Tio tankar om att göra en barnbibel

Tohu wabohu. I hebreiskan är det ofta så att texten liksom leker, rimmar fram. Ordlekarna och upprepningarna är många. Ofta missas detta i översättningar. Vad texten tohu wabohu vill uttrycka är det oordnade kaos som rådde före skapelsen. Det var då jag kom på det – vi har ju ett uttryck för detta i svenskan! Allt var huller om buller!

Ganska direkt i skapelseberättelsen i Första Moseboken kommer uttrycket: ”Jorden var öde och tom”, för att översätta det med Bibel 2000. På hebreiska är begreppen för ”öde” och ”tom” liktydiga, de uttrycker alltså samma sak. De rimmar dessutom, tohu wabohu, Det är ofta så i hebreiskan, att texten liksom leker, rimmar fram. Ordlekarna och upprepningarna är många. Ofta missas detta i översättningar. Vad texten tohu wabohu vill uttrycka är det oordnade kaos som rådde före skapelsen. Det var då jag kom på det – vi har ju ett uttryck för detta i svenskan! ”I början, innan någonting fanns, var det mörkt och stökigt. Allt var huller om buller!”
Långt senare fick jag reda på att Marcus-Gunnar, som illustrerat Barnens Bästa Bibel, egentligen hade andra bokprojekt. Han hade helt enkelt inte tid att illustrera en barnbibel. Men när han fick manus, och hans ögon föll på skapelseberättelsen och orden ”Allt var huller om buller!”, så kände han att han bara var tvungen att illustrera det.

Så kan begynnelsen till en barnbibel också bli till.

Liksom huller om buller.

En sak hade jag bestämt redan från början: barnbibeln skulle inte bara bestå av bibeltexter. Böner och psalmer skulle också vara med. Så självklart är några av de mest uppskattade psalmerna med i Barnens bästa bibel.

En sak hade jag bestämt redan från början: barnbibeln skulle inte bara bestå av bibeltexter. Böner och psalmer skulle också vara med. I vår tid framstår det som något udda, men jag som forskat på barnbiblar vet att det historiskt sett varit det normala. Martin Luther, som skrev den första barnbibeln redan 1528, lät till exempel barnbibeln vara en del av en bönbok. Bön, sång och bibel hör helt enkelt ihop.

Därför finns det med 14 psalmer i Barnens Bästa Bibel. Vi har valt ut några av de mest uppskattade psalmerna – Måne och sol, Den blomstertid nu kommer, Blott en dag, Tryggare kan ingen vara, Oändlig nåd. Och hela barnbibeln slutar med Härlig är jorden.

För det är ändå där vi vill landa: Gud har skapat oss, och vill oss väl.

Böner har en självklar plats i Barnens bästa bibel. Gud som haver är central och står på bokens insida. En svensk bön som finns nedskriven redan på 1700-talet.

Gud som haver är en central bön i Barnens Bästa Bibel. Den står på bokens insida, och den första berättelsen i boken mynnar ut i just den bönen. Det är en mycket gammal svensk bön, vi stöter på den i nedskriven form redan på 1700-talet. Men bönen har förmodligen ännu äldre anor. Den är helt enkelt en bön som vanliga svenskar bett med sina barn vid sängkanten under evinnerliga tider. Min mamma och pappa bad den med mig som barn. Och jag bad den själv med mina barn när de skulle lägga sig. Min förhoppning är att seden ska kunna fortsätta även i nästa generation.

Och det är därför det är så viktigt för mig att ha med bönen, centralt placerad, i Barnens Bästa Bibel.

Hur gå till väga när 2000 sidor och tusentals berättelser ska bli en barnbibel på 200 sidor där text och bild ska mötas? Marcus-Gunnar och jag har ägnat många timmar åt urvalet. Det som från början skulle bli 30 berättelser blev till sist fler än 40.

