Genom alla tider har svenskar rest till andra länder. Och med svenskarna har kyrkan följt med och etablerat sig. Under vissa tider har kyrkan tagit ett särskilt ansvar, exempelvis i krig, där fältpräster följt med svenska soldater och gett hopp och tröst. I hamnar har kyrkan fungerat som en trygg plats för svenska sjömän.
Idag finns utlandskyrkan för människor med svenskspråkig identitet som turistar, bor eller arbetar utomlands. Ibland möter man svenskar som är i kris, sitter i fängelse eller har hamnat på sjukhus.
1600-talet: Fartygspräster
Traditionen att följa svenska resenärer ut i världen är gammal. Rötterna till dagens verksamhet i utlandskyrkan går så långt tillbaka som till 1600-talets fartygspräster.
När Sverige fick ambassader och sändebud på olika håll, främst i Europa, bildades församlingar och präster skickades ut för att leda församlingarna, i till exempel Berlin, Paris, Oslo, Köpenhamn och London.
Dessa församlingar och präster fick många gånger betyda mycket för svenskar, men också för icke-svenskar. Så var det inte minst under 1930- och 1940-talen i Berlin och i Oslo. Svenska kyrkan i utlandet bär på en lång historia i barmhärtighetens tjänst.
Sjömän och lastbilschaufförer
Under de år då svensk sjöfart blomstrade, följdes sjömännen av hemförsamlingarnas böner och omtanke. Syföreningar bildades för att förse sjömännen med kläder, julklappar och annat viktigt.
Så småningom inrättades kyrkor eller sjömanshem som båtarnas besättningar kunde besöka när båtarna låg i hamn. Det var som att komma hem, fastän man var långt borta från Sverige. Genom åren har många gudstjänster firats i kyrkor och på båtar. Viktiga samtal har förts och hälsningar förmedlats.
När sjöfarten minskade blev det lastbilschaufförerna en grupp som kyrkan fick möta. Aten var en viktig punkt för chaufförer på långresa.
Förändrade resvanor - andra behov
Genom åren har svenskars resemönster förändrats. Resorna idag går längre bort i världen. Även syftet med resorna skiftar. I dag är det vanligast att man reser som turist. De resandes ålder har också ändrats. Det blir alltfler ungdomar och pensionärer som rör på sig.
Många svenskar som befinner sig i andra länder gör det för att de arbetar på svenska företag som etablerat sig utomlands.
Behoven är dock desamma: att få samlas till gudstjänst och gemenskap och få göra det på sitt eget språk. Det kan också handla om att man behöver stöd i stunder av kris eller svårigheter.
Svenskar bor utomlands i längre perioder
På många platser bor svenskar utomlands under en stor del av året. Till samma platser kommer väldigt många korttidsturister. Där har det blivit naturligt att bilda församlingar, precis som i Sverige.
Tillsammans med präster, andra anställda och volontärer planeras och genomförs församlingsverksamheten precis som i vilken församling som helst i Sverige. På andra ställen bildar man kyrkokommittéer som förbereder inför en tillresande prästs eller diakons besök.
Backpackers och Au pairer
Ungdomar reser på sitt eget sätt. Det kan handla om att göra avbrott i sina studier och upptäcka världen som backpacker. Där blir platser som Bangkok och Sydney ofta navet. För dessa ungdomar är det en trygghet att veta att kyrkan finns till hands om det oväntade skulle inträffa.
Andra ungdomar jobbar som au pair under något år, långt borta från hem och familj. Den svenska församlingen blir då ett tryggt vardagsrum.
När det inte går som man tänkt sig
En del svenskar försöker fly sin vardag i Sverige och söka lyckan någon annanstans i världen. Ibland går det bra, men i vissa fall blir det inte alls som man tänkt utan missbruk, fattigdom och ensamhet tar över. Ibland leder detta in i ett destruktivt liv av kriminalitet. Då kan Svenska kyrkan bli ett viktigt stöd för att ta sig ifrån destruktiva vanor och kanske flytta hem till Sverige igen.
Utlandskyrkan under 2000-talet
Verksamheten i Svenska kyrkan i utlandet kommer alltid att präglas av kyrkans grunduppgift: att fira gudstjänst, bedriva diakoni och undervisning samt att utöva mission. Utmaningen blir att fortsätta finnas på de platser i världen, där människor med svenskspråkig identitet finns.
Därför måste utlandskyrkans verksamhet ständigt utvärderas. Dels ändras svenskars resemönster, vilket gör att verksamheten kan komma att omorganiseras. Och dels har Svenska kyrkan idag mindre resurser till följd av ett färre antal medlemmar. Detta påverkar även utlandskyrkans verksamhet, som behöver anpassa sig till nya ekonomiska förutsättningar.