Årets största fastetid är före påsk
Den främsta fasteperioden för kristna börjar på askonsdagen, knappt sju veckor före påsk och avslutas på påskafton. Fastan är 40 dagar lång, men bryts varje söndag, då vi inte behöver avstå det vi avstår när vi fastar.
Under fastetiden tänker vi på Jesus som gick genom lidandet och döden mot uppståndelse och ett nytt liv.
Att fasta innebär att avstå från något
Den kristna fastan behöver inte innebära att vi avstår från att äta – var och en kan själv välja vad hen vill avstå från. Det kan till exempel vara tv-tittande, godis, alkohol eller kött.
Fastan kan också handla om att avstå från något för att spara pengar. Pengarna kan sedan gå till någon som behöver dem.
Räkna ut när fastan börjar
Fastan infaller inte på samma datum eller i samma vecka varje år. För att räkna ut när den infaller vi utgå från påskdagen. Den firas den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Fastan i sin tur inleds 46 dagar tidigare – 40 dagar av fasta och sex söndagar då fastan är bruten. Fastan inleds alltid på en onsdag.
Fest i tre dagars före fastan
Den långa fastetiden föregås av tre festdagar, som kallas fastlagen. Fastlagen börjar med fastlagssöndagen och avslutas med fettisdagen.
Askonsdagen är fastans första dag
Fastan börjar på askonsdagen och i många kyrkor firas askonsdagsmässa, som är en gudstjänst med nattvard.
Fastan avslutas med stilla veckan
Den sista veckan i fastan kallas för stilla veckan, eller passionsveckan. På söndagen firas palmsöndagen och i slutet av veckan är det skärtorsdag och långfredag.