Bibeln i svensk översättning består av 77 böcker på ca 2000 sidor. Det finns med andra ord många berättelser att välja på när man ska göra en barnbibel… och ändå måste man göra ett urval. Från början hade vi valt ut 30 berättelser. Men när jag och Marcus Gunnar började arbetet, kom vi på fler och fler berättelser som vi ville ha med. Det slutade med 40-talet berättelser. Urvalet är dock inte gjort på chans. För även om Bibeln består av 77 böcker och tusentals berättelser, finns det – faktiskt – vissa texter som historiskt sett varit klassiska. Berättelser som under årtusenden varit dominerande, och som var det redan på Nya testamentets tid. Skapelsen. Kain och Abel. Noa. Sara och Hagar. Jesu dop. Jesu död och uppståndelse. Urvalet i Barnens Bästa Bibel är helt enkelt inte gjort på chans.

Barnens bästa bibel är en översättning som är gjord från bibelns grundtexter på grekiska och hebreiska. Att hitta textens struktur och känsla har varit vägledande i mitt arbete.

Att översätta en text från ett språk till ett annat är inte enkelt. ”En översättning är alltid ett svek” som bibelöversättaren Robert Alter sagt en gång. När jag jobbade med texten till Barnens Bästa Bibel ville jag därför vara tydlig med att det verkligen är en tolkning jag gjort, men en tolkning som faktiskt har sin grund i Bibelns grundtexter. Jag ville så långt det var möjligt återge textens struktur och känsla. I vissa texter av skapelseberättelsen står till exempel uttrycket ”Och Gud såg att det var gott” sju gånger. Men ändå inte riktigt, för sjunde gången står det ”Och Gud såg att det var mycket gott” (1 Mos 1:31). Sju är som bekant ett heligt tal i judendomen. Detta ville jag på något sett återge. Men min text var kortare. Därför lät jag orden ”Och Gud tyckte om det” rytmiskt återkomma i min text. Fast fjärde och avslutande gången (för fyra är också ett heligt tal i judendomen) står det ”Och Gud tyckte om det. Jättemycket!”.

Vad spelar det för roll om Jesus föddes för 2000 år sedan, om det inte spelar någon roll i våra egna liv? Det är en tankegång som varit vägledande i arbetet med Barnes bästa bibel.

Den danske teologen Sören Kierkegaard konstaterade en gång: ”Ty vad är väl det förflutna värt, om det inte kan bli något närvarande?”. Alltså: vad spelar det för roll om Jesus föddes för 2000 år sedan, om det inte spelar någon roll i våra egna liv? För mig har Kierkegaards ord, och min tolkning av dom, varit vägledande i arbetet med Barnens Bästa Bibel. Därför uppmuntrade jag Marcus Gunnar att blanda nutid med medeltid med antik dåtid i bilderna. För många av de teman som finns i Bibeln är i högsta grad levande inte bara i historien, utan också idag, och det är viktigt att vi hjälper barn att se det. Flykt och exil – som är ett återkommande tema i Bibeln – är t.ex. något som barn känner till även idag. På så sätt blir Bibeln existentiellt relevant för barn idag. Och den har dessutom ett budskap om hopp, till skillnad från så många andra berättelser i vår samtid. För att säga det med Astrid Lindgren: ”Barn måste få veta att livet också rymmer både sorg och ondska och nöd, att livet inte bara är ett litet glättigt ställe”.

Att hitta namnet till den nya barnbibeln, Barnens bästa bibel, gick via fler förslag som visade sig vara upptagna. Men en sak är självklar: Barnens bästa bibel ska leda vägen till Världens bästa bok. Bibeln.

Det har stört en del att vi kallat vår barnbibel för Barnens Bästa Bibel. Först ville vi ha titeln Världens Bästa Bok. För Bibeln är ju just det. Men den titeln var upptagen. Likaså var många andra titlar upptagna, det har kommit ut ganska så många barnbiblar under årens lopp i Sverige. Det blev till slut Barnens Bästa Bibel, en titel som dessutom är lite lagom värmländskt stöddig!

