För nionde året har Svenska kyrkan tagit fram en rapport om arbetet med hållbarhetsfrågor inom kapitalförvaltningen på den nationella nivån. Rapporten har liksom tidigare år utformats av finansenheten efter samråd med kyrkostyrelsens kapitalförvaltningsråd. Kapitalförvaltning i stift, pastorat och församlingar tas inte upp i denna rapport.
Hållbara investeringar 2019
Resultatet 2019 inklusive bank- och förvaltningsarvoden uppgick till 1582 miljoner kronor (142,9 miljoner kronor föregående år). Avkastningen för den sammanlagda förvaltningen uppgick till 19,1 procent (1,8 procent). Det är 1,2 procentenheter bättre än vårt jämförelseindex, och 14,3 procentenheter högre än det reala avkastningsmålet.
Året i korthet
Efter den svaga avslutningen på 2018 med kraftigt fallande börser och stigande räntor var marknadens förväntningar inför 2019 mycket lågt ställda. Istället kom 2019 att bli ett av de absolut starkaste åren sedan millennieskiftet på de globala aktiemarknaderna. Den ekonomiska utvecklingen kom att överträffa förväntningarna samtidigt som penningpolitiska lättnader ännu en gång bidrog till att lyfta marknaderna.
Resultatet från kapitalförvaltningen på 1 582 miljoner kronor är det högsta sedan förvaltningen togs över av Trossamfundet år 2000. Avkastningen blev 19,1 procent och innebär att förvaltningen nu är nästan helt ikapp det långsiktiga avkastningsmål som sattes år 2000.
Under 2019 ägde klimattoppmötet COP 25 rum i Spanien, efter att med kort varsel ha flyttats från Chile, där protester rasade mot den växande ojämlikheten i samhället. Resultatet av förhandlingarna var magert och stort hopp sattes till nästa möte i Skottland. En positiv nyhet var dock att EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen presenterade en ny grön giv, som går ut på att alla delar av samhället ska bli grönare och renare, till gagn för ekonomi, hälsa och natur.
För att nå klimat- och energimålen för 2030 behövs ytterligare 260 miljarder euro i investeringar per år, vilket motsvarar runt 1,5 procent av BNP. Den privata sektorn ska bjudas in genom en strategi för grön finansiering som kommer läggas fram under2020. Vi kommer även att se mer om hur EU:s nya ramverk för gröna obligationer och klassificering av vad som får kallas för gröna investeringar, den så kallade taxonomin, kommer att påverka hela finansbranschen.
Läs mer om det i Political guidelines for the next European Comission 2019-2024 (pdf, 1,18 MB).
De långvariga och utbredda bränderna i Australien och Kalifornien under året orsakade omfattande skador och kostnader. Händelserna gav oss alla en tankeställare om hur sårbara vi är för effekterna av ett allt mer instabilt klimat. I skrivande stund (mars 2020) när Coronaviruset har lamslagit flera länder med karantäner och reseförbud, aktiemarknaderna åker berg- och dalbana och centralbanker och regeringar aviserar nya åtgärder dagligen, påminns vi tydligt om finansmarknadens och hela samhällets känslighet för svarta svanar.
Uppdrag, förvaltningsmodell och uppföljning
Uppdraget från kyrkostyrelsen fokuserar på det långsiktiga resultatet för kapitalförvaltningen för Svenska kyrkans nationella nivå. Det övergripande avkastningsmålet är tre procent per år utöver inflationen, mätt över rullande tioårsperioder. Den modell vi har inom förvaltningen för att uppnå detta mål består av: allokering av kapitalet (dvs. fördelning mellan olika tillgångsslag), val av förvaltare och uppföljning av förvaltningen.
Avkastningsmålet, uttryckt i reala termer, sattes år 2000 till sex procent per år, det sänktes sedan till fyra procent 2001 och har sedan 2010 varit tre procent per år.
Läs mer om vår kapitalförvaltning här.
Tillbaka till innehållsförteckning
.png?DoProcessing=&w=800)
Finansiell utveckling
Resultatet 2019 för Svenska kyrkans kapitalförvaltning på nationella nivån uppgick till 1 582 miljoner kronor. Detta motsvarar en avkastning på 19,1 procent (jämförelseindex 17,9 procent). För åttonde året i rad överträffade därmed förvaltningens avkastning sitt jämförelseindex.
