Att få leva tillsammans med människor som vi älskar gör livet rikt. Men så händer det ofattbara. Någon som står oss nära dör; en familjemedlem, släkting eller nära vän. Förlusten gör ont. Den ger oss sorg.
I begravningsgudstjänsten tar de sörjande avsked av den avlidne. Att kunna se tillbaka på avskedet som en fin och minnesvärd högtid är viktigt.
Kyrkan är huvudman för hela begravningsväsendet och har ansvar för såväl kyrkliga som borgerliga begravningar, att god service upprätthålles, att våra kyrkor är tillgängliga och att gravplats kan anvisas på samtliga kyrkogårdar inom församlingen.
Om den avlidne utträtt ur Svenska kyrkan och anhöriga likväl önskar en begravning enligt Svenska kyrkans ordning, ska de anhöriga informeras om alternativa ceremonier eftersom ett utträde ur kyrkan bör respekteras.
Det ligger inom prästens själavårdsansvar att under särskilda omständigheter göra eventuella undantag från den regeln (KO Kap. 42 § 9). Beslut om begravningsgudstjänst fattas då av kyrkoherden.
Det pastorala handlandet i samband med dödsfall och begravningsgudstjänst är en viktig del av kyrkans själavård. Präst och församling ska visa omsorg om människor i dödens närhet och så långt det är möjligt respektera deras behov och förväntningar.