Samtidigt så är det ju så, att det är Bibeln som är Boken. Och det är till Bibeln man ska gå på sikt, inte till vår bok. För det som finns i en barnbibel, även om den är Barnens Bästa Bibel, är ju ändå alltid en eller några personers tolkning av en text. Därför mynnar Barnens Bästa Bibel ut i ett index, där man kan se varifrån varje berättelse är hämtad. Så att barn, och föräldrar, kan gå vidare och läsa berättelserna direkt ur Bibeln.

Världens Bästa Bibel

Det är inte bara orden som är viktiga i en text. Hur de placeras i förhållande till texten som helhet spelar också roll.

I berättelsen om den 12-årige Jesus i templet, har forskare noterat att uttrycket: ”där han satt mitt bland lärarna och lyssnade och ställde frågor” (Luk 2:46) i den grekiska grundtexten är placerad exakt mitt i berättelsen, och att det verkar symmetriskt medvetet gjort. Det grekiska ordet för ”mitt bland”, meso, är således ord 85 av de 170 ord som utgör berättelsen. Jesus i centrum, med anda ord. I Barnens Bästa Bibel har jag markerat detta genom att översätta ”Mitt i templet, mitt bland lärarna, satt han”. Vi lyfter således fram ordet ”mitt bland” även i Barnens Bästa Bibel.

Men jag fick ju inte till det så att det hamnade exakt mitt i berättelsen…

Hundratals och åter hundratals barnbiblar har kommit ut under årens lopp. Den allra första kom 1528 och skrevs av Martin Luther.

Luther skrev den allra första barnbibeln redan 1528. Det var viktigt för Luther, som just själv blivit pappa, att även barn fick ta del av Bibeln. Redan i Luthers barnbibel, som hette Passional, fanns de tre drag med som än idag utmärker barnbiblar: 1/Det är ett urval av bibelberättelser 2/Texten har bearbetats 3/Det är illustrationer. Alla dessa tre drag är lika viktiga. Vilket urval av berättelser görs? Vilken teologi kommuniceras i textbearbetningen? Talar illustrationerna till läsaren? Dessutom har barnbiblar, liksom all barnlitteratur, två helt olika läsare: barn OCH föräldrar. Ofta missar man att även föräldern tar del av Bibeln via barnbibeln.

Hundratals och åter hundratals barnbiblar har kommit ut under årens lopp. Enbart i Tyskland släpptes 226 olika barnbiblar under åren 1955 och 2005. Och då har man bara räknat helbiblar, det vill säga barnbiblar som börjar med skapelseberättelsen och slutar i Nya testamentet.

Barnbiblar är med andra ord några av de allra äldsta barnböcker vi känner till. Barnbiblar var för Luther helt enkelt ett sätt att sprida kristen tro till det uppväxande släktet – och till föräldrarna.

Det hebreiska ordet balal betyder förvirring. En klassisk text om mänsklig hybris och hebreiska ordlekar inspirerar en översättares vardag.

Babels torn tillhör en av Bibelns klassiska texter. Mesopotamien var en dåtida stormakt, och dess förmåga att bygga torn av tegel (så kallade ziggurat) sågs som en av den antika teknologins underverk. I gamla inskriptioner från Mesopotamien finner man uttryck för hur man själv såg på sina torn: ”De når hela vägen upp till himlen”. Berättelsen om Babels torn handlar om mänsklig hybris, om att framhäva sig själv och sin egen storhet. I Barnens Bästa Bibel ser jag till att anspela på nutida motsvarigheter till det beteendet. 

Babel är för övrigt en ordlek på det hebreiska ordet balal, som finns i texten och som betyder ”förvirring”. För det är ju just förvirrat det blir – ett himla babbel i Babel.