Marknadsvärdet för placeringstillgångarna uppgick per den 31 december 2019 till 9 626 miljoner kronor (föregående år 8 295 miljoner kronor). I december hade då ett uttag på 250 miljoner kronor gjorts från förvaltningen till likviditetsförvaltningen på Svenska kyrkans nationella nivå.
Resultat och avkastning över längre tid
I uppdraget från kyrkostyrelsen ingår att resultatet mäts över en rullande tioårsperiod.
För perioden 2010-2019 uppgick den ackumulerade avkastningen till 125,3 procent, motsvarande 8,5 procent i årlig avkastning. Avkastningsmålet för samma period var 49,9 procent, motsvarande 4,1 procent per år(se diagram 1 nedan).
Diagram 1 - Faktisk avkastning, avkastningsmål och inflation
%20(1).png?DoProcessing=&w=800)
Tack vare den starka utvecklingen under senare år har avkastningen sedan starten år 2000 nästan kommit ikapp avkastningsmålet för samma period. Förvaltningen övertogs av Trossamfundet år 2000. Ackumulerat har avkastningen i förvaltningen sedan millennieskiftet varit 153 procent, vilket motsvarande 4,8 procent per år. Avkastningsmålet för motsvarande period var 156 procent. Börsfallen under 2001, 2002 och 2008 är den främsta orsaken till den svaga avkastningen under det förra decenniet (se diagram 2 nedan).
Diagram 2 - Avkastningsmål och faktiskt avkastning sedan start
Den årliga reala avkastningen, det vill säga när inflationen räknas bort, var 7,3 procent i genomsnitt under denna period. Utfallet för enskilda år kan dock som vi vet variera kraftigt(se diagram 3 nedan).
Diagram 3 - Avkastningsmål, faktisk avkastning och jämförelseindex
Resultat och avkastning 2019
Resultatet 2019 inklusive bank- och förvaltningsarvoden uppgick till 1 582 miljoner kronor (142,9 miljoner kronor föregående år). Avkastningen för den sammanlagda förvaltningen uppgick till 19,1 procent (1,8 procent). Det är 1,2 procentenheter bättre än vårt jämförelseindex och 14,3 procentenheter högre än det reala avkastningsmålet.
Det är också åttonde året i följd som avkastningen överträffar den sammanvägda normalportföljens avkastning. Överavkastningen mot index är helt hänförlig till en övervikt i aktier på mellan sex och nio procentenheter under året jämfört med normalportföljen.
Allokering utifrån en strategisk normalportfölj
För att skapa förutsättningar för att nå det långsiktiga målet utgår vi från en strategisk normalportfölj som vi sedan också använder som referensportfölj vid utvärdering av vår förvaltning mot en tidshorisont på 10 år.
Beroende på hur de olika marknaderna utvecklas förändras också ständigt fördelningen mellan tillgångsslagen i vår portfölj.
Fördelningen mellan tillgångsslagen visas i diagram 4 , avkastningen per tillgångsslag tabell 1 och de största aktieinnehaven i tabell 2.
Aktieförvaltning
Aktieförvaltningen bidrog netto med 1 407,7 miljoner kronor. Tre av de sju förvaltarna överträffade sina jämförelseindex, netto efter avgifter. Högst avkastning hade Ethos aktiefond, som förvaltas av SEB, med 37,0 procent (index 35,0). Näst högst avkastning hade Ethos globala aktiefond, som förvaltas av RobecoSAM, med 35,1 procent (index 34,4). Förvaltarna inom tillgångsslagen svenska aktier och globala aktier presterade som grupp betraktat i paritet med sina respektive jämförelseindex. Emerging markets-förvaltarna däremot var 6,4 procentenheter sämre än index, tvärtemot året innan då de var 6,5 procentenheter bättre.
Ränteförvaltning
Den svenska ränteförvaltningen gav 1,6 procent i avkastning vilket är 0,5 procentenheter högre än index. Företagsobligationsfonden gav 9,4 procent, vilket är 2,8 procentenheter bättre än index.
