Om Prästlönetillgångarna

Kyrkans tillgångsförvaltning har en lång historisk tradition. Allmogen skänkte tidigt mark till kyrkan för att ge möjlighet till prästernas försörjning. Åker, äng och skog gav dagligt bröd och förnödenheter till prästfamiljens hushållning. Kyrkans förmögenhet, de så kallade prästlönetillgångarna, växte ända fram till reformationen då Gustav Vasa drog in i stort sett allt. Kyrkan fick i princip endast behålla en fastighet per socken. Men under 1600- och 1700-talen återfick kyrkan brukningsrätten till en del av de indragna egendomarna, i ungefär den omfattning som råder idag.

Fram till 1910 brukade prästerna själva jorden och skogen. Därefter tog den statliga Domänstyrelsen över förvaltningen av skogen medan jorden utarrenderades av länsstyrelsen, i samråd med domkapitlen. Prästerna avlönades av pastoraten med hjälp av avkastningen från skog och jord.

Från 1932 till 1972 förvaltades skog, jord och fond av pastoraten under uppsikt av stiftsnämnder och boställsnämnder. Efter 1972 tog stiften över förvaltningen av skogen. Jordbruken och prästlönefonden var dock kvar i pastoratsförvaltning fram till 1995 då stiften tog över skötseln även av dessa tillgångar. Från och med 1995 kallas också alla tillgångarna tillsammans för Prästlönetillgångar.   
Församlingarna i stiftet har andelar i tillgångarna, där andelstalets storlek beror på värdet som pastoratets prästlönetillgångar hade vid tidpunkten för överföringen från pastorat till stift.

Dagens styrning och ledning

I Karlstads stift är det egendomsnämnden som ansvarar för Prästlönetillgångarnas förvaltning i stiftet. Läs mer om egendomsnämnden på sidan Egendomsnämnden.

Egendomsnämnden i Karlstads stift

Vad är prästlönetillgångarna?

Prästlönetillgångarna består av fastigheter med skog och jord, så kallade prästlönefastigheter samt fonderade medel, så kallad prästlönefond. Det fonderade kapitalet utgörs av vinster som uppstått i samband med försäljningar av fastigheter samt av vinster från exploaterande verksamhet såsom bergtäkter. För att säkra det långsiktiga värdet värdesäkras prästlönefonden årligen mot att urholkas av inflation.

Prästlönetillgångarna är självständiga, stiftelseliknande förmögenheter som Svenska kyrkan enligt Lagen om Svenska kyrkan har rätt att bruka, förvalta och få avkastning från, i syfte att det ska bidra till kyrkans förkunnelse. Grundläggande regler för förvaltningen finns i Kyrkoordningen, som är det samlade regelverket för hela Svenska kyrkan. I kyrkoordningen slås fast att prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Endast avkastningen får användas för ändamålet. Tillgångarna ska också förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.

Prästlönefonden

Prästlönefonden, det kapital som förvaltas av Karlstads stifts egendomsnämnd, omfattar cirka 150 miljoner kronor. Förvaltningen ska följa den av stiftsfullmäktige beslutade placeringspolicyn.

Prästlönefonder har kommit till genom att prästlönefastigheter har sålts och köpeskillingarna sedan har omsatts i fonder. Enligt bestämmelser i kyrkoordningen (46 kap 10 §) får intäkter från försäljning av en prästlönefastighet inte utdelas som vinst utan måste fonderas och värdesäkras. Syftet är att säkra det långsiktiga värdet av de samlade Prästlönetillgångarna (skog, jord och fondmedel). Det finns en prästlönefond i varje stift. Ursprunget till de lokala prästlönefonderna finns beskrivna i 1958 års utredning kyrka-stat:

”I prästlönefonderna ingår medel av mycket skiftande slag. En uppdelning av äganderätten till en sådan fond torde ofta vara omöjlig att genomföra. I fonderna ingår även medel som lämnats i ersättning för rätten att taga i anspråk sten-, grus-, ler- eller torvtäkt å boställe. En del av fonderna kan vidare ha uppkommit av ersättningsmedel för växande skog eller genom kapitalisering av behållen skogsavkastning. Ett mindre antal donationsfonder torde även finnas. Det är alltså medel av mycket skiftande slag som ingår i prästlönefonderna. Särskilt är att märka att skillnad inte görs vid fondering av köpeskilling eller annan ersättning om boställe tillhör församlingskyrkan, församlingen eller kronan. I en och samma fond kan sålunda ingå medel som härstammar från olika ägare.”

Förvaltning av prästlönefonden

Prästlönefonden förvaltas på egendomsnämndens uppdrag av en extern kapitalförvaltare. Förvaltningen ska följa den av Stiftsfullmäktige beslutade placeringspolicyn, vilket regelbundet utvärderas av egendomsnämnden. Placeringspolicyn anger avkastningsmål och finansiell strategi, men styr även arbetet med etik, klimat och hållbarhet. Placeringsanvisningarna för etik, klimat och hållbarhet är desamma som gäller för Svenska kyrkans nationella nivå.  Reglerna innehåller dels restriktioner som innebär att fonderna utesluter investeringar i företag som verkar inom vissa branscher, dels kriterier som syftar till att påverka bolag i riktning mot förbättrad etik och hållbarhet. Det finns även regler som styr investeringarna mot förbättrad klimatprestanda.