.JPG?DoProcessing=&ci=0,264,2816,1584&w=1680)
Tärendö församlingshem
Församlingshemmet ligger alldeles intill kyrkan i Tärendö. I samband med dop kan du låna lokalen avgiftsfritt.
De första stenblocken till kyrkans grundmurar bröts redan år 1875 i Kenttärova. Samma år färdigställdes ritningarna av arkitekt F. R. Ekberg. En viss oenighet rådde i början angående kyrkans placering. Valet stod mellan Nivankorva, Lehtonmäki och Kielisenvainio. Kungliga Majestätet bestämde dock den 23 mars 1877 att kyrka och skolhus skulle uppföras på samma område: Nivankorvanmaa. År 1877 började kyrkan byggas efter att ha beviljats anslag på 12 000 kr som skulle användas till kyrka och begravningsplats.
Församlingen hade redan den 30 juni 1875 utsett bröderna Henrik och Isak Adamsson Pekkari till Kyrkobyggnadsdirektion. Kontrollant för byggnadsföretaget blev O.A. Bergström i Korpilombolo samt medelsförvaltningen.
Från kronoparken i Isovaara och Jäkälämaa kördes stora tallar ned till kyrkoplatsen, där de bilades till bjälkar och väggtimmer. Upptimringen av kyrkan tog sin början år 1878 under ledning av byggmästare O. J. Blomkvist från Luleå och de flesta timmermän, snickare och smeder i bygden anställdes vid byggnadsföretaget. Från Dockas inflyttade hemmansägaren Zackarias Forsberg, anlitades som tolk, eftersom nästan ingen var kunnig i svenska, vilket var det språk byggmästaren behärskade.
De icke yrkeskunniga arbetarna fick i lön 1:75 kr per dag, medan snickarna erhöll upp till 2 kr och smederna ända upp till 3 kr per dag. Byggmästaren erhöll hela 5 kr, men då anmärkte också sedermera revisorerna, att direktionen varit alltför frikostig härvidlag, eftersom byggmästaren, enligt överenskommelse vid ankomsten till Tärendö, skulle ha endast 4:25 kr i dagslön.
Byggnadsarbetena avslutades i mars 1879 och hade sammanlagt kostat 12 357:38 kr. I denna summa ingick ersättning för kyrkklocka med 350 kr.
Från kronoparken i Isovaara och Jäkälämaa kördes stora tallar ned till kyrkoplatsen, där de bilades till bjälkar och väggtimmer. Upptimringen av kyrkan tog sin början år 1878 under ledning av byggmästare O. J. Blomkvist från Luleå och de flesta timmermän, snickare och smeder i bygden anställdes vid byggnadsföretaget. Från Dockas inflyttade hemmansägaren Zackarias Forsberg, anlitades som tolk, eftersom nästan ingen var kunnig i svenska, vilket var det språk byggmästaren behärskade.
De icke yrkeskunniga arbetarna fick i lön 1:75 kr per dag, medan snickarna erhöll upp till 2 kr och smederna ända upp till 3 kr per dag. Byggmästaren erhöll hela 5 kr, men då anmärkte också sedermera revisorerna, att direktionen varit alltför frikostig härvidlag, eftersom byggmästaren, enligt överenskommelse vid ankomsten till Tärendö, skulle ha endast 4:25 kr i dagslön.
Byggnadsarbetena avslutades i mars 1879 och hade sammanlagt kostat 12 357:38 kr. I denna summa ingick ersättning för kyrkklocka med 350 kr.
Genom att statsbidraget på 12 000 kr inte alls räckte till, fick begravningsplats med tillhörande staket iordningställas på Tärendöbornas egen bekostnad. Den 18 april 1880 invigdes kyrkan och begravningsplatsen av Prosten P. O. Grape, assisterad av ett flertal präster.
Redan vid visitationen 1882 väckte kapellpredikant Hultin frågan om målning av kyrkan. Kyrkostämman godkände den 16 mars 1890 ett kontrakt med målaren Johan Norén från Kalix för kyrkans målning såväl in- som utvändigt. Uppvärmningsanordningar i kyrkan saknades länge. I sakristian murades en öppen spis, troligen samtidigt med kyrkans uppförande. Under vintern fick vissa förrättningar, som konfirmation, hållas i sakristian. Det var inte heller ovanligt att präst och brudpar fick klä sig i päls. 1895 väckte inspektör Falk förslag om anskaffande av värmeugnar till kyrkan, men inte förrän 1898 i augusti månad, tog kyrkostämman ställning i frågan och den 16 april 1899 utsåg kyrkostämman direktionsmän för uppsättande av kyrkokamin.
Redan vid visitationen 1882 väckte kapellpredikant Hultin frågan om målning av kyrkan. Kyrkostämman godkände den 16 mars 1890 ett kontrakt med målaren Johan Norén från Kalix för kyrkans målning såväl in- som utvändigt. Uppvärmningsanordningar i kyrkan saknades länge. I sakristian murades en öppen spis, troligen samtidigt med kyrkans uppförande. Under vintern fick vissa förrättningar, som konfirmation, hållas i sakristian. Det var inte heller ovanligt att präst och brudpar fick klä sig i päls. 1895 väckte inspektör Falk förslag om anskaffande av värmeugnar till kyrkan, men inte förrän 1898 i augusti månad, tog kyrkostämman ställning i frågan och den 16 april 1899 utsåg kyrkostämman direktionsmän för uppsättande av kyrkokamin.