Fastigheter
Tillgångsslaget fastigheter bidrog med 10,8 procents avkastning. Avkastningen grundar sig dock till stor del på årliga externa värderingar av bestånden i de olika fastighetsfonderna som vi har investerat i. Dessa värderingar görs årsvis men fastställs ofta långt in i första kvartalet, varför det blir en eftersläpning på ett år i värdeutvecklingen. Avkastningen i 2019 års resultat innefattar därför värderingen per 31 december 2018.
Alternativa placeringar
Alternativa placeringar gav en avkastning på 5,3 procent, vilket är något högre än jämförelseindexet som gav 5,0 procent. Som tidigare konstaterats kan dock den löpande värderingen för främst de aktierelaterade investeringarna och till stor del även illikvida tillgångar ofta vara förknippad med en stor portion osäkerhet. Liksom tidigare år är det främst SEB:s mikrofinansfonder som bidrar till en jämn löpande avkastning inom detta tillgångsslag. I de flesta andra av våra innehav inom detta tillgångsslag får man avvakta till förfall innan man kan fastställa det slutliga resultatet.
Diagram 4 - Fördelning mellan tillgångsslag den 31 december 2019
.png?DoProcessing=&w=800)
Tabell 1 - Resultat och avkastning 2019 per tillgångsslag samt en 5-års översikt
Tabell 2 - Våra största innehav i aktier 2019
Några hållbarhetsperspektiv från 2020
En allt varmare värld
Jorden värms upp allt fortare och 2020 står ut som ett av de tre varmaste åren någonsin sedan vi började elda kraftigt med fossila bränslen. De andra två åren var 2016 och 2019 och det senaste decenniet har hittills varit det varmaste. Den globala medeltemperaturen under året var omkring 14,9 grader, vilket är ca 1,2 grader varmare än i förindustriell tid (år 1850-1900).[1]
Trots det, och sedan Parisavtalet slöts 2015, har ett stort antal nya projekt för att utvinna ny fossil energi (kol, olja och gas) startats. Om 12 av de största projekten blir verklighet kommer de att sluka ca 75% av den ”koldioxidbudget”, eller den mängd utsläpp, som forskningen har beräknat finns kvar innan vi spräcker målet i Parisavtalet[1] om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.[2] Eftersom vi redan intecknat minst 1,2 grader är sannolikheten rätt stor (över 20%) att vi går över 1,5 grader redan om tre år, enligt Världsmeteorologiska organisationen[1], alltså år 2024. Enligt FN går världen nu mot en tre graders högre medeltemperatur än före industrialiseringen. Om 1,5-gradersmålet ska nås måste utsläppen halveras inom 10 år, dvs till 2030, enligt världens samlade klimatforskning (IPCC).
Dessa siffror är svåra att ta in. Hur kan världens ledare ha godkänt dessa stora fossila projekt som ökar utsläppen, samtidigt som vi redan idag ligger farligt nära gränsen i Parisavtalet? En viktig förklaring till varför regeringar har varit så passiva efter att de ratificerat Parisavtalet stavas lobbying. Det framkom tydligt i det seminarium om just klimatlobbying som Sjunde AP-fonden ordnade i januari 2021.
Så länge fossilindustrin tillåts expandera tjänar det föga att några investerare möblerar om i sina portföljer och utvecklar metoder för att mäta sin klimatpåverkan. Kanske måste vi lyfta blicken och samlat gå sista ronden mot fossilbolagen? Det är våra liv och vår civilisation som står på spel. Och den nya, rena energin är redan här och till väldigt låga priser.
Svenska kyrkan sålde av sina investeringar i kol och olja redan 2008-2009 (sista bolaget i naturgas 2014) för att minska risken och styra om portföljen mot klimatlösningar. Nu har vi vänt blicken mot finansiering av utvinning av fossil energi och förväntar oss att de vi har affärer med inte ger lån till sådan verksamhet. Ska de ha förtroende i klimatfrågan kan de inte aktivt motverka klimatomställningen utan måste istället visa ledarskap och ta ansvar.
