2022 har Svenska kyrkan gått in i två nya tematiska uppföljnings-dialoger inom ramen för Sustainalytics investerarsamverkan. En handlar om mänskliga rättigheter i bolagens leverantörsled, och en om hur bolagen hanterar frågan om biologisk mångfald.

Ny grön fond och slutrapportering av en avslutad hållbarhetsfond

Ny grön infrastrukturfond i portföljen

Under året gick vi in i en nystartad fond som riktar sig till grön infrastruktur inom energi i de nordiska länderna, främst Sverige. Fonden ska exempelvis investera i nya solcellsparker och upprusta mindre vattenkraftverk så att de klarar den nya tuffare miljölagkraven i EU och Sverige. Fonden avser också investera i vindkraft, liksom i olika tekniker för energilagring, till exempel batteriutveckling eller vätgas. Även energieffektivisering är avgörande för att klara klimatomställningen och en tryggare elmarknad. Fonden ska därför till exempel bidra till investeringar för bergvärme i olika typer av fastigheter och ställa om värmeverk till kraftvärmeverk.

En mikrofinansfond för hållbarhetsmålen rundas av

Den tredje mikrofinansfonden Svenska kyrkan investerat i det senaste decenniet avslutades under året. Fonden har enligt egna uträkningar nått 14 miljoner låntagare, varav 49% var kvinnor. Det har bidragit till över 250,000 arbetstillfällen i totalt de 45 länder fonden varit
verksam i. Fonden har därmed bidragit till de globala hållbarhetsmålen.¹² Ingen fattigdom (mål 1), Jämställdhet (mål 5) och Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8).

Läs mer om de globala målen här. 

Tonen från toppen – två röster från 2022

Svenska kyrkan på klimattoppmötet i Egypten 

Med sin observatörsstatus under COP27 hade Svenska kyrkan delegater på plats för att följa förhandlingarna.
– Miljö, klimat och biologisk mångfald har med vår kristna tro att göra, därför kommer jag och representanter från Svenska kyrkan och Act Svenska kyrkan vara på plats på COP27, sa biskop Andreas Holmberg inför toppmötet.²⁰
Genom det internationella arbetet, Act Svenska kyrkan, drev Svenska kyrkan tillsammans med andra kyrkliga aktörer att COP27 skulle utmynna i fyra åtaganden.
• Förhöjda ambitioner för att nå 1,5-gradersmålet.
• Att världens rika utsläppsländer ska leva upp till åtagandet om klimatfinansiering på 100 miljarder dollar per år till de länder som drabbas hårdast
• Ökad och jämställt inflytande för unga, kvinnor och de länder som drabbas, i de beslut som fattas.
• Ett nytt åtagande för kompensation för förlust och skador för de människor som redan nu lever i ett klimatnödläge.
De viktigaste resultaten av klimattoppmötet var att det beslutades om en fond för förlust och skador, men att inga nya ambitioner om att nå 1,5-gradersmålet antogs. Ambitionerna om klimatfinansiering bekräftades men inga nya mål eller åtaganden lanserades. ²¹

Som en del av en bredare kyrkosamverkan med Kyrkornas världsråd och Act Alliance lanserades ett skarpt uttalande vid klimattoppmötets slut:
“While negotiations stall, people are dying and livelihoods are being lost as a result of the impact of climate change. Time is running out and it is unacceptable if world leaders do not take clear and decisive action within the few remaining days of COP27.” ²² 

FN:s generalsekreterare höjer rösten mot greenwashing

FN:s generalsekreterare António Guterres höjer tonläget²³ efter en rapport²⁴ som lanserades på klimattoppmötet av en FN-expertgrupp om risken för så kallad greenwashing med olika frivilliga netto noll-utsläppsinitiativ som fossila energiföretag och finansmarknaden ansluter sig till, som rapporten konstaterar inte lever upp till FN:s kvalitetskrav.
- I also have a message to fossil fuel companies and their financial enablers. So-called ‘net zero pledges’ that exclude core products and activities are poisoning our planet. Using bogus ‘net zero’ pledges to cover up massive fossil fuel expansion is reprehensible. It is rank deception. The sham must end.
Guterres menar att företagen och dess finansiärer måste ansluta sig till den standard FN sätter för fullständig transparens om den klimatpåverkan som företag har.

Noter och länkar

1. Climate change: No ‘credible pathway’ to 1.5C limit, UNEP warns

2. The final text of the historic Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework

3. Finanspolicy för Svk fastställd 2021-10-04

4. What are the Principles for Responsible Investment?

5. AR6 Synthesis Report: Climate Change 2023 Sid 15 “Climate change has caused substantial damages, and increasingly irreversible losses, in terrestrial, freshwater, cryospheric and coastal and open ocean ecosystems. The extent and magnitude of climate change impacts are larger than estimated in previous assessments”.

6. Institutional investors group on climate change - IIGCC

7. The Paris Aligned Investment Initiative Net Zero Asset Owner Commitment

8. Granskningen visar femton nya avvikelser jämte åtta sedan tidigare pågående ärenden.  Granskningen fann också sexton korruptionsrelaterade avvikelser, varav ett par var nya för året. Fyra av avvikelserna listades som särskilt allvarliga, varav en avvikelse var ny för året, det vill säga ett inte sedan tidigare pågående ärende.

9. Corporate Human Rights Benchmark 
9. Know the Chain 
9. Ranking Digital Rights

10. Investors Integrity Forum (IIF)

11. UN experts highlight digital rights in conflict and humanitarian crises at RightsCon

12. De globala hållbarhetsmålen

13. Adda: Ny rapport undersöker it-leveranskedjorna i Kina
13. Adda: Vårt arbete påverkar elektronikleveranskedjorna

14. IEA: CO2 Emissions in 2022

15. Annual 2022 Global Climate Report

16. PNAS: Trajectories of the Earth System in the Anthropocene
16. SVT: Vi är på väg mot klimatforskarnas värsta scenario

17. Climate Emergency Declaration
17.  The European Parliament declares climate emergency

18. Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser

19. Wind and solar were EU’s top electricity source in 2022 for first time ever

20. Klimatförändringarnas konsekvenser

21. What are the key outcomes of Cop27 climate summit?

22. Faith leaders urgently call for increased ambition in closing days of COP27

23. COP27: UN urges Mark Carney-led climate initiative to meet higher standards

24. Experts Issue Guide to Prevent Net-zero Greenwashing by Non-State Actors