Restaureringen 1941
Efter att ha fått arkitekt B. Hööks och ingenjör G. Andrés restaureringsritningar godkända av Kungliga Byggnadsstyrelsen, höll kris- och krigstiderna på att omintetgöra planerna. Kyrkan var emellertid kall och dragig och man ansåg att en restaurering inte kunde uppskjutas.
I november 1940 antog Kyrkorådet Frans Oskar Karlssons anbud på reparation av kyrkan och restaureringen påbörjades i juni 1941. För de elektriska arbetena anlitades G. Bylin i Haparanda och Sven Åkerström i Överkalix stod för invändig målning. För färgsättning och dekorationsmålning anlitades konstnären Sten Nilsson i Luleå. Orgelbyggaren J. W. Grönlundh i Kåge fick uppdraget att uppsätta en ny orgel på kyrkans läktare.
Restaureringen ändrade kyrkans interiör avsevärt. Läktaren sänktes och byggdes om, bänkinredningen gjordes ny, Klockarkorgen till höger om koret avlägsnades liksom värmekaminen. Vid båda gavlarna uppfördes nya väggar, vilket gav en större sakristia och andaktsrum, samt vid norra gaveln väntrum för brudpar och plats för ny trappa till läktaren. Kyrkorummet minskades till 27 gånger 11 meter, med sittplatser för ca. 450 personer. Elektrisk belysning och elektriska uppvärmningsanordningar inmonterades. Dessutom ersattes det gamla spåntaket med ett nytt.
I november 1940 antog Kyrkorådet Frans Oskar Karlssons anbud på reparation av kyrkan och restaureringen påbörjades i juni 1941. För de elektriska arbetena anlitades G. Bylin i Haparanda och Sven Åkerström i Överkalix stod för invändig målning. För färgsättning och dekorationsmålning anlitades konstnären Sten Nilsson i Luleå. Orgelbyggaren J. W. Grönlundh i Kåge fick uppdraget att uppsätta en ny orgel på kyrkans läktare.
Restaureringen ändrade kyrkans interiör avsevärt. Läktaren sänktes och byggdes om, bänkinredningen gjordes ny, Klockarkorgen till höger om koret avlägsnades liksom värmekaminen. Vid båda gavlarna uppfördes nya väggar, vilket gav en större sakristia och andaktsrum, samt vid norra gaveln väntrum för brudpar och plats för ny trappa till läktaren. Kyrkorummet minskades till 27 gånger 11 meter, med sittplatser för ca. 450 personer. Elektrisk belysning och elektriska uppvärmningsanordningar inmonterades. Dessutom ersattes det gamla spåntaket med ett nytt.
Den 3 maj 1942 kunde kyrkan återinvigas efter att ha varit avstängd under nästan ett helt år. Invigningen förrättades av biskop Bengt Jonzon och den 23 mars 1943 invigdes den nya orgeln av biskopen. Kyrkofullmäktige beslutade om en utvändig målning av kyrkan i mars 1952.
Informationen är hämtad ur jubileumsskriften inför 75-årsjubileet av Tärendö Församling 1952
Uppgifter hämtade från ATA och Norrbottens museums aktarkiv.
- 1880 Kyrkan uppförs efter ritningar av Fredrik Ekberg. Källa ATA
- 1916 Egen församling. Källa Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 22/1991. Övre Norrlands kyrkor.
- 1940 Ny Grönlundsorgel Källa ATA
- 1941 Elektrisk värmeanläggning Källa Nbm
- 1942 Restaurering av kyrkan. Arkitekt Bertil Höök. Uppsättning av grågröna träfiberskivor. Sakristian tillkommer då koret kortas 1,5 meter. Entrédörr flyttas inåt och kopparbeklädes. Läktare sänks. Nytt altare och altarring. Trappa till läktare flyttas från torn till vapenhus. Golvet isoleras och höjs. Plåttak läggs på det gamla sticktaket. Sakristian får egen ingång. Borttagande av bänkar, 3 nya, 2 avkortade. Källa ATA
- 1969 Exteriör ommålning av kyrkan med akrylatfärg. Dränering av kyrkogård. Källa/ref Nbm
- 1970 Ommålning av gravkapell i enlighet med kyrkan. G. Lehtipalo. sänkning av tak samt uppvinkling av fönster. Källa ATA
- 1972 Utbyggnad av kyrkogård mot norr och söder. Källa ATA
- 1977 utbyggnad av kyrkogård etapp 2. Källa Nbm
- 1987 Ny Grönlundsorgel . Källa Nbm
- 1990 Ombyggnad av kyrkan: handikapptoalett, Brudkammare, Borttagande av bänkar under läktare, Diverse åtgärder på läktare, Utvändig handikappramp, Snörasskydd. Källa Nbm
- 1991 Invigs den nya orgeln på den ombyggda läktaren. Invigningen skedde i februari och orgeln invigdes av Domkyrkoorganist Rolf Ericzon.
- 1993 Restaurering av altartavla av T. Nordberg. Börje Lantho. Källa Nbm
- 1994 Renovering av byggnadens elektriska system. Källa ATA
- 1995 Exteriör ommålning med linoljefärg. Källa ATA
- 1996 Borttagande av tre bänkar på läktaren. Borttagning av träd mot älven. Borttagande av läktargolvets lutning. Källa ATA
- 1996 Temporärt altare av sten med fem etsade kors. Källa Nbm