De beslut i klimatfrågan som tas de närmaste fem åren avgör människans framtid på denna planet. Och det finns inte en planet B. Som tur är finns både tekniken och pengarna. Tänk om vi kunde omfamna klimatomställningen på samma sätt som vi gjort med den digitala revolutionen? I rekordfart har vi förändrat vårt sätt att leva genom de smarta telefonerna, internet och strömmade tjänster, utan att vi knappt märkt det. Lika snabbt och ivrigt skulle vi kunna styra in mot den gröna ekonomin där vi skapar stora värden tillsammans med naturen, i stället för att, som idag, såga av den gren vi sitter på. Svenska kyrkan driver på en sådan utveckling i många sammanhang, inte minst i finansbranschen. De stora finansjättarna har vaknat i världen, tåget har lämnat perrongen. Frågan är om det kommer i tid?
[1] https://public.wmo.int/en/media/press-release/new-climate-predictions-assess-global-temperatures-coming-five-years
[1] Parisavtalet säger att temperaturökningen ska hållas väl under två grader och sträva efter 1,5 grader, eftersom det skulle innebära lägre risk för klimatrelaterade katastrofer än två graders uppvärmning.
[2] https://sverigesradio.se/avsnitt/1638581
Integrera naturens värden - nästa steg i ekonomin?
Det pratas mycket om klimatet och att det är bråttom att ändra kurs. Men detsamma gäller den biologiska mångfalden, som utarmas i rasande takt. Djur och växter ser sina boplatser försvinna runt om på jorden. Dessa två överhängande hot för mänskligheten hänger ihop och kan lösas ihop. Faktum är att även innevarande pandemi är ett uttryck för hur människan tränger undan naturen i en sådan utsträckning att virus som hör hemma i naturens flora och fauna numera kommer i närkontakt med människor. Vi behöver styra om våra ekonomiska system så att naturen kan fortsätta leverera gratistjänster åt oss precis som den gjort under hela människans tid på jorden. Pollinering är bara ett exempel, vädersystem med nederbörd på rätt plats i rätt tid ett annat.
Därför är det hoppfullt att den brittiska regeringen i februari lanserade rapporten ”The Economics of Biodiversity: The Dasgupta Review”. Prins Charles, premiärminister Boris Johnsson och sir David Attenborough framträdde. Rapporten är beställd från den högt ansedda ekonomen sir Partha Dasgupta. Den visar hur vi kan integrera de värden som levereras av naturen och dess ekosystemtjänster, och utgör själva grunden för allt vårt välstånd, i våra ekonomiska och finansiella system. Som en tankeställare minskade värdet av naturkapital per person i världen med nära 40% mellan 1992 och 2014. Samtidigt steg värdet av tillverkat kapital med ca 100% medan humankapitalet bara steg 13% per person.
Läs mer här (hyperlänk): https://www.gov.uk/government/news/nature-is-a-blind-spot-in-economics-that-we-ignore-at-our-peril-says-dasgupta-review
[1] https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/957291/Dasgupta_Review_-_Full_Report.pdf sid 114
Om hållbara investeringar
Svenska kyrkans alla verksamheter genomsyras av långsiktigt tänkande och hållbar utveckling för människor och miljö. Därför är det självklart att även våra investeringar ska vara förenliga med dessa värderingar. Hur det ska ske uttrycks i Svenska kyrkans finanspolicy som kyrkostyrelsen beslutar över. Vägledande idéer är förvaltarskapstanken och människovärdesprincipen.
Svenska kyrkans finanspolicy för nationell nivå.
Placeringsanvisningar för etik och hållbarhet.
Du hittar mer information om våra hållbara investeringar och vår finanspolicy på vår sida om kapitalförvaltning.
Johan Barkfeldt
Finanschef, Ekonomi- och finansavdelningen, Kapitalförvaltning
- E-post: johan.barkfeldt@svenskakyrkan.se
.jpg?doprocessing=1&w=384&c=95&ci=215,0,737,921)
Gunnela Hahn
Senioranalytiker hållbara investeringar, Ekonomi- och finansavdelningen, Kapitalförvaltning
-
Växel: 018-169500
- E-post: gunnela.hahn@svenskakyrkan.se